Prisregn över forskare på Rosenbad

6 maj fick tre duktiga forskare pris för sina mödor. Paul Reynolds tilldelades The FSF-NUTEK Award för sin långa forskargärning som bland annat resulterat i det internationella GEM-projektet. Jonas Gabrielsson och Caroline Wigren har ännu inte kommit så långt i sina respektive forskarkarriärer, men motiverades förhoppningsvis att forska vidare i och med att de tilldelades FSF och NUTEKs ”ungdomspris”.

-Prisutdelningarna skedde under det seminarium som markerade starten på FSF och NUTEKs Entreprenörskapsvecka 2004. ESBRI var en av medarrangörerna i stockholmsseminariet som inleddes med att statssekreterare Sven-Eric Söder överlämnade det första priset till professor Paul Reynolds.

-I sitt anförande underströk Söder vikten av entreprenörskap, och menade att det lägger grunden för en hållbar tillväxt. Han lovade också att regeringen inom kort kommer att lägga fram ett förslag till en ny forsknings- och utbildningspolitik.

– Med en bred forskningspolitik får Sverige bättre kunskap. Det leder till innovationer, entreprenörskap och nya jobb.

– Det här priset innebär ett steg i rätt riktning, sa Sven-Eric Söder, innan han med varm hand räckte det till Reynolds.

Slump och forskarflit

Men innan Paul Reynolds fick hålla sitt tacktal på temat Understanding Business Creation: Serendipity and Scope in Two Decades of Business Creation Studies ville eftermiddagens moderator, NUTEKs Lars Nyberg, klargöra betydelsen av ett engelskt ord.

– Hur många här inne vet vad ”serendipity” betyder, undrade han.

– Jag har slagit upp det; det betyder att av en ren slump göra en upptäckt, att ramla över något.

Nyberg menade att det var lite lustigt att Reynolds hade valt att inkludera ”serendipity” i rubriken till sitt anförande. Enligt Lars Nyberg är det nämligen ett ord som ligger mycket långt ifrån Paul Reynolds och hans forskning, som snarare kännetecknas av långsiktigt och hårt arbete. Och även om Reynolds gjorde sitt bästa för att framhäva det ryckvisa och slumpartade när han berättade om sin forskning, lyste de enorma arbetsinsatserna igenom.

– I stället för att dra en massa tabeller och diagram tänkte jag berätta om hur jag hamnat här. Det var inget jag hade väntat mig, inledde Paul Reynolds sitt tacktal.

– Vi som forskar drivs av att försöka förstå världen. För oss är det otroligt spännande att studera nya fenomen. När man är något extra intressant på spåret händer det att ens livspartner helt plötsligt frågar: ”Älskar du mig inte längre?”

Reynolds är ingenjör i botten, halkade in på ekonomi och fastnade sedan några år i att försöka reda ut den hätska debatt som pågick inom de samhällsvetenskapliga ämnena.

– Efter fem år förstod jag att vad man än sa, var det alltid någon annan som ställde sig upp och sa: ”Herregud, det där stämmer inte!”

Kontroversiella resultat

Paul Reynolds började inse att han var expert på något som inte ledde till något konstruktivt. I början av 1980-talet kom han i kontakt med David Birch, vars forskningsresultat rönte stor uppmärksamhet.

– Birch sa i princip att han tyckte att det verkade som att nya och små företag skapade många jobb. Det var en mycket kontroversiell slutsats på den tiden.

Reynolds fascinerades av sambanden mellan småföretagande, entreprenörskap och nya jobb, och tur är väl det. Under de senaste tjugo åren har han ägnat sin tid åt att skapa och utveckla viktiga internationella forskningsprojekt som Entrepreneurial Research Consortium (ERC) och Global Entrepreneurship Monitor (GEM). Projekten involverar hundratals människor i ett fyrtiotal nationer. De möjliggör jämförelser av de entreprenöriella förhållandena i olika länder, och deras resultat har starka implikationer på den politik som förs.

Paul Reynolds menar att det är de grundläggande frågorna som han vill ha svar på. Till exempel den skenbart enkla ”Hur startar folk företag?”

– Jag undrar hur händelseförloppet ser ut. Någon vaknar, kliver upp ur sängen, går in i duschen och tänker: ”Äh, det går ju inte så bra på jobbet, jag kanske ska starta eget”. Och sedan går han eller hon ut ur duschen och börjar starta sitt företag.

Reynolds konstaterade att han då och då har blivit misstrodd, och att han till och med har varit med om att forskningsmedlen tog slut mitt under en pågående studie. När han la fram idéerna om att vaska fram företagare i vardande blev han i det närmaste idiotförklarad. Ändå har han, tillsammans med sina kollegor, fortsatt att driva de projekt som han brinner för.

– Alla sa att vi var galna när vi ville screena befolkningen för att hitta de som var i färd med att starta företag. Man antog att ungefär en av hundra skulle passa in på den beskrivningen, och det skulle bli alldeles för dyrt att få fram ett tillräckligt stort urval. Men vi plöjde vidare ändå, och fann att hela 4-5 procent var företagare i vardande. Det betydde att vi bara behövde ringa 20-25 samtal för att hitta en person att intervjua.

Man kan ju undra varför ingen annan har upptäckt hur många som går i företagartankar. Enligt Paul Reynolds beror det helt enkelt på att ingen ställt de rätta frågorna tidigare.

– I de vanliga arbetsmarknadsundersökningarna får man kryssa i om man jobbar heltid, är pensionerad, hemmafru, och så vidare. Det finns ingen möjlighet att svara: ”Ja, jag är fast anställd, men på kvällar och helger jobbar jag för att starta ett företag.” I vår studie kan man svara ja på allt, och vi har funnit att det faktiskt finns folk som har ett heltidsjobb, ett deltidsjobb och startar företag vid sidan om. Ingen har tänkt på att fråga om det tidigare.

