Tillväxt är inte alltid bra. Åtminstone inte en alltför snabb sådan. Företag som först är lönsamma och sedan växer klarar sig oftast bättre än de som försöker växa sig lönsamma. Det menade Per Davidsson när han föreläste under rubriken fnuttOm hönor och ägg: Leder tillväxt till lönsamhet eller tvärtom?fnutt
Professor Per Davidsson, Brisbane Graduate School of Business och Internationella Handelshögskolan i Jönköping, besökte Sverige och Estrad 26 maj 2005. Han redovisade bland annat resultat från en australisk undersökning om tillväxt och lönsamhet.
– Undersökningen är ett pågående arbete. Vi är inte färdiga med alla analyser, och vi har inte bestämt oss för vad vi slutligen ska rekommendera. Men vi har kommit tillräckligt långt för att jag ska kunna säga något som förhoppningsvis är någorlunda intressant, sa Per Davidsson.
Davidsson har studerat småföretag och tillväxt i ett antal forskningsprojekt genom åren. Det var det här ämnet han trillade in på från början som forskare.
– Någonting som fascinerade mig var att nästan alla teorier – företagsekonomiska såväl som nationalekonomiska, och även policydiskussioner – tycktes utgå från att alla företag kan växa, vill växa och bör växa. Det står i ganska bjärt kontrast till hur de flesta småföretagare resonerar. Det är inte alla som är så där våldsamt tillväxtinriktade. Alla sitter inte heller på affärsidéer som har någon naturlig expansionspotential.
Normalt att inte växa
Oftast koncentreras diskussionen på att företagen inte växer för att det saknas resurser. Lösningen blir då att tillföra resurser med förhoppningen att det ska bli massor av tillväxt och att allt ska bli frid och fröjd.
– Lite mer komplext än så är det. Det är inte så enkelt att alla företag kan, bör och vill växa. Det första man ska inse är att det normala för små, unga och fristående företag är att inte växa. De allra flesta företag startar små, lever små och dör små. Och det är inte nödvändigtvis något fel på dem för det. Det här har vi kunnat konstatera i ett flertal studier, sa Davidsson.
Han syftade exempelvis på undersökningen fnuttDynamiken i svenskt näringslivfnutt, en kartläggning av Sveriges samtliga arbetsställen under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal. Resultaten visade att det är ganska få företag som växer. De som gör det, växer ganska lite.
Davidsson refererade också till den svenska delen av ERC, en stor undersökning om pågående företagsstarter. I den tillfrågas företagarna i tidiga skeden om hur mycket de har tänkt sig att expandera.
– Ju tidigare i processen vi har fått tag på företagarna, desto större sannolikhet är det att de inte kan svara på frågan. De har inte riktigt tänkt till om vad de håller på att skapa. Och bland dem som svarar på frågor om tillväxt är det ganska begränsade siffror som anges, sa Davidsson.
En annan fråga var om företagarna skulle föredra att behålla sitt företag litet och hanterbart eller att det växer så mycket som möjligt. 13 procent ville växa så mycket som möjligt medan 81 procent hellre ville behålla företaget litet och hanterbart. När samma fråga ställs till företagare i USA, svarar ungefär 20 procent att de vill växa så mycket som möjligt.
Saknar resurser
I en annan studie har Davidsson med flera följt 7 000 företag som startades 1994. Även här ställdes frågor om vilja att växa och om faktisk tillväxt. Också i denna studie visade det sig att de allra flesta växer väldigt lite.
– Det första man ska inse är att företagspopulationen rent numerärt domineras av företag som aldrig går in i någon spektakulär tillväxtfas. Det beror bland annat på att små, unga och fristående företag ofta är resurssvaga. De har inte särskilt mycket pengar att röra sig med och kanske inte så mycket humankapital heller. De har inte den managementkapacitet som skulle behövas för tillväxt. Då försöker man från samhället och andra håll att tillföra resurser, till exempel riskkapital. Man skäller på banker att de måste våga ta lite mer risker och låna ut pengar till småföretag och det anordnas managementkurser för småföretagare. Tanken är att om man tillför resurser till det lilla företaget som har potential, men inte resurser att utnyttja denna potential, så kommer tillväxten.
