NY AVHANDLING | Företagarerfarenhet från hemlandet kommer till nytta i Sverige

Utrikesfödda som drivit eget i hemlandet har nästan dubbelt så stor benägenhet att bli egenföretagare än andra. Det visar en ny avhandling om arbetsmarknadsintegration i Sverige.

Utrikesfödda som inte lyckas komma in på den svenska arbetsmarknaden har svårigheter att integreras i övriga samhället. Och samhället i sin tur går miste om nödvändiga kunskaper och erfarenheter. Andrey Tibajev har i sin avhandling studerat hur utrikesföddas kunskaper används och värderas och hur det påverkar arbetsmarknadsintegrationen.

– Kunskaper från hemlandet är lägre värderade på svenska arbetsmarknaden än de kunskaper som införskaffas i Sverige. Utrikesfödda som kommer till Sverige börjar på en lägre position lönemässigt jämfört med vad de hade i hemlandet, och jämfört med inrikesfödda personer.

– Du går sakta uppåt med tiden men når inte ända fram. En svensk utbildning eller komplettering av tidigare utbildning är extremt viktig för individens integration på arbetsmarknaden. Ju högre utbildning desto lättare har man, säger Andrey Tibajev.

”Att effekten var så stor förvånade mig”

Andrey Tibajevs avhandling visar även att människor med erfarenhet av att driva eget företag i hemlandet har nästan dubbelt så stor benägenhet att bli egenföretagare i Sverige jämfört med dem utan tidigare erfarenhet. Oavsett bakgrund och vilka förhållanden du kommer ifrån är effekten densamma.

– Om du har gjort något tidigare är du benägen att göra det igen, det är inte svårare än så. Men att effekten var så stor förvånade mig, säger Andrey Tibajev och tillägger att han enbart har studerat i vilken utsträckning utrikesfödda startar företag – inte hur det går för företagen.

Tibajev menar att Sverige är ganska bra på att anpassa integrationspolitiken utifrån varje utrikesfödd individs kunskaper, och att det är något som vi ska vara stolta över. Däremot kan vi bli bättre på att låta de använda sina kunskaper de hade med sig från hemlandet och det de lär sig i Sverige. Men då behöver vi minska diskrimineringen på arbetsmarknaden, menar Andrey Tibajev. Den ser nämligen till att de allra flesta utrikesfödda aldrig får jobb som motsvarar deras utbildningsnivå, och att de av akuta skäl måste ta enklare jobb. Utrikesfödda på svenska arbetsmarknaden har till en början mycket lägre kvalificerade jobb än de hade i hemlandet. Under sin tid i Sverige kommer de upp ungefär halvvägs av den nivå de tappade när de kom hit.

– För att öka integrationen behöver vi fokusera på att människor har olika kunskaper och erfarenheter med sig samt förstärka tillgång till kunskaper i Sverige. Och arbetsgivare behöver förstå att många kommer hit med otroligt mycket kompetens.

Kontakta andrey.tibajev@iffs.se

Mer om avhandlingen
Andrey Tibajevs avhandling heter The value of immigrants” human capital for labour market integration och går att ladda ner. Han är verksam vid Institutet för framtidsstudier och disputerar vid Linköpings universitet, 21 januari klockan 10.15. Kontakta eva.rehnholm@liu.se om du vill följa disputationen via länk. ———