NY FORSKNING | Radikal innovation i 1800-talets Sverige – lärdomar för dagens omställning

Vad innebar radikal innovation och entreprenörskap när Sverige industrialiserades? Med avstamp i en jämtländsk socken under 1800-talet har historiker vid Mittuniversitetet klarlagt utvecklingen – och vad vi kan lära oss.

Sverige står mitt uppe i den gröna omställningen, som ska leda oss mot en tillväxt som både är ekonomiskt och miljömässigt mer ekonomiskt hållbar. Samtidigt fortsätter digitaliseringen på alla områden och ny teknik utvecklas i rekordfart. Detta är något som fortsätter att förändra samhällen i grunden.

– Radikal innovation innebär just sådana här stora strukturomvandlingar. Och det drivs på underifrån, inte för att beslutsfattare inför en ny lag eller så, säger Anna Stjernström, Mittuniversitetet.

Hennes doktorsavhandling handlar om när Sverige gick från jordbruksland till industrination, med utgångspunkt i timmeravverkningstiden i Norrlands inland under 1800-talet.

– Det var ångan och stålets era, men också timmeravverkningstiden som påverkade det fysiska landskapet och samhällets strukturer i grunden. Med hjälp av domböcker, den gamla tidens domstolshandlingar, har jag fått en gedigen inblick i människors liv och leverne och de affärer som genomfördes i Hammerdals socken mellan 1850 och 1906.

Innovation genom nya kombinationer

Studien utgår ifrån Joseph Schumpeters teorier om kreativ förstörelse och radikal innovation. Den visar hur innovation inte bara handlar om tekniska uppfinningar, utan om att kombinera befintliga resurser på nya sätt. I detta fall har användningen av skogen omvandlats genom nya affärsmodeller, som avverkningsrätten. Med den säljs kontrakterade träd som sågtimmer vilket genererar kapital som i sin tur finansierar en fortsatt omställning.

– Detta skapade dynamik och möjliggjorde ekonomisk tillväxt i regionen.

Samhällsomvandlingen illustrerar begreppet kreativ förstörelse, där gamla strukturer ersätts av nya.

– Ekonomin gick från självförsörjning till en penningekonomi. Det förändrade både arbetsliv och hur samhället organiserades. Skogsbruket och jordbruket samspelade, och kapital från skogen användes för att finansiera utveckling av jordbruk och infrastruktur, berättar Anna Stjernström.

– Flottleder och transporter var avgörande för att skogen skulle kunna exploateras effektivt.

Entreprenörskapets roll

Enligt Anna Stjernström spelade lokala entreprenörer en central roll i samhällsomvandlingen.

– Trots uppfattningen att skogsbolagen dominerade, visar studien att bönder ofta var entreprenörer som bidrog till utvecklingen genom att de handlade med skog och byggde upp egna verksamheter. Så entreprenörskap kan frodas även på landsbygden om rätt förutsättningar finns.

Samma utmaningar då och nu

Studien pekar på att samhällsomvandlingar inte kan styras enbart från en övergripande nivå, utan måste drivas av lokala initiativ. Och för att främja entreprenörskap och innovation i dagens gröna omställning är det enligt, Anna Stjernström, viktigt att landsbygden ges rätt förutsättningar både när det gäller kapital och infrastruktur.

– Det är inte direkt brist på goda affärsidéer på landsbygden. Men när det inte finns skolor, vårdcentraler, stabilt bredband eller ordentliga vägar, hämmar det all form av entreprenörskap som kan bidra till den gröna omställningen.

– Lite lustigt är hur landshövdingsberättelserna om Jämtland på 1800-talet vittnar om hur de brottades med samma problem – bristfälliga vägar och kapitalförsörjning – som vi gör idag, säger Anna Stjernström.

Kontakta anna.stjernstrom@miun.se

Mer om avhandlingen
Anna Stjernström disputerar vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, 17 oktober 2024 med avhandlingen Timmeravverkningstiden: Skapande förstörelse i en jämtländsk socken ca 1850-1906.