Förhoppningen med sådana satsningar är att företagen, när de blir lite större, ska få skalfördelar och kanske marknadsdominans inom en liten nisch. Enligt teorin ska företaget då bli lönsamt och därmed få ytterligare resurser som leder till mer tillväxt och en positiv utveckling.
– Så kan det gå till att skapa tillväxtföretag. Väldigt ofta fungerar det inte så, inte så lätt i alla fall. Ett skäl är att de som har resurserna, riskkapitalisterna, inte nödvändigtvis tycker att de företag som vill ha pengarna är värda att satsa på.
Ett annat skäl till att det oftast inte går så lätt som politikerna önskar är att företagarna själva inte vill växa. Av de 7 000 företag som startades 1994 fanns ungefär 4 500 kvar 1997. Drygt tre fjärdedelar av dessa ville inte växa om tillväxt krävde att man ökade sin belåning eller släppte in externt ägarkapital.
– Även i denna moderna tid är de flesta småföretagare av den gamla stammen. Det finns en minoritet som tänker mera modernt. Med det menar jag att de startar i team, är tillväxt- och exitorienterade från start samt gärna delar med sig av värdet. De tar hellre 30 procent av något väldigt stort än 100 procent av något litet, eller obefintligt. Men majoriteten är fortfarande av den andra sorten. De vill ha full kontroll och det är inte så viktigt att maximera, sa Per Davidsson.
Vanligt med självfinansiering
Det är inte bara de ekonomiska dimensionerna som spelar in. Många blir företagare för att de vill uppleva ett visst oberoende. Den grundidén kan gå förlorad om makten måste delas med externa kapitalägare.
– Av de företag som faktiskt har blivit tillväxtföretag är det påfallande många som har finansierat sin egen tillväxt. Det kan man tolka som att det finns något bra med att vara liten, ung och fristående. Man är fri i tanken och det är kort mellan tanke och handling. I genomsnitt är småföretag mer innovativa och växer mer än större företag. Men det är en liten minoritet av populationen som står för det genomsnittet.
– Ibland kan det gå snett även när ett företag når stark tillväxt. Säg att ett litet företag lyckas skapa något riktigt smart. Om det då begår misstaget och säljer till nästan självkostnadspris, kommer kunderna rusande och det får väldigt snabb tillväxt med väldigt liten lönsamhet. Företaget får då problem med kassaflödet och växer ihjäl sig. Det är känt från både akademisk litteratur och praktik att det går till så ibland.
Men alla företag går givetvis inte i den fällan, utan blir ordentligt lönsamma. De skapar sina egna resurser och har inte problemet att de måste dela med sig av makten eller öka sin belåning för att kunna växa. När företagaren dessutom har blivit ledare för ett litet och mycket lönsamt företag kanske han eller hon blir kaxigare. Man tror att man klarar av en tillväxtprocess och att leda ett större företag. På så sätt kan man komma in i en positiv spiral. Och om företagen har vett att själva ta hand om en stor del av det värde som skapas, grundläggs också en kapitalbas för fortsatt tillväxt.
– När företaget är större och mer etablerat ökar dess exploateringsförmåga, alltså förmågan att krama ur hela potentialen ur en idé. Då har man resurserna att göra det. Men det verkar också som att företagens upptäckarförmåga och innovativitet avtar när de blir större.
Ett resultat som pekar i den riktningen kommer från en stor kartläggning av snabbväxande företag. Alla företag med 20 eller fler anställda som existerade 1996 ingick i studien. Deras utveckling spårades bakåt och de tio procent som hade växt mest hamnade i kategorin snabbväxande. När tillväxteliten bröts ned i olika storleksklasser och åldersgrupper visade det sig att de unga och små företagen växte nästan helt och hållet organiskt och av egen kraft. I de tillväxtföretag som var äldre än tio år var däremot 16 procent av tillväxten organisk, resten skedde genom uppköp. De största tillväxtföretagen krympte till och med ganska rejält i organiska termer. Enda skälet till att de framstod som tillväxtföretag var att de köpte upp mer än vad de krympte sin existerande verksamhet.
