Lyckade samarbeten utvecklas över tid

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2018:

Tålamod, förtroende och ömsesidighet. Det är tre viktiga faktorer för att samarbeten mellan småföretagare och forskare ska bli lyckosamma på lång sikt. Däremot behöver de faktiskt inte sitta ner och arbeta tillsammans. De flesta samarbeten sker i stället genom växelvis överföring av kunskap, erfarenheter och insikter.

Petter B Forsberg har följt fyra samarbeten mellan småföretag och forskare under sex år. Samtliga fanns i Uppsalaregionen och kretsade kring produktutveckling inom olika områden: nya material, biogas, life science och IT. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur samarbeten utförs i praktiken.

I våras disputerade han i industriell teknik vid Uppsala universitet med avhandlingen Collaboration in Practice – A multiple case study on collaboration between small enterprises and university researchers.

Samarbeten mellan företag och forskare har betydelse för Sveriges ekonomiska tillväxt och innovationskraft. Petter B Forsberg menar att tidigare forskning inom området främst har handlat om effekterna av samarbeten, och om hur samhället kan främja dem på bästa sätt.

– Jag har alltid intresserat mig för hur saker och ting går till, och vill gärna hitta förklaringar till sociala fenomen. Jag tyckte att det saknades en djupare beskrivning av hur det praktiskt går till när produktutveckling i nästa steg leder till kommersialisering – framförallt när vi diskuterar småföretag, säger Petter B Forsberg.

Han har haft regelbundna möten med universitetens forskare, ägarna till företagen och andra medarbetare som involverats i arbetet.

– Jag har fått möjlighet att följa dessa samarbeten under längre tid än vad tidigare forskning i ämnet har gjort.

De fyra samarbeten som Forsberg fördjupade sig i, ingick i ett större projekt där Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet bjöd in småföretag att bygga relationer och nätverka med lärosätenas forskare. Projektet kallades SMURF (SMå företag i UppsalaRegionen samverkar med Forskare) och inom ramen för det startade 27 samarbeten med utgångspunkt i företagens faktiska behov. EU:s strukturfonder fanns bland finansiärerna till projektet som inleddes 2010 och pågick under tre år.

Alla samarbeten som ingår i doktorsavhandlingen omfattar utvecklingsprocesser som kom både företagen och forskarna till gagn. Däremot skiljer de sig avseende struktur, företagsstorlek, bransch, forskningsområde och mognadsgrad (se faktaruta).

Petter B Forsberg hade inledningsvis en föreställning om att samarbete innebär att människor jobbar tillsammans och åstadkommer något gemensamt. Den bilden har han fått justera.

– Jag såg att samarbetena hade en snarlik dynamik som innebar att forskarna och företagarna jobbade var för sig med sitt, för att sedan växelvis överföra kunskap, erfarenheter och insikter mellan sig. Det handlade inte om någon social interaktion i nuet. Den normativa idén om hur samarbeten praktiskt går till stämde alltså inte!

Resultatet av forskarnas kunskapsskapande processer letade sig in i företagen och fick vissa innovationsfrämjande effekter. Tidigare forskning har pekat på barriärer och kulturskillnader för forsknings- och företagssamarbeten. De kan förenklat förklaras av olika drivkrafter: En forskare vill publicera resultaten av sin forskning, ett företag vill lösa problem som kan leda till ekonomisk vinning. Det innebär i praktiken att man inom samarbetet antingen tvingas kompromissa eller hitta mål som inte är i konflikt med varandra.

Forsberg bekräftar bilden, men anser inte att skillnaderna är negativa.

– Olikheterna utgjorde inget hinder. I stället fungerade de som styrkor som bidrog till värdeskapandet. Både företagare och forskare hade förståelse för, och en öppen attityd till, varandras intressen och mål, säger Petter B Forsberg.

Det visade sig också att småföretagens samarbeten med forskare skiljer sig från storbolagens samarbeten.

– Många småföretag kämpar för att använda sina resurser på sätt som i slutänden genererar bättre lönsamhet. För dem verkar det ha större betydelse att samarbetet ger konkreta resultat.

Forsberg beskriver sin doktorsavhandling som teoritung, men menar att resultaten är värdefulla för företagsfrämjande aktörer, småföretag och universitetsforskare. Det mest väsentliga är att fallstudierna ger inblick i hur samarbeten går till. De är typexempel på vad vi kan förvänta oss, menar han.

Han identifierar ett antal gemensamma nämnare som kan lägga grunden till långsiktiga samarbeten, med mesta möjliga värde för både forskare och företagare.

– De måste ha ett ömsesidigt intresse av att samarbeta. Båda parter ska uppleva samarbetet som givande: Det bör finnas både forskningshöjd och möjlighet till ekonomiskt värdeskapande. Om ömsesidigheten saknas är det stor risk för att samarbetet upphör när nya resurser behöver tillföras, eller när ett projekt formellt tar slut.

En annan insikt är att det tar tid innan det går att avgöra vilket värde den nya kunskapen har. Efter många år kan det vara svårt att veta om de effekter som uppstår beror på samarbetet eller andra faktorer.

Under åren som samarbetet pågår byggs ett starkt förtroende mellan parterna.

– De personer som är inblandade är öppna med sina idéer och affärshemligheter, vilket ger stora möjligheter till värdeskapande.

Petter B Forsberg menar att det sannolikt är mer effektivt att fördela samhällets resurser till samarbeten i mindre summor över längre tid, än att satsa mycket pengar på ett samarbete som pågår en kort period.

– Det handlar om att se potentialen i att skapa värde genom att främja forskarnas och företagarnas gemensamma arbete över tid.

Kontakta petter.forsberg@angstrom.uu.se

4 samarbeten med olika karaktär

1. Ett litet högteknologiskt bolag och en forskare samarbetar för att kategorisera ett innovativt material med hjälp av olika typer av elektronmikroskopiska tekniker.
2. Ett mikroföretag och en forskare undersöker tillsammans om det är ekonomiskt genomförbart att använda komprimerad biogas som bränsle i stället för att lagra biogas på bondgårdar på konventionellt sätt.
3. Ett litet life science-företag och en forskare samarbetar för att ta fram en variant på en biologisk analysmetod för ett specifikt protein.
4. Ett litet konsultbolag samarbetar med forskare för att kommersialisera en ny typ av IT-produkt.———–