Långa utvecklingsprocesser och stora kostnader kännetecknar den biotekniska sektorn. Kunskap är den viktigaste konkurrensfördelen, men det gäller att hela tiden utveckla den. Annars blir den omodern och värdelös. Små såväl som stora företag måste hålla sig à jour med de senaste forskningsrönen.
25 oktober 2004 hette Estradören Maureen McKelvey. Hon är professor vid Chalmers tekniska högskola och även föreståndare för forskningscentrumet RIDE. McKelveys föreläsning fnuttThe Economic Dynamics of Modern Biotechnologyfnutt byggde på den bok med samma namn som hon har varit redaktör för tillsammans med forskarkollegorna Annika Rickne och Jens Laage-Hellman. Hon började med att tala om den första delen av titeln, nämligen om ekonomisk dynamik.
– Vi har alla hört talas om utbud och efterfrågan, men de begreppen räcker inte för att beskriva ekonomin. För att kunna diskutera upptäckten och exploateringen av kunskap och innovationer behövs forskning om ekonomisk dynamik.
– Ekonomin pausar aldrig, den förändras hela tiden. Nya produkter, företag och aktiviteter tillkommer medan befintliga företag modifieras eller försvinner. Den här förändringen drivs till stor del av forsknings- och teknologibaserad kunskap som samverkar med ekonomiska processer, sa Maureen McKelvey.
Perspektiv på innovationer
Hon menar att innovationerna måste sättas in i ett större perspektiv. Entreprenöriella företag är centrala, men de påverkas av ny forskningsbaserad kunskap, konkurrensen inom industrin och inte minst den sociala och politiska kontexten.
– De här tre pusselbitarna kan förklara företagets incitament att agera innovativt.
– I en ekonomi som bygger på kunskap finns inget statiskt jämviktsläge. Hela tiden pågår en dynamisk konkurrens som förändrar förhållandena inom ekonomin. Innovationer är viktiga av två anledningar. Dels påverkar de produktiviteten, exempelvis genom att sänka kostnader och öka värdet. Och dels kan de skapa nya produkter, tjänster, organisationer och nätverk. Kunskapen fungerar som bränsle för den ekonomiska tillväxten.
Utan ett kontinuerligt bränsletillskott säckar ekonomin ihop – precis som en bil som inte får ny bensin, konstaterade McKelvey. Därefter övergick hon till att tala om den andra delen i föreläsningstiteln: modern bioteknologi.
– När vi talar om modern bioteknologi tenderar vi att fokusera på de små, unga läkemedelsföretagen. Det är inte så konstigt: de är lätta att räkna och de är viktiga för ekonomin. Men sanningen är att modern bioteknologi påverkar en rad olika sektorer.
Läkemedel är förstås ett område, men bioteknologin påverkar också till exempel jordbrukssektorn och skogsindustrin.
– Pappers- och massaindustrin är enorm i Sverige och ny bioteknologi är en faktor som påverkar den. Det får vi sällan läsa om på tidningarnas förstasidor.
Biotekniken revolutionerar samhället
Det är svårt att definiera vad modern bioteknologi egentligen innebär, eftersom området ständigt förändras. Inom industrin tillkommer hela tiden nya människor som utvecklar nya delar för nya användare.
– Ur ekonomisk synvinkel kan man hävda att den moderna bioteknologin har möjlighet att starta nästa revolution. Den erbjuder produkter som konsumenterna efterfrågar på kort sikt samtidigt som den ger löfte om framtida innovationer.
McKelvey identifierade fyra paradoxer kring bioteknologin och dess användning i samhället. Den första rör bioteknologins kontroversiella aspekt.
– Å ena sidan finns det de som hyllar den moderna bioteknologin. De menar bland annat att den kommer att revolutionera sjukvården och ge oss sjukdomsresistenta träd. Å andra sidan har vi också en livlig debatt om bioteknologins negativa effekter. Den påverkar naturen, djuren, vår föda och därigenom också oss människor. Det är därför många som inte vill veta av de bioteknologiska innovationerna.
Den andra paradoxen rör kunskapen om bioteknologi. Trots att förespråkare och motståndare debatterar ämnet flitigt saknas fortfarande jämförbar statistik.