– Det här kan tolkas som att större företag baserar sin tillväxt på idéer som kommer utifrån. De specialiserar sig på att kommersialisera och krama ur hela potentialen ur idéerna. Det behöver inte vara något fel i det. Det kan vara en sund arbetsfördelning i ekonomin att småföretag kommer med idéer som sedan kommersialiseras av stora företag. Om man ska göra en negativ tolkning kan den vara att det handlar om gamla trötta, resursrika företag som köper upp småföretag som skulle kunna irritera dem på marknaden.
Lönsamhet och tillväxt?
I mätningar av företags framgång undersöker man ofta antingen tillväxt eller lönsamhet, men sällan båda tillsammans.
– Det här är lite konstigt – man borde titta på bägge samtidigt. Varför antar man att tillväxt alltid är bra? Vad är det för vits med tillväxt om tillväxten inte är lönsam? Ge mig oändliga resurser och jag ska skapa det mest snabbväxande företag du någonsin har sett. Det enda jag behöver göra är att sälja guldtackor för en krona styck och min verksamhetsvolym kommer att öka någonting oerhört. Men det är inte särskilt lönsamt.
– Om man istället bara tittar på lönsamhet så ger ju en procentuellt hög lönsamhet från en liten bas inte särskilt mycket pengar. Det visar att man inte har kramat ur hela potentialen ur sin idé, sa Davidsson.
I entreprenörskapsforskning antas ofta tillväxt vara bra. Och det finns en del teoretiska skäl att tro att tillväxt leder till lönsamhet, menar Per Davidsson. Som exempel nämnde han skalfördelar, erfarenhetseffekter och så kallade first mover-fördelar. Tanken är att företaget som är först ut på en marknad också blir det varaktigt mest framgångsrika.
– Det finns även skäl att tro att lönsamhet leder till tillväxt. För det första kan man säga att lönsamhet tyder på att företaget har skapat något som har värde för sina kunder. Det tyder på att det finns potential att ytterligare kunder skulle kunna bli intresserade. Alltså finns det en möjlighet till marknadsdriven tillväxt.
Inget entydigt svar
En annan teori bakom att lönsamhet skulle leda till tillväxt har att göra med att företagare föredrar egenfinansiering framför lånefinansiering och externt ägarkapital. Det innebär att ett företag med egna vinstmedel kommer att växa, medan ett företag som måste låna för att växa kanske väljer att avstå.
Företagare vill gärna ha kontroll över sina investeringar. Därför föredrar de att stoppa in pengarna i den egna verksamheten där de upplever att de har denna kontroll. En annan anledning till att företagare gärna återinvesterar vinsten i den egna verksamheten är att de drivs av att nå framgång. En effekt av detta är att de hellre tjänar sina pengar genom skicklighet än genom tur. Att investera i det egna företaget anses handla mer om skicklighet jämfört med att investera externt.
– Att bli lönsam är ett positivt problem. Företagaren måste göra någonting med pengarna och då är det troliga att han eller hon plöjer ner dem i den egna verksamheten. Därför kan lönsamhet leda till tillväxt. En annan psykologisk förklaring är att hög lönsamhet stärker företagarens självförtroende, och han eller hon är då beredd att satsa på tillväxt.
– Man kan konstatera att teori och tidigare forskning inte ger något entydigt svar angående sambandet mellan lönsamhet och tillväxt. Det ena kan leda till det andra eller tvärtom. Det behöver inte heller nödvändigtvis finnas något starkt samband mellan de två. Men målet är egentligen varken lönsamhet eller tillväxt, utan att utnyttja hela den kommersiella potentialen i en affärsidé. Det vi egentligen vill ha är lönsam tillväxt, sa Davidsson.
Tillsammans med två kollegor håller han nu på att undersöka vilken den smartaste vägen till idealtillståndet – hög lönsamhet och hög tillväxt – är. Ska företaget växa sig lönsamt eller ska det skaffa sig en lönsamhetsbas att växa från?
Till undersökningen används ett stort existerande australiskt dataset som sträcker sig över tidsperioden 1995-1998. Cirka 3 500 företag finns tillgängliga för analys varje år och deras tillväxt mäts procentuellt i relation till branschgenomsnittet. Två lönsamhetsmått används: nettomarginal och kapitalavkastning. Varje år klassificeras företagen i en av följande kategorier: poor (låg lönsamhet och låg tillväxt), middle (medelhög lönsamhet och medelhög tillväxt), growth (hög tillväxt och låg-medel lönsamhet), profit (hög lönsamhet och låg-medel tillväxt) eller star (hög lönsamhet och hög tillväxt). Hur stor är sannolikheten att ett företag byter kategori från ett år till ett annat?
