NY AVHANDLING | Innovationslabbens idéer kortlivade

Innovationslabb är storbolagens katalysator för nya idéer och företagsutveckling. Men ny forskning visar att det sällan blir affär av idéerna. I stället spelar labben en annan oväntad roll i bolaget.

De var vanliga på 70- och 90-talet och kom tillbaka i mitten av 2010-talet. Eve-Michelle Basu, Uppsala universitet, talar om en tredje våg för innovationslabben som i dag finns inom ett flertal branscher. Fenomenet som har kommit och gått genom åren väckte hennes intresse och blev underlag till en doktorsavhandling.

– I labben jobbar innovativa och kreativa medarbetare, så kallade intraprenörer, med att ta fram idéer som ska utveckla företagets produkter och tjänster. Det är inget nytt fenomen men har försvunnit vid större kriser som oljekrisen och när IT-bubblan sprack. Och så kom de tillbaka igen, det är spännande tycker jag, säger Eve-Michelle Basu.

Hon har studerat innovationslabb inom bilindustrin, i bank- och försäkringsbranschen samt i telekom- och IT-sektorn. Hon har undersökt hur länge labbidéerna överlever i bolaget, det vill säga hur ofta det blir affär av dem. Och hon finner överraskande resultat.

– Idéer som har vuxit fram i labben har mindre chans att överleva inom moderbolaget och i förlängningen bli nya produkter och tjänster, än idéer som blivit till inom moderbolagets vanliga verksamhet.

Det beror inte på att de framlabbade idéerna är sämre eller mindre innovativa. Eve-Michelle Basu menar att det i stället kan handla om kulturskillnader och motsättningar mellan moderbolaget och innovationslabben.

– Labben som är specialiserade på innovation har ofta en egen kultur och ett specifikt sätt att jobba, som skiljer sig från moderbolagets. Det kan skapa kommunikationsproblem, men också politiska motsättningar som gör att labben har svårt att få gehör för sina idéer.

Ny roll för labben

Om dagens innovationslabb inte riktigt har den roll som de förväntas ha, vilken funktion har de då? Eve-Michelle Basus forskning visar att verksamheterna till stor del utvärderar och väljer ut idéer som kommer från moderbolaget. Men också att de i hög grad sysslar med omvärldsbevakning och hittar nya affärsmöjligheter utanför bolaget. Innovationslabben har i dag sin främsta funktion i innovationsprocessens tidiga fas.

– De verkar dessutom ha en utbildande roll inom företaget. Det är i labben som nya idéer testas och intraprenörerna utbildar kollegor i nya sätt att tänka och arbeta. De skapar förutsättningar för entreprenörskap och på så vis fungerar de som igångsättare av ett mer entreprenöriellt storbolag.

– Under 70- och 90-talet hade innovationslabben en helhetsfunktion för innovativa idéer, de var involverade i hela innovationsledet – från idé till produkt. Den tredje vågens innovationslabb som finns i dag har mer fokus på process och stöttar företaget i det entreprenöriella arbetet, säger Eve-Michelle Basu.

Risk för innovationsteater

Efter att ha studerat innovationslabb inom ett flertal sektorer och branscher har hon sett att vissa företag fokuserar allt för mycket på yta och mindre på innehåll. Stora satsningar görs för att uppfattas som ett innovativt företag, till exempel genom att använda sig av trendiga begrepp och sätta upp moderna innovationslabb. Men att inte efterleva vad man lovar på ytan kan vara riskabelt.

– Företag behöver fokusera på innovationslabbens kärnverksamhet, alltså den faktiska utvecklingen av nya satsningar och uppföljning av idéworkshops och andra utvecklingsaktiviteter. Annars riskerar det att bli innovationsteater och trovärdigheten får sig en törn, säger Eve-Michelle Basu.

Kontakta eve-michelle.basu@fek.uu.se

Mer om avhandlingen
Eve-Michelle Basu disputerar vid Uppsala universitet 16 december klockan 13.15 med avhandlingen Solving for ‘X’: Understanding New Venture Units som går att ladda ner som pdf. Följ disputationen via Zoom.