Prominenta gäster på RIDEs workshop om morgondagens utmaningar

En kortare version av denna artikel publicerades i Entré nr 2, 2005:

RIDE intresserar sig för kopplingen mellan FoU, innovationer och den ekonomiska dynamiken. Forskningscentrumet är lokaliserat till Chalmers tekniska högskola och utgör en viktig nod i västsverige för forskning och utbildning om innovationssystem. Samtidigt har RIDE en nationell roll, och ingår även i ett större, internationellt nätverk.

RIDEs forskningsportfölj indelas i fyra huvudsakliga områden. Det första är interaktionen mellan utbildning, forskning och FoU i företag. Det andra är strukturella förändringar och ekonomisk dynamik. Det tredje handlar om förnyelseprocesser inom och mellan företag, och det fjärde om policyfrågor.

– Utifrån dessa fyra forskningsområden har vi definierat ett antal viktiga aktiviteter. Vissa projekt hör till ett specifikt område medan andra spänner över flera områden, berättar RIDEs föreståndare, professor Maureen McKelvey.

– RIDE fungerar som en mötesplats på Chalmers där nya forskningsområden stimuleras. Samtidigt ingår vi i ett virtuellt nätverk som sträcker sig över Sverige genom IMITs nätverk, och även över resten av världen.

Kritisk forskningsmassa

RIDE startade i början av 2004. Tillsammans med CESIS, CIND och CIRCLE är centrumet en del i Vinnovas program för att öka kunskapen om svenska innovationssystem.

– Det är viktigt att det finns fyra forskningscentrum inom det här området. Dels kan vart och ett specialisera sig, dels utgör vi tillsammans en kritisk massa i Sverige. På RIDE är vi särskilt duktiga på forskning om de strukturella förändringar i regioner, ekonomier och företag som är kopplade till teknisk och vetenskaplig kunskap.

– Det är kul att RIDE finns just på Chalmers. Här når forskningsresultaten många, både genom direkta kontakter med beslutsfattare och genom undervisningen. Vi är också nära dem som kommer att kunna använda forskningen i sitt arbetsliv, säger McKelvey.

RIDE har närmare tjugo egna forskare och doktorander. De knyter i sin tur till sig många externa forskare som medförfattare i olika projekt. Genom det internationella nätverket finns också möjlighet för seniora forskare och doktorander att gästa utländska universitet som Stanford University och University of Queensland. Telekom och bioteknik är två starka forskningsområden.

Sven Lindmark är teknologie doktor, prefekt på Chalmers avdelning för innovationsteknik och en av RIDEs forskare.

– Jag pysslar ganska brett med innovationer. Till mina forskningsintressen hör innovationsteknik, entreprenörskap, affärsutveckling i större företag, innovationsfrågor på mesonivå och innovationssystem. I min avhandling skrev jag om framväxten av den svenska mobilbranschen, säger Lindmark.

Framtidens IKT oviss

Från den mobila kommunikationen har hans forskningsintresse glidit över i den bredare informations- och kommunikationsteknologin (IKT). Utveckling och spridning av nya kommunikationstjänster, standardiseringsfrågor och mobilt internet i olika länder är några viktiga forskningsområden.

– I ett kommande forskningsprojekt planerar jag att titta närmare på de hot och möjligheter som alternativa kommunikationstekniker innebär. I Norden har vi ju varit starka på GSM och 3G, men vi vet inte vad som kommer i framtiden. Det är inte alls säkert att våra innovationssystem är förberedda för den nya teknologin.

Innovationssystemens funktioner är ett annat av Lindmarks forskningsteman.

– Tillsammans med professor Staffan Jacobsson på RIDE har jag genomfört en funktionsanalys av innovationssystem. Vi har identifierat ett antal funktioner som måste finnas i systemen. Det är viktig policyinformation för exempelvis Vinnova, säger Sven Lindmark.

Biomedicinskt innovationssystem på gång

Docent Jens Laage-Hellman är verksam vid RIDE och Chalmers avdelning för industriell marknadsföring. Han forskar, liksom Lindmark, om innovationssystem.

