Landsbygdens småföretagare knyter näven och kraftsamlar

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2018:

Symbios mellan privat och offentlig sektor brukar anses gynnsamt för både landsbygdsutveckling och småföretagande. Men när småföretagarna på landsbygden tappar förtroendet för kommunens beslutsfattare kan det leda till mer entreprenörskap. Resultatet motsäger tidigare forskning och förvånar Anne Pierre, Mittuniversitetet.

För åtta år sedan flyttade Anne Pierre från Göteborg till Jämtland. Byn Persåsen ligger naturskönt där Storsjön sträcker sig söderut, precis vid foten av de mjuka Oviksfjällen.

Hennes bakgrund finns inom hotell, restaurang och turism. Före flytten norrut var hon konsult och egenföretagare med kunder inom naturturism som ville utvecklas mot ekoturism och använda resurser på långsiktigt hållbara sätt.

– Min idé var att bo här i ett år och gå en utbildning med inriktning på ekoteknik och hållbar utveckling. Men jag trivdes bra och bestämde mig för att stanna och söka jobb, säger Anne Pierre.

Samhällsentreprenörer är företagare vars innovationer och affärsidéer har fokus på att skapa samhällsnytta snarare än ekonomisk vinst. Drivkraften kan vara en känsla av utanförskap, en upplevelse av att offentlig sektor inte erbjuder den välfärd och service som efterfrågas, en frustration över att möjligheter inte tas till vara eller att gemensamma samhällsfunktioner skulle kunna utföras på ett bättre sätt än i dag.

I sin avhandling The influence of wicked problems on community-based entrepreneurship in rural Sweden utforskar Anne Pierre hur samhällsentreprenörskapet på den svenska landsbygden påverkas av så kallade lömska problem.

– Till skillnad från traditionella problem, som det faktiskt finns en lösning på, så handlar lömska problem om faktorer, omständigheter och beslut som den enskilda småföretagaren och kommunen inte själva kan påverka, förklarar hon.

Studien är kvalitativ och omfattar både litteraturstudier inom socialt och samhällsorienterat entreprenörskap, och tre fallstudier där gårdsägare, deltagare i tjänsten grön omsorg, småföretagare, kommunala näringslivsutvecklare och politiker i fyra norrländska landsbygdskommuner har intervjuats.

Anne Pierre har särskilt intresserat sig för synergin och symbiosen mellan näringsliv och offentlig sektor på landsbygden och hur de påverkar den lokala utvecklingen och småföretagandet. På så sätt har hon också kommit in på organisationsteoretiska frågor. Hon har studerat dem utifrån de tre ”pelare” som enligt forskaren Richard Scott avgör en institutions stabilitet och ordning.

Institutionen, i det här sammanhanget, är landsbygden. Den regulativa pelaren är de lagar och regler som finns. Den normativa pelaren är de förhållningssätt och normer som vi väljer att rätta oss efter – eller att bryta. Men det är framför allt den tredje pelaren, den kulturell-kognitiva som består av alla våra traditioner och oskrivna regler, som Anne Pierre har funnit intressant att studera.

– Alla tre pelare har betydelse för de samhällen där vi lever och verkar. På landsbygden finns ett begränsat antal människor men det är ändå många roller som ska fyllas, till exempel i näringslivet, offentlig verksamhet, politiken och föreningslivet. Därför har en person ofta flera roller. Som företagare på orten är du kanske samtidigt kommunpolitiker och styrelseledamot i idrottsklubben.

Dessa komplexa relationer är just ett lömskt problem. Människor kan ha svårt att hålla isär sina roller i olika aktuella lokala frågor.

– Aktörerna på landsbygden behöver ha detta klart för sig för att inte riskera en instabil institution med stagnation som följd, säger hon.

Tidigare forskning visar att det finns förutsättningar för både en positiv landsbygdsutveckling och ett gynnsamt klimat för småföretagare när privat och offentlig sektor verkar i symbios och delar de sociala spelreglerna. Men resultaten i Anne Pierres forskning visar att sambandet mellan landsbygdsutveckling och småföretagande inte är så självklart.

– Det förvånade mig. Vi ska vara försiktiga med att generalisera, men i de kommuner jag har studerat finns ett levande lokalt näringsliv med många verksamma entreprenörer samtidigt som synergin och symbiosen med kommunens företrädare är låg.

De intervjuade småföretagarna tycker att kommunens handläggningstider är för långa, att kompetensen i kommunen borde höjas och att det kan skapa problem när en person har flera roller. De hanterar irritationen genom att knyta näven i fickan och sluta sig samman. På så sätt stärks banden företagare emellan. Kommunernas företrädare å sin sida, är övertygade om att deras arbete är avgörande för nya etableringar och den lokala företagsutvecklingen.

Anne Pierre menar att detta kan vara en viktig signal till alla parter, tjänstemän och politiker i landsbygdskommunerna såväl som småföretagarna, om vikten av att hitta former för att närma sig varandra.

– De behöver mötas på riktigt och inte arbeta i parallella, isolerade spår mot samma mål – en än mer levande landsbygd. Att öka förståelsen för lömska problem kan vara ett första steg för att skapa bättre synergi mellan sektorerna, säger hon.

Kontakta annepierre777@gmail.com———