Öka förståelsen för entreprenörskap

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 3, 1999:

Forskningen började med naturvetenskaperna. Det gällde då att hitta mönster för vad som händer omkring oss. Att till exempel förklara hur eld kan uppkomma och släckas, att förutsäga att Halley”s komet kommer tillbaka varje 76 år, att få en bild för uppkomst och utveckling av malaria.

I fotspåren av naturvetenskaperna utvecklades samhällsvetenskapen med början för ungefär ett hundra år sedan. Den var naturligtvis nonchalerad till en början som alla uppkomlingar är. För att få fotfäste och för att bli accepterad var den tvungen att överta allt vad som då ansågs forskningsmässigt rumsrent – klara definitioner, representativa urval, strikta metoder, experiment (om än endast mentala sådana) i kontrollerad miljö, övertygande tester av reliabilitet och validitet.

Den akademiska idén om entreprenörskap är åtminstone två hundra år gammal. Sedan länge har vi accepterat ny- och omföretagandets betydelse för utveckling av vilket företag och vilken bransch eller ekonomi som helst. Hade naturvetenskaperna varit framgångsrika i sin ambition att ge oss en bättre tillvaro, hade det varit naturligt att, än idag, fortsätta att inom entreprenörskapsforskning använda allt vad de står för – att förklara, att bevisa, att förutsäga. Den traditionella forskningen har definitivt gett oss en bättre vardag i medicinska och tekniska sammanhang men – så säger allt fler – inte i mänskliga och sociala sammanhang. Värdet av naturvetenskapliga metoder är till och med numera ibland omtvistad i nationalekonomiska sammanhang, det vill säga där forskning om entreprenörskap en gång började.

Att med naturvetenskapliga metoder – det vill säga att försöka förklara – entreprenörskap leder långt. Vi kan till exempel därmed hävda att entreprenörer ger oss nya arbetstillfällen, vi kan deklamera att företagsinternt entreprenörskap är nyckeln till vidare affärsmässiga framgångar, vi kan påstå att entreprenörer visar oss vad våra framtida konsument- och producentmarknader kommer att innehålla.
Men längre kommer vi inte med förklaringsforskning. Entreprenörskap är en mänsklig och social handling med ekonomiska konsekvenser. Poängen är att förklaringsforskning bara kan komma åt entreprenörskapets konsekvenser (och till viss del, dess förutsättningar), men inte vad det är. För att verkligen, meningsfullt och konstruktivt, kunna komma längre måste vi gå djupare eller, annorlunda uttryckt, titta bakom vad som synes ske på den samhälleliga scenen. Om vi, i reell mänsklig och social mening, ska nå vidare framgång i forskning om entreprenörskap måste vi använda metoder att få grepp på den person, d v s entreprenören, som ligger bakom det hela, att se de egologiska sfärer i vilka han eller hon ser sig operera, att engagera oss i de när-sociologiska situationer där personen i fråga ingår.

Ett sådant alternativ föreligger – förståelsealternativet. Förståelseorienterad forskning har funnits länge, mycket länge. Vad som är förvånande är att så få entreprenörforskare har anammat detta alternativ, exempelvis genom att ta fram de fenomenologiska förloppen i nyföretagande, i stället för de kausala faktorerna omkring, att se på entreprenörskap som ett språkspel snarare än en balans av inkomster och utgifter, att titta på de entreprenöriella förutsättningarna i termer av kunskap och makt och inte i termer av startbidrag, sänkta skatter och förenklad lagstiftning. Det finns några få förståelseöar på det entreprenöriella forskningshavet, men de är inte många. Enligt min åsikt är de alldeles för få.
———–