NY FORSKNING | Så får du andra att tro på din idé

Hur får man som entreprenör andra att känna samma entusiasm inför en idé som man själv gör? I en ny avhandling studeras konsten att skapa intresse för en dröm.

Mitt ute i vildmarken, i en liten by i Tornedalens hjärta vid den svenskfinska gränsen, ligger en konsthall. Omgivningen är nästintill mystisk och präglas av en intressant blandning av kultur, språk och historia. Konsthallen ägs av ett aktiebolag, det finns naturligtvis en budget för konsthallen, en konsthallschef, en vänförening har skapats, och arkitekttävlingar har genomförts. Ute på landsvägen står en skylt – Konsthall – som pekar ut mot ett fält. Det är bara det att när man svänger av mot konsthallen hittar man den aldrig. Den existerar inte i fysisk form.

– Entreprenörer anses ofta vara mer drivna än andra. Och bränslet som får dem att gå är enligt många forskare begäret eller längtan efter ekonomisk vinst, säger David Calås, Linnéuniversitetet, som menar att det perspektivet på begär är för snävt för att fullt ut förstå entreprenörskap.

– Samtidigt som entreprenörens drivkrafter inte är oviktiga, kan vi begripa det entreprenörer gör som försök att påverka vad andra individer och grupper begär.

Få andra att känna samma sak

Han har studerat begreppet begär i entreprenörskapskontexten, och menar att entreprenörer måste hitta vägar för att få andra med sig på sin idé. Det är en sak att få människor att gilla en idé, men en helt annan att få dem att engagera sig genom att jobba med eller finansiera den.

– I en sådan införsäljningsprocess finns det mängder av begär att ta hänsyn till. Alla intressenter har ju olika intressen. Så en av entreprenörens stora uppgifter är att få nyckelaktörer att uppleva samma hängivenhet till den idé som man själv har. Och det är en konst!

Viktigt kunna byta perspektiv

Initiativtagaren till konsthallen i Tornedalen, Gunhild Stensmyr, har gott renommé inom svenska kultur- och konstvärlden. Hon kallar sig själv kulturentreprenör och har tidigare drivit en konsthall i Skäret, Höganäs. När hon bestämde sig för att flytta hem till Tornedalen ville hon starta en även där, men insåg att hon var rätt ensam med sitt kulturintresse och kunskaper på området. Så hur gick hon till väga för att få intressenter med på tåget att starta en konsthall mitt ute i ingenstans? För trots att den ännu inte finns i fysisk form har den varit föremål för en entreprenöriell process i över ett decennium.

– Allt arbete med aktiebolag, vänförening, arkitekttävling etcetera, har blivit till för att Gunhild har förmågan att sätta sig in i andras perspektiv. Anledningarna att investera sig i ett konsthallsbygge kan vara många och se olika ut för politiker, konstnärer eller riskkapitalister. Hon är en visionär och har lyckats koordinera de olika intressena och skapat ett begär för konsthallen hos andra. Det har hon uppnått genom en långvarig och hängiven strävan att intellektuellt förankra hos andra något som hon själv länge drömt om, säger David Calås.

Men konsthallen finns inte i sin fysiska form. Kan man då säga att entreprenörskapet är framgångsrikt?

– Forskning tittar gärna på entreprenörskap utifrån framgångar och misslyckanden. I den här fallstudien med Konsthallen i Tornedalen vet vi inte om det är framgångsrikt eftersom konsthallen ännu inte står på plats. Jag har heller inte varit intresserad av att studera entreprenörskapet med de glasögonen. Vad som intresserat mig är begärsbegreppets plats i entreprenörskapsforskningen och hur organiserandet av begär kan ses som en del av entreprenörskapet.

Uppe i Risudden, där konsthallen ska ligga, driver Gunhild förnärvarande annan verksamhet. Bland annat Arthotell Tornedalen, som Svenska Dagbladet utsett till ett av världens åtta främsta konsthotell. Och konsthallen verkar snart kunna se dagens ljus.

– Arbetet med konsthallens tillblivelse har naturligtvis fortskridit efter att jag upphörde med att följa satsningen på nära håll 2020. Gunhild berättade nyligen för mig att en ny stiftelse är på plats, att finansieringen har tryggats, och att hon lämnat över stafettpinnen som konsthallschef till Theodor Ringborg, tidigare konstnärlig ledare på Bonniers Konsthall, berättar David Calås.

Kontakta david.calas@lnu.se

Mer om avhandlingen
David Calås disputerade nyligen vid Linnéuniversitetet med avhandlingen Entrepreneurship as organizing desire, som går att läsa som PDF.