– Vi vet faktiskt ganska lite om den moderna bioteknologin. De studier som finns är ofta smala, de handlar kanske om en viss typ av företag i en viss region, eller om ett specifikt användningsområde.
– Utan bra data kan vi inte avgöra om Sverige intar täten eller om vi ligger efter andra länder.
Paradox nummer tre handlar om det globala respektive lokala perspektivet på modern bioteknologi.
– Forskare flyttar runt i världen och kunskapen flödar globalt. Bioteknologi är också internationellt i så måtto att produkterna och tjänsterna finner användare i olika länder. Samtidigt är bioteknologi en lokal företeelse. Aktörerna tenderar att samlas i regionala kluster.
USA – före eller efter?
Den fjärde paradoxen rör USAs eventuella försprång på bioteknikområdet. Vissa menar att USA ligger långt före andra länder, medan andra ställer sig frågande till amerikanernas komparativa fördelar.
– Den vanligaste policyrekommendationen i sådana här fall är: fnuttFölj efter den ledande nationen – imitera vad de görfnutt. Men man måste också ställa frågan om varför andra länder inte lyckas lika bra, trots att de har bra forskning, världsledande läkemedelsföretag och andra goda förutsättningar.
– En förklaring som har förts fram i debatten är att USAs system uppmuntrar till kommersialisering. Exempelvis är gränsdragningen mellan forskning och företagande inte särskilt strikt, det går att ägna sig åt både och. I Sverige har det varit stort fokus på lärarundantaget, men kanske handlar det snarare om systemet i stort.
Modern bioteknologi påverkar inte bara dagens produkter, företag och aktiviteter, utan i hög grad även morgondagens. Det gör forskningsfältet särskilt spännande, anser Maureen McKelvey. Ett område som är intressant att belysa är hur företag handskas med osäkerhet.
– Att inte veta vilka idéer som kommer att fungera på marknaden gäller även andra industrier. Men inom bioteknologin handlar det i ännu högre grad om att investera i potentiella innovationer.
– Osäkerheten kan delas in i två dimensioner. Den första rör teknologin: kommer det här att fungera? Kommer produkten att möta kundernas förväntningar? Och hur kan teknologin utvecklas vidare? Den andra dimensionen rör marknaden. Kommer produkten att sälja? Är någon beredd att betala för den? Hur gör jag vinst?
Osäkerheten i en ny produkt kan också bedömas efter den förändring som den innebär för teknologin eller marknaden. Vissa produkter innebär radikalt nytänkande medan andra initierar en stegvis förändring. Företaget Kabi började med genteknik för att framställa mänskligt tillväxthormon i slutet av 1970-talet. Verksamheten var då förknippad med radikal osäkerhet kring både teknologin och marknaden. Med tiden minskade osäkerheten och utvecklingen fortskred i mindre steg.
– När Kabi gav sig in på gentekniken visste de inte om det skulle fungera, om de skulle kunna sälja produkten. Men allt eftersom de investerade pengar i teknologin löste sig problemen. I slutändan blev försäljningen en stor framgång.
Försiktigt storföretag
För att illustrera hur universitet och företag genom sina beslut om nya teknologier påverkar utvecklingen – och varandra – redovisade Maureen McKelvey några olika exempel. Ett av dem var Glaxo (numera GlaxoSmithKline), ett stort företag som 1988-1995 bland annat sysslade med att framställa molekyler på syntetisk väg. Ny teknologi möjliggjorde en avsevärt billigare produktionsprocess, och den banade väg för nystartade företag. Detta hotade förstås Glaxos position, och företaget valde att möta hotet genom att licensiera in kompetensen.
– De nya företagen hoppade på den nya tekniken, medan storföretaget tänkte mer strategiskt och gick försiktigt tillväga.
– I nästa fas, 1995-2005, minskades osäkerheten kring den nya teknologin. Då beslutade Glaxo att de behövde ha den internt, istället för att bara licensiera den. I den vevan köpte de upp det lilla företaget Affymax för 539 miljoner dollar. Intressant att notera är att Glaxo, sex år senare, sålde Affymax för en tiondel av den summan. Det visar att kunskap är väldigt värdefull så länge den är unik. När fler får tillgång till den har den inte samma värde.
