Ägarskiftet som möjlighet var temat för Estradföreläsningen 19 februari 2013. Familjeföretag är världens vanligaste företagsform, och företagen finns i alla storlekar, branscher och åldrar. Professor Leif Melin, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, inledde föreläsningen med att konstatera att inom fem år beräknas över 300 000 företag skifta ägare i bland annat Tyskland och Frankrike.
När ett ägarskifte i ett familjeföretag behöver ske, av en eller annan anledning, tänker man sig oftast att detta sker inom familjen. Men det kan även handla om att andra företag eller grupper av personer ”köper ut” ägaren. Det kan också vara andra personer från till exempel ledningen, anställda eller en kompanjon som tar över.
– De flesta företag köps av ett annat rörelsedrivande företag. Vanligast är att det är någon större konkurrent. Näst vanligast är att skiftet sker inom familjen. Ungefär en tredjedel av företagen som skiftar ägare tas över av någon inom familjen, sa Leif Melin.
Många av de minsta företagen hittar inte någon köpare och tvingas därför avveckla och lägga ner.
– Kanske har de redan skalat ner och väntar på att gå i pension. Då kan hela företagskulturen gå förlorad. Ibland söker säljaren efter den goda köparen, vilket är mer komplext än att bara maximera försäljningen.
Externa ägarskiften har en långsiktig positiv effekt på företagandet, men blir ofta aktuella först när det saknas familjemedlemmar eller andra som är intresserade eller har kapital. Extern försäljning kan även bli nödvändigt om ägaren behöver pengar eller vill expandera och behöver externt kapital.
– Skiften inom familjer ökar inte, men minskar inte heller. Borttagandet av förmögenhets-, arvs- och gåvoskatterna i Sverige har underlättat ägarskiften inom familjen. När vi letade i fullt genomförda ägarskiften så var huvudtransaktionen en gåva. När gåvoskatten försvann har det sättet att skifta ägare ökat.
Melin konstaterade att familjeföretag ofta är marknadsledande inom sina nischer, som till exempel Polarbröd och Daloc.
– Tidigare forskning har mest handlat om ledarskiften, vilket hänger ihop med ägarskiften även om det är två helt olika processer. Ledarskiftesforskningen talar om vissa problem som också kan gälla ägarskiften – men det har inte forskats så mycket på det, sa Leif Melin.
Ägarskiften i familjeföretag går igenom olika faser. Den första handlar till exempel om att väcka frågan om vem som ska ta över och hur man kan skifta företagandet på ett rättvist sätt inom familjen. I familjeföretag kan skiftet involvera nära relationer, som handlar om förväntningar och känslor.
– Det kan vara svårt att lämna över sin roll som vd och företagare för den äldre generationen. Det finns många olika aspekter på generationsskiften, sa Melin.
En av dem som gjort djupstudier av generationsskiften i familjeföretag är ekonomie doktor Kajsa Haag vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Hon var också en av föreläsarna på Estrad 19 februari. Haag påpekade att det ofta är en negativ bild av generationsskiften som ges i tv-serier, till exempel i Falcon Crest, samt även i en del affärsböcker.
– Varför ska det vara en tävling och varför är det så bråttom? Och varför handlar det så ofta bara om far och son? ”Generationsskiften ska planeras”, säger man. Men pratar man med dem som är mitt upp i familjeföretagande så upptäcker man att planering inte är något man håller på med, sa Kajsa Haag.
Som exempel berättade hon om möbelföretaget Karl Andersson & söner som grundades i slutet av 1800-talet och fortfarande finns inom samma familj. De arbetar med samma värderingar, på samma plats och med samma sorts produkter men med nya individer, ny teknologi, ny design, nya kunder och nya marknader. Även bland kunderna har det skett ett generationsskifte.
– Företagets framgång ligger i att de värnat om gamla värderingar samtidigt som de förnyat sig. Det gäller att bevara och förnya på samma gång, sa Haag.
Barnen får växa upp i en företagande familj och, i fallet med Karl Andersson & söner, lära sig om möbeltillverkning och design från tidig ålder.
– I praktiken ingår en socialisering in i familjeföretaget redan från början. På så sätt har det skett gradvisa rollförändringar eftersom man driver företaget tillsammans.
Enligt Haag handlar generationsskifte om att bevara kärnan och uttrycka den på nya sätt, att ”ta del” snarare än att ”ta över”. Det handlar också om lärande över generationsgränserna.
Sist ut på Estraden var filosofie doktor Christine Tidåsen, Linnéuniversitetet. Hon har i sin forskning intervjuat familjemedlemmar som arbetar i eget företag, deras anställda samt intressenter som påverkar familjeföretaget utifrån.
– Familjeföretagets särdrag består av försiktiga strategier som inte riskerar företagets stabilitet. Det gäller att behålla makten inom familjen och undvika ägarspridning utanför familjen. Vd:n sitter ofta väldigt länge på sin post, ibland upp till 25 år, sa Tidåsen.
I ett familjeföretag är överförandet av kunskap mellan generationer särskilt viktigt, ibland handlar det i princip om indoktrinering.
– Familjeföretaget riskerar att bli alltför traditionsbundet. Ibland tas tomtekostymen över av den nya generationen i samband med generationsskifte.
Bland familjeföretagandets positiva effekter finns arvtagares upplevelse av när de får sina individbaserade mål gällande karriär och identitet mötta, samt upplevelse av att de kan påverka skiftet. Enligt Tidåsen måste det finnas kommunikation inom familjen och ett aktivt internt och externt nätverk. Hon menade att planering är en framgångsfaktor. Att i tid prata igenom saker och ting och ta hand om relationen mellan överlåtare och arvtagare. Här behövs en ömsesidig respekt och support.
– Det är också viktigt att den nya företagaren bygger sitt eget nätverk. Då förvandlar man företagandet till sitt eget snarare än att bara ta över. Den nya generationen bör skapa något helt nytt, och hitta ett eget entreprenöriellt förhållningssätt, sa Tidåsen.