Imponerande GEM-siffror

När Paul Reynolds talade om GEM lät han lyrisk. Fler och fler länder ansluter sig till projektet för varje år. Totalt har drygt 40 länder varit engagerade i GEM.

– Folk ringer hela tiden och säger att deras land måste vara med i projektet. Från Sverige ringde Magnus Aronsson och Frédéric Delmar på ESBRI för några år sedan. Och GEM-resultaten är verkligen häpnadsväckande.

GEM visar att en halv miljard av världens befolkning är involverad i att starta ett nytt företag, eller driver ett företag som är yngre än tre år. De svenska siffrorna är kanske inte så imponerande, men satta i relation till giftermål och födslar framstår de i ett annat ljus.

– 2002 var 166 000 svenskar sysselsatta med att gifta sig och skaffa barn. Samma år startade 223 000 svenskar 90 000 företag.

– Jag hade inte kunnat önska mig ett bättre område att snubbla in i. Tack för detta pris, och tack svenska folket för bidraget till min pension, sa Reynolds.

-Gunvor Engström, vd för Företagarna, och Per Davidsson, professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, kommenterade Paul Reynolds forskningsinsats. Engström fokuserade på två av GEM-studiens resultat, nämligen att informellt kapital är en viktig finansieringskälla i företagets tidiga faser, respektive att satsningar bör göras för att underlätta för entreprenöriella initiativ inom kvinnodominerade sektorer. Hon konstaterade också att hon och Reynolds kommit till samma slutsats.

– Jag anser också att det finns ett samband mellan entreprenörskap och tillväxt. Skillnaden är att du kommit till den slutsatsen genom grundlig forskning, medan jag baserar min slutsats på sunt förnuft, sa Gunvor Engström.

– Jag har inget sunt förnuft – det är därför jag måste forska, kontrade Per Davidsson.

Han applåderade soliditeten i Paul Reynolds forskning, och menade att få skulle klara av att hålla ihop forskningsprojekt med så många olika viljor som ryms inom ERC och GEM.

Prisad ung forskning

-Det pris som Reynolds tilldelades, The FSF-NUTEK Award, delades i år ut för nionde gången. För andra året i rad delades också ett annat pris ut, nämligen FSF-NUTEK-priset som går till unga svenska forskare. Caroline Wigren, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, och Jonas Gabrielsson, Högskolan i Halmstad samt Handelshögskolan BI i Oslo, berättade kort om sina respektive avhandlingsprojekt i samband med att de mottog priserna. Wigren tryckte, liksom Paul Reynolds, på slumpen i sitt val av forskningsområde.

– Jag tyckte att det verkade tilltalande att vara expert på något, och bestämde mig för att doktorera i tjänsteföretagande. Men så hamnade jag i Jönköping, där forskningsfokuset är entreprenörskap och familjeföretagande.

– När en kompis träffade en kille från Gnosjö flyttade hon dit – han var ju familjeföretagare i tredje generationen och kunde inte flytta. Det var då jag fick uppslaget till min avhandling, sa hon.

1999 flyttade Caroline Wigren till Gnosjö och stannade i ett år. För att komma under skinnet på Gnosjöföretagarna, och förstå deras berömda anda, såg hon till att vara med där det hände saker: på den lokala teatern, i företagen, på Rotary och i kyrkan. Hennes avhandling visar att Gnosjö vilar på tre värdekällor: familjen, religionen och regionens historia. Wigren konstaterar att till Gnosjös utmaningar hör att hålla kvar kvinnorna på orten, integrera invandrarna och öppna upp för externa influenser.

Gabrielssons avhandling handlar om styrelsearbetet i små och medelstora företag, och om hur styrelsen kan utnyttjas som en resurs.

– Det är ett ganska tacksamt område. I affärspressen framförs nästan dagligen kritik om passiva styrelser, konstaterade Jonas Gabrielsson.

– I min forskning såg jag en annan realitet. Jag fann olika typer av styrelser; det fanns de som samlades runt köksbordet, kollegiala styrelser där det var viktigare att bevara vänskapen än att föra fram konstruktiv kritik, och även styrelser som skapade värde.

Externa styrelseledamöter kan fungera som en vitaminkick, men det finns inget som säger att de måste göra det. Det är också fel att säga att alla företag bör ha externa ledamöter, enligt Gabrielsson. För att få ett företags styrelse att bli mer aktiv rekommenderar han en översikt av rutinerna.

– Det viktigaste är att formalisera rutinerna för styrelsearbetet. Det kan röra sig om att förbättra informationsutskicken och att se till att alla är pålästa och engagerade. Det ger en stor effekt.

För mer information om Wigren och Gabrielssons avhandlingar, klicka här.

Genom åren har ESBRI producerat en hel del artiklar om Paul Reynolds forskning. Du kan läsa dem här nedan.

En artikel om hur det avslöjades att Reynolds får årets pris finns här.

Reynolds porträtterades i ESBRIs tidning Entré, nr 4 2001. Läs artikeln här.

27 januari 2004 arrangerade ESBRI ett GEM-seminarium med Paul Reynolds,
Carl Bildt och Lena Torell. Här finns ett referat med några av seminariets höjdpunkter.

En artikel från tidningen Entré, nr 1 2004, om GEM finns här.

En äldre artikel som PDF finns här.

Mer information om GEM finns på ESBRIs GEM-sida.

Reynolds sida på Babson Colleges webbplats hittar du här.

Reynolds sida på London Business Schools webbplats hittar du här.

Mer information om The FSF-NUTEK Award finns här.—