13 maj föreläste professor Frédéric Delmar, EM Lyon, Frankrike och Institutet för Näringslivsforskning, samt Karl Wennberg, Imperial College London och Handelshögskolan i Stockholm på Estrad. Temat för dagen var kopplingen mellan entreprenörskap och tillväxt, med särskild fokus på den sociala kontextens betydelse.
De första företagen som startas i en region hittar också de mest gynnsamma marknadsmöjligheterna. Det visar en tysk undersökning. I takt med att fler och fler företag startas sjunker den marginella kvaliteten.
– Givet att det ser likadant ut i Sverige är det inte bara bra med mycket företagande, det finns en nivå där för många företag kan vara mindre bra för kvaliteten. Ju fler företag som startas i en region, desto lägre blir också den förväntade intäkten per företag, sa Karl Wennberg.
Han menade att man bör eftersträva en optimal nivå på nyföretagandet – hur många företag som helst skapar inte automatiskt mer ekonomisk tillväxt.
– Tidigare har man tänkt att ju fler företag som startas, desto bättre. Något tillväxtföretag borde ju komma ut av det. Vi ser nu att detta inte riktigt är sant, det finns en optimal nivå. Startar man flera företag så blir det suboptimerande, sa Wennberg.
Det är också viktigt med en bra balans mellan olika typer av företag. Frédéric Delmar förtydligade:
– Det som är intressant är att hitta en avvägning mellan företag som är ”opportunity driven”, som startas för att man ser en riktigt bra idé, och de som är ”necessity driven”, som startas för att det inte finns några andra möjligheter att försörja sig. Den senare typen av företagande är inte nödvändigtvis en bra typ av företagande, de har ett svagare humankapital och kanske svagare affärsidé, sa han.
Sannolikheten att överleva ökar
En mörk fläck inom tillväxtområdet är att man ofta bortser från dynamik och förändring över tiden. Hur förändras företag och hur påverkas de av ny information om hur företaget fungerar? Hur fungerar ett företag i relation till andra företag?
– Vi tror att lärandet förändras i och med att företaget åldras och/eller blir större. Det finns två typer av barriärer, en till tillväxt och en till överlevnad.
– Vi menar att nya företag inte växer för att de vill, eller för att tillväxt är nödvändigt som sådant. De växer för att det ger fördelar i form av en stabilare lönsamhet. En stor skillnad mellan nya och gamla företag, är att de gamla nästan inte växer överhuvudtaget, sa Delmar.
Men tillväxt har också en rad nackdelar. Till exempel ökar kostnaderna, bland annat i form av fasta lönekostnader. Tillväxt ställer också stora krav på företagaren och dess anställda.
– Å ena sidan ser vi fördelar med att växa, såsom ökade marknadsandelar, bättre överlevnadssannolikhet, större sannolikhet att få lönsamhet etcetera. Å andra sidan ser vi ett antal nackdelar: jag som företagare kan inte riktigt göra vad jag vill längre för nu blir jag manager. Jag åker på en stor kostnadskostym som gör att jag tar en hel del risker och får mer ansvar.
Sannolikheten att ett företag växer kan mätas av dess ålder och storlek. Det är större sannolikhet att företaget går under när det är ungt, sedan minskar denna sannolikhet med åren. Detsamma gäller i storlek: ju mindre företaget är, desto större är sannolikheten att det går under. Och tvärtom: ju större företaget är, desto mindre sannolikhet att det försvinner.
– Det intressanta är det omvända: ju yngre och/eller mindre företaget är, desto större är sannolikheten att det växer. Den sannolikheten sjunker sedan med ålder och storlek, inflikade Karl Wennberg.
Företagen lever i en spännvidd mellan överlevnad och tillväxt. Beteenden förändras, bland annat beroende på hur företaget går. Beteendet är även beroende av ålder och storlek.
– Kommer företaget nära en dödspotential har man inte samma beteende som om man befinner sig i en mer komfortabel zon. Vi skulle kunna säga att beteendet förändras bara på grund av ålder, eller bara på grund av storlek, eller så är det kombinationen av storlek och ålder. Att vara liten och gammal är inte samma sak som att vara stor och gammal, sa Frédéric Delmar.
Rationellt beteende blir satisfierat
Det intressanta är att veta var brytpunkten för att ett beteende ska ändras ligger. För att finna svaren jämför Delmar och Wennberg ett företag med dess egen förändring över tiden.
– Vi finner ganska tydligt att ålder och storlek, inte ålder eller storlek, påverkar. Det finns ingen enskild effekt av ålder och storlek. Men det finns en kombinerad effekt som gör att företagaren kommer att gå från ett rationellt beteende till ett satisfierande beteende när det gäller hur de reagerar på feedback om prestation, sa Delmar.
– Hypotesen är ju att entreprenörer ska vara irrationella och storföretag ska vara rationella. Vi finner alltså att det är delvis tvärtom, förtydligade Wennberg.
Små och nya företag är alltså vanligtvis rationella i sitt beteende. Det innebär att om det går bra för företaget, investerar de ytterligare och anställer fler.
– Företagen blir mer satisfierande med ålder och storlek. Om man ligger över sin aspirationsnivå, behöver man inte investera mer och avslutar sin tillväxt. Går det dåligt är företagaren beredd till förändring. Stora företag fungerar lite som ett vinnande lag, och ett vinnande lag förändrar ingenting, fortsatte Delmar.
En brytpunkt som Delmar och Wennberg funnit är hos företag som har mellan fem och tolv anställda, en annan när företag är mellan fem-sex år gamla.
– Men när man når över denna storlek, måste någon utses till ledare och styrkeförhållandena och relationerna mellan individerna förändras fundamentalt. Det är den klassiska första tillväxtbarriären, sa Delmar.
Många företag förändrar då sitt beteende, från att investera mer när det går bra, till att inte investera alls när det går bra.