Glaxos medarbetare skickades till Affymax för att lära sig allt. Rutiner för utnyttjandet av kunskapen skapades, och Glaxo gick också in i nära samarbeten med andra partners. Företaget handskades alltså med osäkerheten på lite olika sätt. Glaxo hade teknologisk kunskap från början och såg till att öka sin kompetens. Lärandet skedde internt – genom utbildning – men även externt – genom uppköp och allianser.
– Teknikdrivna innovationer hänger ihop med experimentering. Företagen måste utgå från den kompetens de redan har, men även skissa visioner för framtiden.
Både offentliga och privata organisationer påverkar hur ny kunskap genereras och utnyttjas. Exempelvis hänger företagens kompetensuppbyggnad och risktagande ihop med de lagar och regler som råder i ett land. I Europa har man på olika håll specialiserat sig på olika bioteknologiska områden. Specialiseringen påverkar den långsiktiga ekonomiska tillväxten, och även de nationella innovationssystemen. Ofta är det regionala nätverket av forskare och finansiärer avgörande för det nybildade företagets framgångar.
– Det är viktigt att inse att modern bioteknologi är mer än bara småföretag. Det handlar också om kunskaper, tekniker och instrument som påverkar större ekonomiska processer: produktivitet, försäljning, vinst och tillväxt, poängterade McKelvey.
Ensam är inte stark
Samtidigt styr företagen till stor del hur biotekniksektorn utvecklas, och därför är det förstås viktigt att förstå deras förutsättningar och logik. Stora och små företag väljer att konkurrera på en mängd olika sätt. De måste identifiera, lära sig och vidareutveckla sin kunskap för att sedan kunna utnyttja den i produktionen. Inom den moderna bioteknologin är kostnaderna för forskning och utveckling stora.
– Både företag och offentliga institutioner investerar i FoU, så för det lilla företaget gäller det att hålla sig uppdaterat om vilka vägar utvecklingen tar.
Detta är inte alltid så lätt. En enskild individ har sällan de FoU-resurser och den interdisciplinära överblick som krävs. Lösningen ligger i att liera sig med andra.
– Det gäller att sätta ihop ett bra team. Då kan man lösa problemen tillsammans, istället för att agera som individuella specialister. Förutom kompetens på det biotekniska området behövs kunskap om industrin, lagarna och marknaden.
– Värde skapas inte bara inom de nyaste och hetaste nischerna, utan kan också finnas i gamla och traditionella industrier. Pappersmassa är bara ett exempel.
Enligt Maureen McKelvey har många en alltför snäv bild av vad bioteknologi är. Hon underströk därför att en mängd olika aktörer är viktiga för den bioteknologiska utvecklingen. Ofta samarbetar storföretag, lärosäten och småföretag på olika sätt: de utbyter information, licensierar teknologier och ansöker om patent.
– Vi tenderar att se det offentliga och det privata som två skilda världar. Men inom biotekniksektorn kan det faktiskt vara svårt att avgöra vad som är publikt och vad som är privat. Man vet inte alltid vem som drar mest nytta av en investering.
Bioteknik handlar inte heller bara om att ta fram nya läkemedel. Tjänster och användarvänliga produkter är ett växande område. Ett exempel är sprutor som patienten själv kan ta.
Länder lånar policy
Såväl nationella lagar och regler som lokala initiativ påverkar starkt bioteknologins framväxt. Ofta kommer bestämmelser och investeringar som reaktioner på rörelser som redan finns i samhället.
– Länder och regioner sneglar på varandra och fnuttlånarfnutt varandras policybeslut. Tyskland har satsat mycket pengar på att stimulera framväxten av bioteknologiska företag, och i USA har fokus legat på grundforskningen. Båda initiativen har studerats och kopierats på andra håll.
– Sammanblandningen av det privata och det offentliga finns även här. Policymakarna måste handskas med samma osäkerhet som företagen gör. De funderar på vad de vill få ut av sina investeringar, och hur kunskapen kan komma att användas. Det kan man inte veta på förhand, sa McKelvey.
För mer info: mckelvey@mot.chalmers.se—