– I Vinnovas program Vinnväxt 2004 var Biomedicinsk utveckling i Västsverige en av de fem vinnarna. Jag och Annika Rickne, som är verksam på CIRCLE och Lunds universitet, kommer att studera mekanismerna för hur detta innovationssystem utvecklas.

– Annika, Maureen och jag driver även ett biotekniknätverk för forskare och beslutsfattare. Tillsammans med Vinnova bjöd vi in nätverkets medlemmar och andra gäster till en workshop på temat fnuttSwedish National Strategy in Biotechnologyfnutt den 8 april.

Laage-Hellman håller också i Chalmers master- och civilingenjörsutbildning; Management and Economics of Innovation (MEI), där många RIDE-forskare ingår som lärare. 42 studenter, varav 21 svenska och 21 internationella från 16 olika länder, utgör den första kullen. De har läst tillsammans i snart ett år, och höstterminen 2005 avslutar de sin utbildning med ett examensarbete.

– Det känns bra så här långt. Studenterna är nöjda och det är stort intresse för utbildningen nästa läsår. Vi har just avslutat intagningen till hösten, och det visade sig att antalet sökande från Chalmers har ökat. Det är positivt, det betyder att ryktet har spritt sig om att det är en bra utbildning.

– När vi drog igång hösten 2004 var det ju svårt att veta hur de svenska och utländska studenterna skulle fungera tillsammans. Till en början styrde vi gruppbildningen för att blanda studenterna, och MEI har visat sig vara en intressant studiemiljö som är till glädje för alla parter, säger Jens Laage-Hellman.

Studenter blir förändringsagenter

Syftet med utbildningen är att rusta studenterna för att leda teknikbaserade, innovativa och förnyelseinriktade aktiviteter. Tänkbara arbetsplatser kan de hitta i exempelvis högteknologiska företag, riskkapitalbolag, inkubatorer och i corporate venturing-projekt.

– Våra MEI-studenter kommer verkligen att kunna fungera som förändringsagenter ute i företagen. De lär sig hur teknologiska beslut förändrar industristrukturen, och därmed företagens möjligheter, säger Maureen McKelvey.

11-14 april 2005 arrangerade RIDE workshopen fnuttChallenges to Engineering in the Modern Economyfnutt. En av de inbjudna talarna var Lars-Göran Rosengren, vd för Volvo Technology.

– På sin tid läste Rosengren teoretisk fysik på Chalmers, helt enkelt eftersom det ansågs svårast. I dag inser han att kopplingen till projektledning, innovationsprocesser och industriell dynamik är desto viktigare. Han menar att alla civilingenjörer borde ha den kunskapen, berättar McKelvey.

Experiment viktigare än teori

Workshopen bjöd också på ett stort antal utländska talare. En av dem var Nathan Rosenberg, professor emeritus vid Stanford University i USA. Han diskuterade den komplexa relationen mellan forskning och ingenjörskonst inom två discipliner: aerodynamik och kemi. Rosenberg konstaterade bland annat att det snarare var praktiska experiment än teoretisk forskning som stod för de framsteg som i sin tur skapade nya kunskapsfält.

– USAs framgångar inom flygindustrin kan inte hänföras till forskningen. Och inom den kemiska industrin har nya produkter alltid utvecklats genom experiment, sa han.

En annan utländsk forskare som framträdde under workshopen var Mark Dodgson, University of Queensland, Australien. Han har intresserat sig för innovationer i över trettio år. Dodgson föreläste både om forskningsfältets framväxt och om innovationernas historiska betydelse.

– Jag började forska om innovationer 1974, och jag kommer ihåg allt material som fanns i ämnet då. I hela världen var vi bara 15-20 personer som tyckte att det här var intressant. I dag däremot hävdar var och varannan forskare att de sysslar med innovationer. Det finns också en uppsjö av böcker om innovationsprocessen.

– I företagen är innovationerna den viktigaste affärsprocessen. Och självklart är frågorna viktiga för såväl regeringen som för lokala politiker. Innovationerna driver allt, sa Mark Dodgson.

Rikt kunskapsflöde om innovationer

Ur litteraturfloden om innovationer urskiljer Dodgson sex huvudteman. För det första finns det en grupp böcker som fokuserar på innovationernas natur: om de är exempelvis radikala eller inkrementella, ständigt pågående eller stötvis förekommande. För det andra finns det litteratur som handlar om olika innovationstyper: produkt-, process- och tjänsteinnovationer.

