Landsbygdens företagare möter utmaningar

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2018:

Från fnuttbidragsberoendefnutt och fnuttskräpytafnutt till fnuttsemesterparadisfnutt och fnuttkreativ idyllfnutt. Bilderna av landsbygden varierar, och bygger i vissa fall på myter. Malin Malmström och Håkan Ylinenpää vill bidra till en mer rättvisande bild av villkoren för landsbygdens företagare.

Vi behöver mer forskningsbaserad kunskap om företagande i glesa områden, slog Parlamentariska landsbygdskommittén fast i sitt slutbetänkande (SOU 2017:1). Beskedet togs emot med glädje på Luleå tekniska universitet.

– Inom den regionalt orienterade entreprenörskapsforskningen har mycket handlat om kluster, storstadsområden, täta miljöer och den kreativa klassen. Forskningen om entreprenörskap på landsbygden har varit eftersatt, även om vi och andra lärosäten har gjort studier. Vi kommer att fortsätta intressera oss för fnuttdet glömda Sverigefnutt, säger professor Håkan Ylinenpää, Luleå tekniska universitet.

– En del av forskningen handlar om att kontrastera landsbygden mot urbana miljöer. Vi har också tittat på landsbygden utifrån att olika platser drivs av olika logiker som påverkar entreprenörskapet. Det är stor skillnad om en gruvindustri är motorn i samhället, eller om det småskaliga företagandet dominerar, säger professor Malin Malmström, Luleå tekniska universitet.

Hennes forskning handlar bland annat om företagens tillgång till kapital. De senaste 20 åren har 40 procent av landets bankkontor stängts ner, främst på mindre orter och på landsbygden.

När det privata kapitalet brister bör den offentliga finansieringen täcka upp. Men när Malmström och hennes forskarkollegor granskade hur en statlig finansiär fördelade medel mellan män och kvinnor, var resultaten nedslående.

Männen fick en större del av finansieringen, och språkbruket visade tydligt att företagande män skattades högre än företagande kvinnor.

Hon menar att det finns en rad föreställningar som kan vara värda att syna, både kring företagande i allmänhet och företagande på landsbygden i synnerhet.

– Landsbygden är mer än bara gröna näringar. Forskningen bör ha både ett entreprenörskapsperspektiv och ett jämställdhetsperspektiv. Den kunskapen behövs för att beslutsfattare ska kunna utforma policyer och riktade satsningar som fungerar, säger Malmström.

– Forskningens uppgift är inte att bara teckna rosenröda bilder, utan också att peka på utmaningar. En utmaning är att få unga kvinnor att vilja stanna kvar i Norrlands inland. Men det finns också positiva tecken, till exempel den växande besöksnäringen och etableringen av olika typer av datacenter, säger Ylinenpää.

Han är medförfattare till ett kapitel i Det innovativa Sverige 2 – Innovation och attraktion i stad och på landsbygd (Esbri och Vinnova, 2015). Det handlar om hur regioners innovationskraft kan mätas på andra sätt än genom antalet patent. I den mätningen klev Jämtland och Gotland fram som två vinnare.

– Landsbygden har i decennier behandlats som rekreationsområde: Hårt arbetande storstadsbor flyr till Åre eller Visby. Det finns också en bild av att landsbygden lever på bidrag. Men då missar man livaktiga företag som Trangia och Lundhags i Jämtland.

– En gång gjorde vi en studie på uppdrag av landshövdingen i Norrbotten som undrade: fnuttÄr vår region verkligen tärande?fnutt Det framställdes ofta så, men studien visade att Norrbotten lämnade ett betydande nettobidrag till den nationella ekonomin, konstaterar Ylinenpää.

Håkan Ylinenpää och Malin Malmström är två av tio professorer inom ämnet entreprenörskap och innovation på Luleå tekniska universitet. De flesta har sin bakgrund i forskning om mindre företags villkor.

– Vi skryter ibland om att vi är fnuttNäringslivets universitetfnutt och har faktiskt den största andelen företagsfinansierad forskning i Sverige. Vi samarbetar ofta och gärna med näringslivet och offentlig sektor, säger Ylinenpää som är inbjuden att tala på en OECD-konferens om landsbygdsutveckling i Edinburgh i april.

Vid sidan av finansiering och jämställdhet ser Malmström och Ylinenpää digitalisering, kompetensförsörjning och integration som viktiga och aktuella spår för forskningen att fördjupa sig i.

– Digitaliseringen ökar effektiviteten och sammankopplingen med andra företag. Det kan vara ett sätt att nå tillväxt, säger Malmström.

Den gamla myten om att småföretag är lokala stämmer allt mindre.

– Många moderna småföretag verkar internationellt, det är inte längre bara storföretag som importerar komponenter eller lägger utvecklingsjobb i Indien och Kina, säger Ylinenpää.

Men kompetensförsörjningen är ett stort problem. Till exempel har man i Malmfälten svårt att rekrytera kvalificerad personal till den högteknologiska gruvan, berättar Malmström.

– Det handlar om att ta vara på individers drivkrafter, och det finns mycket kvar att göra. Vi behöver mer kunskap om villkoren för män och kvinnor, svenskfödda som utlandsfödda, i urbana och rurala miljöer. Skolan är en viktig plattform. Vi måste jobba med ungas inställning till både vidareutbildning och entreprenörskap i glesbygd, säger Malmström.

Kontakta malin.malmstrom@ltu.se och hakan.ylinenpaa@ltu.se———–