Öppenhetens profitörer

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2012:

Upphovsrätten kritiseras inte bara av nätpirater. Internetjättar som Google har ett starkt intresse av att bända reglerna till sin fördel. Vad betyder det för enskilda företagare och entreprenörer? Och för den ekonomiska tillväxten?

Det pågick en livlig fildelningsdebatt i medierna när Peter Jakobsson valde inriktning på sin avhandling Öppenhetsindustrin.

– Efter ett tag hörde jag samma argument användas av både pirater och stora bolag som jobbar med webb och sociala medier. Det gjorde mig intresserad, säger Peter Jakobsson.

I sin avhandling visar han att ”öppenhetsindustrins” argument inte är idealistiska, utan snarare kan ses som ett led i att försöka styra politiken för att förbättra för den egna branschen. De förespråkar nya affärsmodeller och en uppluckrad upphovsrätt. I det avseendet är öppenhetsindustrin en spegelbild av upphovsrättslobbyn.

– Öppenhetsförespråkarna säger att de vill värna om kultur, demokrati och yttrandefrihet. Vad de egentligen menar är: ”Vi vill ha tillgång till de här böckerna!”

Öppenhetsindustrin är inte ute efter en total avreglering av upphovsrätten, utan snarare en omreglering.

Upphovsrättsdebatten kan därför ses som en konflikt inom medieindustrin, mellan de delar som tjänar pengar på olika sätt. Öppenhetsförespråkarna är dels internetleverantörer. Dels de som lever på användargenererat innehåll som sociala plattformar, sökmotorer och marknadsplatser. Dels tredje part: de som tillverkar verktyg som underlättar skapandet eller användandet av innehåll, som exempelvis webbkameror eller mp3-spelare.

Jakobsson identifierar två typer av entreprenörer som samverkar i öppenhetsindustrin. De första är öppenhetsförespråkarna ovan, de andra är användarna som skapar själva innehållet. De första tillhandahåller en plattform, säljer verktyg eller samlar in sökhistorik som kan användas för att sälja annonser. Användarna delar frikostigt med sig av sitt arbete och hoppas på att bli sedda. Betalning sker inte alltid i reda kronor. Plattformsleverantörerna belönar användarna med rankningar av popularitet och ser sig gärna som försäljare av gemenskap.

Ett exempel är plattformen Threadless. Affärsidén går ut på att samla illustratörer som formger t-shirts, som sedan webbplatsens medlemmar kan rösta på. De vinnande tröjorna säljs i en webbshop. Varje vecka deltar ett tusental hoppfulla formgivare i Threadless tävlingar. I många fall med så tidskrävande illustrationer att inget modeföretag skulle ha råd att betala ett normalt marknadspris för dem. De flesta har både designutbildning och eget företag. Får inte detta konsekvenser för kreativa yrkesgruppers redan utsatta läge?

– Jo, många organisationer som arbetar för kreativa yrken menar att det här nedvärderar deras yrken, säger Peter Jakobsson.

Men så enkelt är det inte. Professionellt innehåll som inte provocerar för mycket säljer annonser. En video på Youtube med en låt av Lady Gaga kan ges en betald annonslänk som säljer låten i Itunes. Syrisk medborgarjournalistik och puerila animationer är inte lika lönsamma.

– Det är svårare att få annonsörer i sammanhang med amatörinnehåll, det upplevs som mer riskabelt. Man vill gärna annonsera i företagssäkra miljöer.

Men amatörerna är ändå välkomna: Youtube säljer också information om användares intressen till annonsörer. Youtube, Facebook, Ebay, Google, Amazon – alla tjänar de på att så många som möjligt kan ta del av ett öppnare internet.

Enligt dessa öppenhetsivrare är upphovsrätten i sin nuvarande form ett hinder för entreprenörskap och ekonomisk tillväxt, konstaterar Peter Jakobsson.

Kontakta peter.jakobsson@sh.se

Öppenhetsindustrin

– Består av bland annat internetoperatörer, telekombolag och webbföretag – alltså företag som på olika sätt tjänar på ökad närvaro på nätet. Några exempel är Youtube, Facebook, Ebay, Google och Amazon.

– Tar avstånd från tanken att musikaliska, filmiska och konstnärliga verk ska stängas in och kontrolleras med hjälp av upphovsrätten.

– Förespråkar nya affärsmodeller när det gäller den typen av material – affärsmodeller som de menar skulle släppa in fler nya entreprenörer på marknaden.———–