– Vi tittar särskilt på företag som rör sig från growth till star eller från profit till star. Men det inträffar även andra intressanta förflyttningar, till exempel från growth till poor, eller från profit till poor.
Riskabelt att växa först
Resultaten visar att ungefär tio procent av företagen i kategorin growth förflyttar sig till kategorin star från ett år till ett annat. Från profit till star är samma siffra nästan 30 procent.
– Det här är en ganska rejäl skillnad. Det är ungefär tre gånger så många företag som först är lönsamma och sedan växer, jämfört med tvärtom. Om nu företag i kategorin growth inte hamnar i star, var hamnar de då? Ja, om de går till kategorin profit är allting frid och fröjd. De är lönsamma på en ganska stor bas, vilket är en okej utveckling. Men det är inte så många som gör det, inte på ett års sikt i alla fall. Det som är lite alarmerande är att nästan en tredjedel av företagen hamnar i kategorin poor. Det innebär att de förlorar sin tillväxt, men fortfarande har låg lönsamhet. Betydligt färre går från profit till poor, cirka tio procent. Samma mönster upprepas om man tittar på de andra analysåren.
Davidsson lämnade åhörarna med en preliminär slutsats innan kaffepausen: företag som först har hög lönsamhet har tre gånger större chans att uppnå idealtillståndet jämfört med företag som först har hög tillväxt. Och de företag som först når hög tillväxt löper cirka tre gånger större risk att hamna i låg lönsamhet kombinerat med låg tillväxt jämfört med företag som först når hög lönsamhet.
– Det här med att växa sig lönsam verkar alltså vara en tvivelaktig och riskabel strategi i många fall, sa han.
Efter kaffet återkom Per Davidsson med fler resultat från studien. För att ta reda på om det kanske tar tid att växa sig lönsam gjordes också jämförelser över en treårsperiod. Även då ser det bättre ut för kategorin profit än för kategorin growth. Men skillnaden minskar något – över tre år är det dubbelt så stor chans att gå till star om man först är lönsam jämfört med om man först har tillväxt. Motsvarande resultat erhölls på den negativa sidan. Det är drygt dubbelt så vanligt med en negativ utveckling om man startar från hög tillväxt och låg lönsamhet, jämfört med om man startar från hög lönsamhet och låg tillväxt.
Satsa på rätt häst
För att ta reda på om nettomarginal kanske inte ger en rättvis bild av lönsamhet har forskarna bakom studien också använt avkastning på kapital som lönsamhetsmått. Då ser resultaten lite bättre ut för strategin att växa sig lönsam: 12 istället för 9 procent rör sig från growth till star. Det är också något mindre positiva resultat för de företag som rörde sig från kategorin profit till star.
– Men kontentan blir ändå densamma. Resultaten pekar i samma riktning, men de är något dämpade.
– Om vi slår ut det på tre år då? Vad som händer är att dramatiken i effekterna dämpas ytterligare, men skillnaderna finns fortfarande kvar. 10 procent går från growth till star, medan 14 procent går från profit till star. Det ser kanske inte mycket ut, men det innebär att det är 50 procent större chans att komma till idealtillståndet om företaget först är lönsamt, jämfört med om det ska växa sig lönsamt. Vilken häst skulle man satsa på om det var allvar?
Inte heller ur ett treårsperspektiv är det så många företag som går från tillväxt till att plana ut, men det är fortfarande många som går från hög tillväxt till kombinationen låg tillväxt och låg lönsamhet. Det är ungefär dubbelt så stor risk att hamna i kategorin poor för företag som har tillväxt utan lönsamhet jämfört med företag som har lönsamhet men låg tillväxt.
– En något mindre preliminär slutsats blir då att den negativa effekten av att växa reduceras, men långt ifrån elimineras, över tiden. Samma gäller när man byter vinstmått från nettomarginal till avkastning på kapital. Resultatet indikerar fortfarande att strategin att växa sig lönsam är tvivelaktig och riskabel, sa Per Davidsson.
