Nätverk ger självförtroende

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2009:

När småföretagare samlas i formella lärandenätverk är det inte bara kunskaperna som förbättras. Också självförtroende och den psykiska energinivån påverkas positivt. Det konstateras i en avhandling från Handelshögskolan vid Umeå universitet.

I sin avhandling, Learning Among Entrepreneurs in Formal Networks: Outcomes, Processes and Beyond, undersöker ekonomie doktor Pontus Bergh hur entreprenörer tillgodogör sig kompetens för att kunna utveckla sitt företags affärer.

– Entreprenöriell kunskap är svår att utveckla i formell utbildning. För entreprenörer tenderar lärande att vara informellt. Nätverken kan agera motor för ett sådant lärande, säger han.

Avhandlingen bygger på studier av statligt stödda lärandenätverk, som satts upp av akademiska institutioner för att hjälpa små och medelstora företag att utvecklas.

I de formella nätverken samlas småföretagare i grupper med olika temaområden. Valet av tema styrs av företagarnas önskemål och upplevda problem. Som till exempel hur man internationaliserar sin verksamhet, bedriver marknadsföring eller organiserar lönesystem.

Gruppen analyserar problemet och tar in experter som föreläser om tänkbara lösningar.

– Företagarna får praktiska verktyg, samtidigt som nätverken ger möjlighet att reflektera kring olika sätt att närma sig ett upplevt problem, säger Pontus Bergh.

Tillit ger framgång

För att studera deltagarna har Pontus Bergh bland annat använt sig av intervjuer, deltagande observationer och videoinspelningar. Entreprenörskapsteori kombineras med lärandeteori.

Tillit och självförtroende visade sig vara avgörande för gruppens framgång.

– I nätverken diskuteras strategiska frågor. Entreprenörerna måste kunna lita på att det som sägs i gruppen stannar där. Om de får i uppgift att granska ett företags lösningar måste deltagarna vara öppna för att ge feedback och kritik. Opportunistiskt beteende kan förstöra hela syftet med nätverket.

– I grupper där deltagarna har dåligt självförtroende sjunker lärandet. De med lågt självförtroende tenderar att lita för mycket till dem med bättre självförtroende, och får då ett sämre organisatoriskt lärande.

Arbetet i nätverken bidrog också till att stärka entreprenörernas självförtroende.

– Många småföretagare känner sig ensamma och har svårt att värdera sitt arbete. I nätverket upptäcker de att andra företagare brottas med samma problem och frågeställningar som de själva.

– Det ger också självförtroende och psykisk energi att arbeta tillsammans med andra kring strategiska frågor som kan bidra till att utveckla företaget.

Pontus Bergh kunde tydligt se hur vissa individer utvecklades under tiden studien bedrevs.

I början satt några av deltagarna ofta tysta. Efter ett år i nätverket diskuterade samma personer avancerade frågeställningar och la fram åsikter och förslag.

Utmaning för akademin

Avslutningsvis konstaterar Bergh att entreprenörerna i nätverken höjde sin kunskapsnivå, kände sig mer motiverade än tidigare och lärde sig att samarbeta med andra företagare.

– Av studien framgår att det är troligt att nätverk bidrar till en positiv utveckling, och att kompetensutveckling och affärsutveckling i den här formen är bättre för småföretagare än traditionella kurser. Men man måste alltid vara kritisk när man tittar på läranderesultat.

– Ingen kan veta med säkerhet att entreprenörerna inte skulle ha gjort samma framsteg utan nätverket.

Lärandenätverken är också en utmaning för akademin.

– Akademin är van att ha en expertfunktion, att stå längst fram i klassrummet och tala om hur det ligger till. I den här rollen måste akademin ha förmåga att arrangera dialog och tillgodogöra sig entreprenörernas kunskap och behov.

Enligt Pontus Bergh har företagare sällan tid för den långvariga reflektion som är normalt inom akademin. De vill kunna använda resultaten av nätverkandet på en gång.

Mer info: pontus.bergh@usbe.umu.se———–