NY FORSKNING | Här är brotten som ökar mest bland småföretag
- Publicerad: 9 jun 2025,
- 10:44 f m
- Uppdaterad: 9 jun 2025,
- 1:36 e m
Företag som brottsoffer känner vi till, men företag som brottsverktyg vet vi mindre om. Det vill forskare vid Södertörns högskola ändra på.
Att mäta omfattningen av företagsbrott är inte lätt. Statistik från olika myndigheter är ofta fragmenterad, och brott upptäcks ofta först när bolaget redan gått i konkurs. Men genom att analysera data om olika brottstyper har forskare nu fått fram ett mönster.
– Vi ser tydligt att vissa brottstyper ökar, både i antal och andel, säger docent Marcus Box, forskare vid Södertörns högskola som är engagerad i flera projekt som rör företagsrelaterad brottslighet, entreprenörskap och ekonomiska regelverk.
Brottsliga konkurser allt vanligare
Ett av de tydligaste mönstren i statistiken är att antalet brottsliga konkurser ökar. När ett företag går i konkurs och en konkursförvaltare granskar ekonomin, upptäcks ofta oegentligheter. Det kan röra sig om bokföringsbrott eller att företagsägare förbjudet lånat pengar från bolaget.
– Det handlar inte bara som storföretag eller uppmärksammade skandaler som Think Pink-fallet. De flesta brott sker i småföretag – inte för att de är mer benägna att fuska, utan för att de helt enkelt är flest.
Utöver konkursrelaterad brottslighet är försvårande av skattekontroll – alltså skattebrott kopplat till bristfällig redovisning – ett vanligt förekommande brott som ökat stadig senaste åren. Även näringspenningtvätt – ett relativt nytt brott (infört 2014) har ökat snabbt och kopplas ofta till växlingsverksamheter och organiserad brottslighet.
– Vi har även sett att allt fler näringsförbud utdelas som ett sätt att stoppa återkommande ekonomiska brottslingar, berättar Marcus Box.
Politiska reformer en förklaring till ökningen
Att individer begår brott beror ofta på flera olika saker, men Södertörnforskarna menar att senaste årens politiska reformer kopplat till företagande kan ha bidragit till den kraftiga ökningen av företagsbrott:
• Avskaffad revisionsplikt för små aktiebolag 2010 har gjort det lättare att undgå granskning.
• Sänkt aktiekapital har sänkt tröskeln för att starta företag – och samtidigt gjort det enklare att använda bolag som brottsverktyg.
• Privatiseringar och avregleringar, särskilt inom vård och omsorg, har i vissa fall skapat möjligheter för organiserad brottslighet att ta sig in i välfärdssystemen.
– Reformerna hade såklart goda syften, men de har inte alltid följts upp med tillräcklig insyn. Det är ett exempel på hur institutionella förändringar kan få oväntade konsekvenser.
3 förklaringar till varför småföretagare begår brott
Forskningen vid Södertörns högskola utgår från tre perspektiv för att förklara varför vissa småföretagare begår brott:
- Individfokus – personliga egenskaper, moral och rationella kalkyler. Vissa väger helt enkelt risk mot vinst.
- Strukturellt – samhällets regelverk och institutioner. Bristande kontrollfunktioner och svagt regelverk kan skapa öppningar.
- Situations- och kontextorienterat – yttre omständigheter som kriser, branschspecifika normer eller ekonomisk press.
– Ofta är det en kombination av dessa faktorer som leder fram till brottslighet – inte en enskild orsak, förklarar Marcus Box.
Ett växande forskningsfält
Forskargruppen vid Södertörns högskola är också del av ett nationellt samverkansprojekt – SMOB (Sverige mot organiserad brottslighet) – där akademi, myndigheter och näringsliv samverkar för att bekämpa den organiserade brottligheten, med särskilt fokus på den kriminella ekonomin.
– Att förstå företagandets mörka sidor är en viktig del av att värna både ett sunt näringsliv och ett rättssäkert samhälle, säger Marcus Box.
Artikeln är producerad i samarbete med Södertörns högskola.
Kontakta marcus.box@sh.se