En tredje gren på innovationsträdet handlar om källan till innovationer. Vissa forskare hävdar till exempel att innovationerna kommer från marknaden, andra att de kommer från akademin. Den fjärde typen av litteratur behandlar innovationsprocessen. Den tar bland annat upp frågor om innovationskedjor och innovationsledning. Den femte gruppen av böcker diskuterar olika slag av innovationssystem: exempelvis nationella, regionala och teknologiska. Slutligen definierade Mark Dodgson en sjätte typ av innovationslitteratur, nämligen den som berör resultatet. Inom denna grupp finns verk om innovationsspridning, tillväxt och lärande – men också om misslyckanden.

– Om innovationer kan sägas karaktäriseras av ett ord så är det faktiskt fnuttmisslyckandefnutt, konstaterade Dodgson.

Forskare talar om att vi i dag är inne i en sjätte eller sjunde generation av innovationer. Mark Dodgson gav en historisk överblick över innovationsutvecklingen fram till våra dagar.

– På 1950-talet, efter kriget, fanns det en stor tilltro till forskning och ny teknologi. Den första innovationsgenerationen handlade om ett forskningstryck.

– I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet blev innovationerna mer marknadsorienterade. Vi talar om en andra generation där konsumenterna hade stor makt.

Den tredje generationen inträffade under slutet av 1960-talet och det tidiga 1970-talet. Perioden kännetecknades av blandade influenser, från både akademin och marknaden.

– Den fjärde generationens innovationer var ännu mer komplicerade. Under 1980-talet började man förstå värdet av sina leverantörer, och av organisatoriska förhållanden. Företag började också samarbeta mer.

– De japanska bilföretagen visade sig vara dubbelt så effektiva som de amerikanska under 1980-talet. När man tittade närmare på de japanska företagen fann man att arbetslagen liknade rugbylag: där fanns en lång, en kort, en bred och så vidare. Alla anställda var olika och det gjorde att de utvecklade ett effektivt lagarbete.

Sammansatta innovationsprocesser

Enligt Mark Dodgson blir innovationerna bara mer och mer komplicerade. Oavsett vilken generation vi befinner oss i kan man inte längre tala om att exempelvis forskningen är ensamt drivande. Innovationer handlar i dag till stor del om strategiska avvägningar, teknologisk integration och andra faktorer.

– Innovatörer som Ole Evinrude, Charles Goodyear och Levi Strauss manifesterar verkligen den mänskliga kreativiteten. De har skapat saker som är extremt användbara, och som har ökat livskvaliteten.

– Men en del av processen är förstås att många misslyckas. Tänk bara på Titanic, Concorde eller Sony Betamax. Bakom varje framgångsrik produkt står tusentals misslyckade!

Detta kallar Dodgson fnuttinnovationernas paradoxfnutt. Innovationerna är av största vikt, samtidigt som de är mycket riskabla. Detta, menar han, gör dem också desto mer intressanta att studera. Tillsammans med ett par forskarkollegor på Imperial College i Storbritannien har han genomfört en studie av en mängd företag och teknologier. Bland annat har de undersökt innovationsprocesser inom byggnadskonsten, modebranschen och brandsäkerhetsindustrin.

– Vår forskning visar att innovationer handlar om att tänka, leka och göra. Effektiv lek är faktiskt det allra viktigaste. Detta visste redan Charles Dickens som konstaterade: fnuttUtan lek blir det heller inget tillfredsställande arbetefnutt. Därför är det kul att se att leken håller på att arbeta sig in i affärslitteraturen, sa Mark Dodgson.

RIDEs workshop 11-14 april fungerade som en mötesplats för forskare inom olika discipliner, universitetsledare och studenter. Tillsammans reflekterade de över de nya utmaningar som företag och universitet står inför. Bland annat underströks att företags nya sätt att använda teknisk och forskningsbaserad kunskap utgör kärnan i de moderna innovationsprocesserna. Workshopdeltagarna konstaterade också att universitetets framtida roll påverkas av både inre och yttre drivkrafter.

För mer info: www.mot.chalmers.se/ride ———–