I en kunskapsbaserad ekonomi blir de intellektuella tillgångarna allt viktigare för företagen. Därför behövs en ny infrastruktur som kan hantera immateriella värden och bygga en ekonomi kring kunskapen. Det menade Ulf Petrusson på Estradföreläsningen 18 januari 2011.
Juridikprofessorn Ulf Petrussons föreläsning hade titeln ”Intellektuella tillgångar – Hur man bygger företag i en kunskapsbaserad ekonomi.” Petrusson är till vardags chef för Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han är också föreståndare för Center for Intellectual Property, CIP, vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Hans fokus ligger på patent och immaterialrätt.
– Jag är nog ganska ovanlig i de här sammanhangen – en jurist som är chef för ett entreprenörskapscentrum. Men jurister är en viktig del i att företagsbyggande och affärer. I dag ska jag prata om det jag brinner för mest: Entreprenörskap i kunskapsintensiva sammanhang. Det kan handla om startups, på universitet eller i andra sammanhang, sa Ulf Petrusson.
Han intresserar sig främst för verksamheter där både input och output är kunskapsintensiva. Han tog jordbruksbranschen som exempel: Att driva jordbruk kan i dag räknas som en kunskapsintensiv verksamhet, men slutprodukten är inte speciellt kunskapsintensiv. Om man däremot forskar på grödor och ta fram nya genmanipulerade sorter, då är både input och output kunskapsintensiva.
Petrusson menade att vi är mitt i ett paradigmskifte mellan det industriella och det kunskapsintensiva samhället. Det innebär bland annat att företagen går från att vara produktionsorienterade till att vara teknik-, tjänste- och varumärkesorienterade. De går från en hierarkisk organisation till en organisation som baseras på öppen innovation och på nätverkskontakter.
– Vi ser det här inom många branscher. Därmed inte sagt att produktion inte är viktigt.
En annan förändring är att de anställda går från att vara arbetare till att vara strategiska resurser på företagen. Individen ska ha möjlighet att själv driva entreprenöriella processer. Ytterligare ett uttryck för det kunskapsintensiva samhället är att många företag i dag är globala från start.
Få till en hävstång
Petrusson ringade in fyra entreprenöriella utmaningar i den kunskapsintensiva ekonomin. Den första handlar om att få till en hävstångseffekt på sina immateriella innovationer.
– Det gäller att lyckas bygga en ekonomi kring kunskap. Det finns ofantliga värden här, och jag är klart positiv till att det går. Men det skapas också mängder av utmaningar. Jag tillhör inte dem som tror att våra politiker har förutsättningen att lösa detta. Det måste entreprenörerna själva göra.
För att få till en lösning behövs en infrastruktur för den här typen av entreprenörskap, till exempel verktyg och kunskap inom management, ett supportsystem som kan frågorna, och relevanta utbildningar.
Den andra utmaningen som Petrusson nämnde var det alltmer öppna innovationslandskapet. Att skapa, hantera och dela på kunskapsbaserade tillgångar i nätverk är inte helt lätt. Det ökar kraven på att ha koll på sina immateriella tillgångar, genom exempelvis patent.
– Det de flesta tänker på när de hör begreppet öppen innovation är att vem som helst kan gå in och ta det de vill. Men öppenhet i det här fallet handlar snarare om att alla är inbjudna att vara med.
Den tredje utmaningen handlar om kunskapsplattformar och om att ta hand om portföljer med intellektuella tillgångar och kunskapsinnovationer.
– Man måste hitta bra sätt att hantera kollaborativa innovationer. Som till exempel mobiltelefonen där mängder med tekniker och patent ingår. Som småföretag är man helt beroende av att passa in i en plattform.
Den fjärde utmaningen Petrusson tog upp gällde att styra och använda sig av forskning. Ju mer beroende vi blir av innovation och ny kunskap, desto viktigare blir universitetsvärlden. I princip all akademisk forskning kan räknas som intellektuella tillgångar. Det här gör också att näringslivet och akademin närmar sig varandra alltmer, och till och med överlappar varandra i verksamhet.
Inga givna roller
Petrusson tog Volvobilen som exempel. Det som tidigare var en strikt industriell produkt, är i dag ett helt koncept med prestation i fokus. Volvon har blivit en kollaborativ kunskapsprodukt med många aktörer inblandade i tillverkningen.
