NY FORSKNING | Migrantföretagare lika framgångsrika som svenskfödda

Migranter i Sverige har lägre sannolikhet att starta företag inom STEM-området än svenskfödda. Men när de väl gör det är deras företag minst lika framgångsrika – ibland mer. 

Det visar Linda Dastory i sin doktorsavhandling där hon jämfört svenskfödda och tre grupper av invandrare: EU-migranter, migranter utanför EU och flyktingar.

– Vi ser att sannolikheten att starta företag inom naturvetenskap och teknik-området (STEM) är betydligt högre för svenskfödda. Men givet att en migrant startar ett företag tjänar de minst lika mycket, i vissa fall mer, berättar hon.

Resultaten skiljer sig från USA, där invandrare startar fler företag än inhemskt födda. En förklaring är Sveriges trygghetssystem och regelverk.

– I USA kan man tvingas starta företag för att överleva. I Sverige finns skyddsnät, men också fler administrativa hinder. Att validera examen eller förstå regelverket är stora utmaningar för många migranter, betonar Linda Dastory.

Framgångsfaktorer

Förklaringen till att vissa invandrargrupper lyckas särskilt bra med sitt STEM-företag kan ligga i så kallad self-selection.

– Personer som själva väljer att flytta, till exempel från andra EU-länder, kan ha en särskild drivkraft eller kompetens. Flyktingar däremot ser vi mer som slumpmässigt utvalda, men även deras företag är minst lika produktiva som de svenskföddas.

Ur ett policyperspektiv är råden tydliga.

– Man måste göra det enklare för migranter att starta företag. Det handlar om regelförenkling, men också om stöd. Till exempel att anpassa ansökningsprocesser på engelska, erbjuda inkubatorer och hjälpa till att navigera det svenska systemet, förklarar Linda Dastory, och  lyfter vikten av att förstå entreprenörskapets potential i en demografiskt utmanande tid.

– Vi har en åldrande befolkning och ett behov av arbetskraft. Om migranter får rätt förutsättningar kan deras företag skapa både jobb och tillväxt, säger hon.

Kontakta  linda.dastory@indek.kth.se

Mer om avhandlingen
Linda Dastory disputerade nyligen vid KTH med avhandlingen Innovation, Technical Change and the Labour Market. Avhandlingen omfattar även studier om finansieringsbegränsningar för innovation längs företagsstorlek, hur teknisk förändring omformar arbetsuppgifter och löner i Sverige, samt finansiering av SMF:s i Tyskland före och efter finanskrisen 2008.