Resultaten visar vidare att även kategorin middle har en större andel företag som går till star och profit än vad kategorin growth har. Det är också färre företag som går från middle till poor än från growth till poor. Att ha en balanserad utveckling verkar alltså också vara en bättre strategi än att växa sig lönsam.
– Samma resultat återkommer i alla storleksklasser och i stort sett alla branschsektorer. Att det är bättre att växa på en bra lönsamhetsbas visar sig allra starkast i tjänstesektorn. Sambandet finns även inom tillverkningssektorn, om än något svagare. Inom detaljhandeln finns faktiskt lite stöd för idén att man kan växa sig lönsam, men inte utan risk. Det är vanligare att gå från growth till star, än från profit till star inom detaljhandeln. Men det är dubbelt så vanligt att gå från growth till poor som att gå från profit till poor i samma bransch.
– I stora drag gäller resultaten i alla branscher. Det finns ingen bransch där det är entydigt bättre att växa sig lönsam. Resultaten håller också tvärs över alla åldersklasser.
Bra vara skeptisk
Det verkar alltså som att kombinationen hög lönsamhet och hög tillväxt enklast nås av de företag som först blir lönsamma och sedan satsar på tillväxt, snarare än att man försöker växa sig lönsam. Åtminstone i Australien och under de här åren.
– Företag som växer utan hög lönsamhet hamnar istället påfallande ofta i gruppen låg tillväxt och låg lönsamhet. Det utesluter naturligtvis inte att det finns tillfällen då det är rätt strategi att växa sig lönsam. Det finns situationer där företag måste bli större för att överhuvudtaget vara överlevnadsdugliga. Och det finns annan forskning som visar på positiva samband mellan tillväxt och överlevnad och mellan storlek och överlevnad. Men det generella mönstret är att man inte kan uppnå lönsamhet genom tillväxt.
– Jag vill försvara företagare som är tveksamma till tillväxt. Tillväxt innebär en massa olika saker, både positiva och negativa. Riskkapitalister och tillväxtsugna företagare bör begrunda konsekvenserna av snabb tillväxt utan att först ha säkrat lönsamheten. Det är inte så att all tillväxt är lönsam, sa Davidsson.
Företag som etablerar en sunt snål kultur och har inställningen att det är från kunder man ska få sina pengar, inte från finansmarknaden, blir också mer sunt affärsmässiga. De kan sedan utifrån denna lönsamhetsbas expandera på ett hälsosamt sätt.
Lönsamhet ger sysselsättning
En anledning till att politiker vill se växande företag är att de vill ha en ökad sysselsättning. Men det är inte ett självklart samband.
– Det finns en ganska stor konflikt i det politiska målet att skapa mer sysselsättning och företagares naturliga mål med verksamheten – som inte är att sysselsätta så många människor som möjligt. Att anställa människor är en konsekvens av att fullfölja sina egentliga mål. Företagen är betydligt mindre tveksamma till att bli mer lönsamma. Men effekten av att företagen blir lite mer lönsamma är i många fall att de växer och därmed i slutändan också sysselsätter fler.
– Politiker bör alltså inrikta sig på att skapa förutsättningar för fler högt lönsamma företag. Det leder till sund tillväxt, konstaterade Davidsson.
Per Davidsson avslutade med att ta upp några begränsningar som han själv anser att undersökningen har.
– Data är från Australien, ett konstigt litet hörn av världen. Men jag är inte överraskad över resultaten, de stämmer in i det mönster som jag har sett i andra studier. Jag skulle inte bli förvånad om resultaten var desamma i Sverige.
– Att det är en så pass kort tidsperiod kanske är den allvarligaste begränsningen i studien. Vill man tro på det här med att investera i tillväxt, kan man fortfarande göra det eftersom jag inte har data över mer än tre år. Men jag tror inte att man med längre data skulle finna att strategin att växa sig lönsam är att rekommendera. Fast det kan inte uteslutas så länge vi inte har sett mer långsiktiga data än så här.
Ytterligare ett problem som Davidsson nämner i samband med studien är kategorin exit. I den ingår företag som har försvunnit från populationen från det ena året till det andra.
– Vi vet inte riktigt vad kategorin innehåller och vi vet inte om det handlar om dåliga eller bra exits. Vi har heller ingen möjlighet att få en indikation på vilka som är vilka.
För mer info: per.davidsson@qut.edu.au—
