Kompromisser ger harmoni i innovationsprocessen

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2017:

Osäkerhet är vardagsmat för entreprenörer och innovatörer. Sabrina Luthfa Karim forskar om hur innovatörer hanterar osäkerhet och hittar tre typer av kompromisser som många innovatörer tvingas göra. Att kompromissa kan ge en harmonisk innovationsprocess, menar hon.

– Jag ser osäkerheten som en del av själva innovationsprocessen, de går hand i hand. Osäkerheten påverkar processen, men påverkas också av den. Därför är det intressant att titta på hur osäkerheten uppstår, och på hur företagarna hanterar den, säger Sabrina Luthfa Karim.

Nya vändningar i innovationsprocessen får ofta hanteras genom kompromisser av olika slag. I sin avhandling identifierar Luthfa Karim tre områden som företag kan behöva kompromissa inom: resurser, relationer och aktiviteter.

Hon har gjort fallstudier av innovationsprocesser i två företag. Det ena tillverkar kopplingar till tryckluftsdrivna verktyg. Företaget hade funnits i närmare 60 år när de skulle utveckla en ny innovativ koppling tillsammans med ett kinesiskt företag. Om en del inte passade eller blev försenad stod man inför ett problem. Det hanterades genom att modifiera delen eller byta ut den mot en annan.

– Att modifiera en del kunde innebära en förbättring i en funktion, men en försämring i en annan. De blev tvungna att kompromissa med sina resurser flera gånger under utvecklingen för att komma framåt.

En bit in i innovationsprocessen stötte företaget på ett större tekniskt hinder. De behövde en del som var skyddad av ett patent som de inte kunde få loss. Det innebar ett stopp på två år i utvecklingen av produkten.

– Till slut fick de tillgång till den patenterade tekniken, men det var ett kostsamt hinder i innovationsprocessen.

Det andra fallet är ett bioteknikföretag som utvecklade saltresistenta grödor som kan odlas där andra grödor inte växer. Det gjorde de tillsammans med ett företag från Bangladesh. Det här fallet följde Luthfa Karim i realtid medan innovationsprocessen pågick.

Här var det snarare affärsrelationerna som företaget blev tvunget att kompromissa med. På grund av lagarna i Bangladesh kunde företaget där inte betala ut tillräckligt med pengar till sin svenska partner. Det gjorde att grödorna inte levererades och konflikt uppstod mellan parterna.

– De var inte villiga att kompromissa och då avstannade också innovationssamarbetet, konstaterar Luthfa Karim.

Hennes råd är att kompromissa mer, samtidigt som man hela tiden har ett öga på sitt slutmål. Det tillverkande företaget ville lansera en koppling som var säkrare än alla andra. De kunde kompromissa med vissa delar, men inte med andra, och ändå styra mot samma slutmål.

Det kinesiska företaget kom vid ett tillfälle med förslag på en lösning som det svenska företaget egentligen inte var så förtjust i. Första reaktionen var att säga nej, men till slut kom de svenska tillverkarna fram till att det var en vettig lösning. Det var viktigare att komma framåt i innovationsprocessen än att till varje pris få igenom sin vilja. Samtidigt valde de alltså vid ett annat tillfälle att stoppa utvecklingen i väntan på ett patent.

– De hade kunnat utveckla sin produkt även utan den patenterade delen, men valde att vänta. Det skulle inte ha blivit en lika bra koppling utan den. Det gäller att bestämma sig för vad man kan tänka sig att kompromissa med.

– I en innovationsprocess vet man aldrig vad som ska hända, det går inte att envist följa en plan. Det skulle ju kunna vara så att en kompromiss i slutändan leder till en ännu bättre produkt än man hade tänkt sig från början. Men jag tycker samtidigt att man ska hålla fast vid sitt mål så gott det går – om det är ett bra mål. Innovation är dyrt, och man kan inte kompromissa med allt.

Det är framförallt med sina affärsrelationer Sabrina Luthfa Karim menar att man bör vara beredd att kompromissa.

– Kompromissvilja leder till bättre relationer, vilket i sin tur ger bättre tillgång till resurser och en mer harmonisk innovationsprocess.

Studierna av det lilla bioteknikföretaget som stötte på patrull när de samarbetade med ett företag från Bangladesh gav henne tankar om nya forskningsprojekt. Företag från Sverige och resten av västvärlden vill i ökande utsträckning handla och samarbeta med företag i utvecklingsländer. För att kunna sälja sina varor och investera i innovationsprojekt behövs en mer global syn på innovationssystem.

– I västvärlden har vi utvecklade regionala och nationella innovationssystem, men det finns inte i utvecklingsländer. Det kan uppstå problem när företag från de här olika världarna ska samarbeta. Det behövs mer balans och harmoni i det globala systemet. Här har både forskningen och policy en del att göra, säger Sabrina Luthfa Karim.

Kontakta sabrina.luthfa@gmail.com———–