Konst attraherar

Följande text publicerades även under vinjetten ”Ledaren” i Entré nr 1, 2013:

Att få en Oscar för bästa dokumentärfilm (Searching for Sugar Man). Att fylla sportarenor med dunkande musik (Swedish House Mafia). Att skapa ett spel som gör världssuccé (Minecraft). Det är några exempel på den mångfald och skapandekraft som finns inom de så kallade kulturella och kreativa näringarna (KKN) i Sverige.

I detta nummer av Entré gör vi en djupdykning i forskningen kring KKN. Tematexterna på sidorna 12–15 handlar bland annat om konstens värde – där ekonomin förstås bara är en del. Det handlar om svårigheten i att som kulturell utövare leva på sin konst. Och det handlar inte minst om den betydelse som kultur har för ett lands, en regions, en stads eller en orts attraktionskraft. Dels för att locka besökare, dels för att få folk att etablera sig där.

Sedan sommaren 2011 har vi på Esbri arbetat med att utveckla Nekku. Det är ett nätverk för lärare och utbildningsansvariga på främst konstnärliga och kulturella utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Två gånger per år har nätverket träffats för att diskutera hur de arbetar med att implementera entreprenörskap i sina utbildningar.

Nästa Nekkuträff är 14 mars, och vi värmer upp inför den med en heldagskonferens 13 mars. Den arrangeras tillsammans med Tillväxtverket och har rubriken ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag”.

En personlig reflektion jag har efter att ha arbetat med nätverket är att de konstnärliga institutionerna i dag befinner sig där entreprenörskapsutbildningen inom företagsekonomi var för drygt 15 år sedan. Då var det oftast ett par eldsjälar som kämpade mot systemet för något de trodde på – och som efterfrågades av studenter. I dag är entreprenörskap en given och självklar del inom företagsekonomin. Får vi se samma utveckling även på de konstnärliga utbildningarna? Det får framtiden utvisa. Till dess, trevlig läsning av detta nummer av Entré.———–