– Hur ska man göra för att få vara med i den här utvecklingen? Och vem ska kontrollera vad? Ska till exempel energisystemen i elbilar kontrolleras av bilindustrin? Eller av batteriföretagen? Eller kanske av energiföretagen? Det här är ett ganska turbulent område.
Han menade också att vi behöver nya sätt att hantera upphovsrätt inom exempelvis musikindustrin
– Jag respekterar inte de som tycker att allt ska vara gratis. Vi är beroende av öppenhet och jag förespråkar öppna plattformar. Men vi måste använda immaterialrätten för att hitta öppna lösningar där det går att bygga en hävstång och få ut ett värde.
Han menade att det traditionellt finns tre huvudsakliga varianter för att bygga ett företag kring ny teknik. Man kan själv sätta igång produktionen. Ett annat sätt är att licensiera tekniken. Ett tredje att gå till en legotillverkare.
– Vi är alla programmerade att tänka näringsliv på det här industriella sättet. Men i den nya, öppnare ekonomin ställs det tänket lite på ända. Man får jobba på helt nya sätt som ligger utanför den klassiska värdekedjan. Det finns inga givna roller längre.
– Jag är inte helt säker på att det kunskapsintensiva samhället fungerar som välfärdsbyggande bas. Det är inte självklart vilka affärsmodeller vi kommer att jobba med framöver.
En av Ulf Petrussons huvudpoänger är att intellektuella tillgångar måste hanteras som värden. Vi har inte patent och andra IP-skydd primärt för att skydda och kontrollera. Vi har dem, i den utsträckning de behövs, för att hantera värdet på våra tillgångar och för att kunna bygga mer värde.
– Att vara ett kunskapsintensivt företag är inte raka rör. Det kräver rätt mycket kreativt tänk.
Universitetet som motor
Även universiteten påverkas såklart av de här förändringarna. Enligt Petrusson har akademin gått igenom fyra olika faser. I den första fasen tillhandahöll man utbildning och grundforskning. I den andra fasen ingick också att supporta näringslivet och samhälliga intressen. I den tredje fasen, som har pågått det senaste decenniet, myntades begreppet det entreprenöriella universitetet som innebär att akademin även har ett ansvar för skapandet av framtidens näringsliv. I den fjärde fasen, som inte har diskuterats så mycket ännu, är universitetet en hubb med mängder av kunskapsaktörer – en spindel i nätet inom ett kluster, en spelare på världsmarknaden.
– I dag är universiteten motorer i kunskapsekonomin. De ska vara delaktiga i att skapa företag, göra licensupplägg och ingå i olika konsortier. Ju mer beroende ekonomin blir av kunskap, desto större roll får universiteten.
Förr behövde universiteten inte fundera så mycket på att hantera intellektuella tillångar. Numera blir det en allt större fråga. I Sverige har vi, som ett av få länder, det så kallade lärarundantaget som innebär att lärare på universitet och högskolor är undantagna från den lag som säger att en arbetsgivare har rätt till sina anställdas patenterbara uppfinningar.
Det har debatterats för och emot om vi bör skrota lärarundantaget även i Sverige. Ulf Petrusson är en av dem som tycker att det bör tas bort.
– Det viktiga är att universiteten professionaliseras. Jag tror det blir svårt att vara med i den globala utvecklingen utan att ta bort lärarundantaget. Om vi i universitetsvärlden var bättre på att hantera den här typen av utmaningar skulle det kunna vara kvar. Men det är vi inte.
Däremot menade han att det gäller att se till att alla forskare har koll på vilka tillgångar som kan publiceras, licensieras, kommersialiseras, strategiskt utvecklas eller forma basen för ett samarbete. Det kan vara viktigt för Sveriges framtid.
– Ingen tror väl att Sverige kommer bli konkurrenskraftigt genom att dra igång nya industrier. Utan det är genom att vara duktiga inom de kunskapsintensiva sektorerna. När man tänker nya företag i Sverige, tänker man IT, life science, film och dataspel. Men då måste vi också skapa förutsättningar för detta, sa Ulf Petrusson.
