När passionen förändrar strukturer

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2013:

Är EU:s strukturfonder verkligen strukturförändrande? Eller handlar det bara om kortsiktiga projekt som dör ut så snart programtiden är över? Det har forskarna på Ciir försökt ta reda på. Det visade sig att de inblandades passion spelar en viktig roll för hur många jobb som skapas och hur många nya företag som bildas.

Ciir har varit delaktiga i flera utvärderingar av EU:s strukturfonder. Det är stora, långsiktiga utvärderingsprojekt, med många inblandade parter. Precis som de projekt som får pengar ur strukturfonderna – många miljoner, och inte sällan uppåt 20-30 deltagare i varje enskilt projekt. En tredjedel av EU:s budget går tillbaka till medlemsländerna via strukturfonderna.

– Vi har varit akademiskt stöd till ett utvärderarteam som har bestått av konsulter med mycket erfarenhet av att utvärdera stora samhällsprogram, säger Ciirs föreståndare Håkan Ylinenpää.

– Det handlar ju om förhållandevis mycket pengar. Att göra så stora satsningar utan vetenskapligt stöd är inte så klokt. Det är ett privilegium att få forska om ett så viktigt område. Och det är kul att vi faktiskt ser resultat av forskningen ganska snabbt.

Som exempel nämner han att politikerna nu diskuterar hur de ska utforma ett system där även privata pengar får växlas upp med EU-pengar. En åtgärd som föreslagits i forskarnas utvärderingar.

Ciir har bland annat varit inblandade i en stor studie av Sveriges åtta regionala strukturfondsprogram. Leder satsningarna till verkliga, strukturella förändringar? Det kan handla om att näringslivets sammansättning förändras, från råvarudominerat till tjänstebaserat. Att regionen går från att husera framförallt storföretag till att ha flest småföretag. Eller tvärtom.

Det kan också handla om att befolkningsstrukturen förändras. Bidrar åtgärderna i programmen till att skapa ett samhälle som attraherar yngre människor?

För att hitta svaren på den här typen av frågor har Ylinenpää, tillsammans med sina kollegor, byggt upp en ambitiös databas över samtliga svenska strukturfondssatsningar. De har också gjort fallstudier av specifika projekt, intervjuat medverkande och bjudit in till diskussioner.

– Den grundläggande slutsatsen är att programmen faktiskt har strukturförändrande effekter. Åtminstone i betydligt högre grad än tidigare. Det finns en större medvetenhet kring att man inte kan satsa på allt i alla regioner, utan att man måste kraftsamla mer mot en specialitet.

En stor del av satsningarna i den här omgången av programmen har riktats mot nyföretagande. Håkan Ylinenpää undrar om det är så klokt när hans, och många andras, forskning pekar på att jobb och tillväxt skapas av ett fåtal snabbväxande företag. Inte av nya företag i allmänhet.

– Det är ett generellt problem med strukturfonderna: Områden som är trendiga får gärna för mycket utrymme. Det kan bli lite ensidigt, konstaterar Ylinenpää.

För att uppfylla strukturfondernas ultimata syfte – att skapa nya företag och fler jobbtillfällen – krävs ett antal nyckelfaktorer. En avgörande sådan faktor är aktörer av olika slag, inte minst entreprenörer. Joakim Wincent och Sara Thorgren har undersökt vilken roll passionen har för den entreprenöriella processen i strukturfondsprojekt.

– Passion påverkar hela processen. Vilka mål som sätts, hur man pratar i projektet, hur konflikter hanteras, men även projektets resultat. Alltså, hur många nya jobb som faktiskt skapas, eller hur många företag som startas, säger Joakim Wincent.

I sin forskning har de lutat sig mot Robert Vallerands studier av elitcyklister, yogisar och fotbollsfans. Vallerand menar att det finns två typer av passion: harmonisk och besatt. Harmonisk passion är alltid bra, medan besatt passion nästan alltid är dålig – åtminstone på längre sikt. Den kan leda till utbrändhet eller till att man tar onödiga risker, som exempelvis att ge sig ut på cykeln fastän vägarna är isiga.

– Våra resultat visar att passion är en avgörande pusselbit för hur ett EU-projekt går. Det räcker inte med bara erfarenhet och kompetens. Ibland kan det till och med vara bra att välja en projektledare med lite mindre erfarenhet eller kompetens, men med mer passion. Det är också de med mer erfarenhet som tenderar att gå över i besatt passion.

– Det handlar om att balansera erfarenhet, kompetens och passion. Passionen försvinner ofta om man blir för erfaren, eller för kompetent, för ett projekt. Det måste vara tillräckligt stimulerande, och man måste utvecklas under hela projektet. Det är inte de med mest erfarenhet som kommer leverera mest, det är de med mest passion.

Men för mycket passion är alltså inte heller bra. Det finns en risk att man går in för fort i saker, och med för höga mål. Projektet tar oproportionerligt stor plats i ens liv. Det i sin tur leder till överbelastning i arbetet. Kortsiktigt kan det leda till bra resultat, men det skapar stora konflikter mellan familj och arbetsliv, och slår till slut tillbaka negativt.

– En ledare med besatt passion kan gynna projekt med väldigt höga mål. De når bra resultat på kort sikt, med många nya jobb och många nya företag. Men det är nog inte så trevligt att arbeta i ett sådant projekt.

– Det gäller att ha förmågan att koppla bort, och försöka stanna i den harmoniska passionen. Men det kan vara en kamp, man måste hålla koll på sig själv och inte gå för långt. Tricket är att inte tänka på jobbet när man klipper gräset nu i sommar, tipsar Joakim Wincent.

Tillsammans med Sara Thorgren håller han som bäst på att utveckla ett verktyg för att mäta passionen i en organisation.

– Tanken är att kunna ringa in vilka underliggande faktorer som driver människors passion för jobbet. Medan det för vissa kan vara stimulerande att ha högt självbestämmande, kan det för andra vara faktorer som lagkänsla eller tydliga mål som triggar igång den där intensiva positiva känslan som passion utgör. Det vi försöker göra nu är att se om det går att identifiera och särskilja dessa olika typer av drivkrafter, säger Sara Thorgren.

– På organisationsnivå skulle ett sådant verktyg exempelvis kunna användas vid rekrytering, som ett komplement till andra tester. Vi vet från tidigare forskning att passion är viktigt för prestationer, att passion ”smittar” inom organisationen. Följaktligen är personer som känner passion för jobbet attraktiva att rekrytera.

Kontakta
hakan.ylinenpaa@ltu.se, joakim.wincent@ltu.se, sara.thorgren@ltu.se

Mer om Ciir

Ciir står för Centre for Interorganizational Innovation Research

Ciir ingår, tillsammans med Cesis och Circle, i Vinnovaprogrammet ”Effekter av innovationspolitik för hållbar tillväxt.”

Utöver detta finansieras Ciir av Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Landstinget respektive Länsstyrelsen i Norrbotten, samt Regionförbundet Västerbotten.

Läs mer på www.ciir.se———–