Optioner ökar motivationen

Följande text publicerades även i tidningen ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 1, 2000:

Det finns gott om bra forskning i Sverige, men den får allt för sällan genomslag i företagsvärlden. Det beror, enligt en färsk studie, på att incitamenten för akademiskt entreprenörskap är för dåliga i Sverige.

Amerikanska universitet som Stanford och MIT är en dröm för varje plågad rikspolitiker. De har visat vägen för hur akademisk forskning kan samarbeta med näringslivet utan att förlora vare sig integritet eller vetenskaplig höjd.

– Universitet i USA har aldrig levt isolerade från marknadens villkor. Bara några år efter att elektriciteten uppfanns gick det att utbilda sig till doktor i ämnet, berättar Magnus Henrekson, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har jämfört entreprenörskapet bland forskare i Sverige och USA tillsammans med Nathan Rosenberg, en av de verkliga auktoriteterna i ämnet.

I fokus för Incentives for Academic Entrepreneurship and Economic Performance: Sweden and the United States står incitamenten för entreprenörskap. Då handlar det om såväl incitament för att studera, att starta företag, att expandera sin affärsverksamhet som för samarbete mellan universitet och näringsliv. Henrekson menar att studien ger stöd för hypotesen om att bättre incitament leder till ökat akademiskt entreprenörskap.

– Kanske kan svenska forskare ha andra attityder till att starta företag än amerikanska akademiker, men det är i så fall i första hand en följd av de dåliga incitamenten i Sverige.

Att starta företag i Sverige har visserligen blivit lättare, men är ännu relativt dyrt och riskabelt. Andelen självanställda i landet har minskat från 19 till 7 procent mellan 1950 och 1991. En effekt av detta är att ledande forskare hellre ”konsultar” än vågar satsa på egna affärsidéer.

Lika fullt har det sena 90-talet visat upp en stark ekonomisk tillväxt i Sverige, mycket tack vare telekom- och IT-industrin.

– Visst har företagsklimatet blivit bättre, men än kan vi inte vara säkra på att få behålla IT-bolagen. På 80-talet låg vi helt rätt inom läkemedel, men nu har de företagen lämnat landet. Vi får inte upprepa de misstagen, säger Magnus Henrekson.

Den enskilt viktigaste frågan kan mycket väl vara optioner, tror han vidare. De är ett utmärkt sätt att locka nyckelpersoner till unga företag utan att behöva erbjuda allt för höga löner. Istället lockar potentiella aktievinster.

– För anställda skattas optionsvinster oftast som lön istället för som kapitalvinst, vilket gör dem väldigt dyra. Det är synd, eftersom de visat sig vara viktiga för många amerikanska tillväxtföretag.———–