”Jag vill minska McDonaldiseringen”
- Publicerad: 1 jun 2019,
- 12:00 f m
- Uppdaterad: 1 jun 2019,
- 3:26 e m
Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 1, 2019:
Ulla Hytti välkomnar kritiska perspektiv inom forskningen:
För några år sedan skulle Ulla Hytti sluta forska om entreprenörskapsutbildning. Hon tyckte att forskningen stod och stampade och bara upprepade samma gamla ”sanningar”. Men när en kritisk forskningsfåra började växa fram väcktes Hyttis intresse på nytt. I år får hon European Entrepreneurship Education Award för sina insatser.
Ulla Hytti är verksam vid University of Turku i Finland, och en central gestalt inom europeisk entreprenörskapsutbildning. I sina roller som handledare, redaktör och initiativtagare till forskarnätverk och internationella projekt utvecklar hon både undervisningen och forskningen. Det skriver juryn till European Entrepreneurship Education Award i sin prismotivering.
Hytti ansluter sig till ett celebert gäng när hon nu tilldelas det åttonde priset i ordningen.
– Priset kom verkligen som en stor överraskning, jag hade ingen aning om att jag var påtänkt. Om man ska vara ärlig brukar ju pristagare vara lite mer seniora än vad jag är, skrattar Ulla Hytti och tillägger att hon känner sig mycket hedrad.
2012 tilldelades Allan Gibb det första European Entrepreneurship Education Award. Följande år gick priset till Alain Fayolle, Paula Kyrö, Bengt Johannisson, Paul Hannon och Colette Henry. Per Blenker och Helle Neergaard delade på priset 2018.
– Jag är bekant med de flesta av de tidigare pristagarna, särskilt med Paula, Per och Helle. Paula var drivande i att starta ett nätverk inom entreprenörskapsutbildning i Finland, där jag var med från början. Helle tog initiativ till 3E-konferensen inom ECSB, och där var jag också inblandad. Vi körde den första konferensen i Århus 2013, och den andra i Åbo året därpå.
Drygt femton år efter disputationen har Ulla Hytti en tydlig förankring i frågor som rör entreprenörskapsutbildning, genus, samt individens och teamets olika identiteter och roller i entreprenöriella företag. Men vägen hit var inte given.
– Om jag hade sökt till doktorandutbildningen i dag, hade jag inte blivit antagen. Det brukar jag säga till mina nya doktorander. När jag började var det ingen direkt konkurrens, tröskeln är mycket högre nu.
Hon kallar det ”en ren slump” att hon hamnade inom akademin. När Hytti var klar med sin masterexamen höll Finland precis på att återhämta sig efter lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Läget på arbetsmarknaden var tufft.
– När jag fick ett erbjudande om att jobba som forskningsassistent under en månad tackade jag ja. På den vägen är det.
Jobbet gick ut på att göra telefonintervjuer med entreprenörer för att utvärdera statliga lån till småföretag. Det var Ulla Hyttis första kontakt med entreprenörer.
– Jag kommer från en familj utan entreprenörer, och i Kymmenedalen där jag växte upp fanns inte så många entreprenörer heller. När jag började studera på universitetet nämndes i princip inget om entreprenörskap. Alla case handlade om storföretag, det var vårt rådande mindset, konstaterar Hytti.
Det första forskningsprojektet ledde till fler projekt, och fenomenet entreprenörskap började fascinera Ulla Hytti. Efter en tid fattade hon ett viktigt karriärsbeslut:
– Det verkade rimligt att ha en doktorsexamen om man jobbar på universitetet. Som doktorand fördjupades mitt intresse för entreprenöriella identiteter.
– Jag pratade med entreprenörer och fick höra spännande historier. Många var karismatiska och jag fängslades av frågan: Hur går det till när entreprenörer blir entreprenörer?
Den önskningen kan nog sägas ha gått i uppfyllelse. I dag är de flesta forskarna mer intresserade av vad entreprenörer gör, än vilka egenskaper de har.
– En pragmatisk insikt från avhandlingsarbetet är att hjältar skapas över tid. Som jag ser det är man inte automatiskt en hjälte för att man startar ett företag. Men i processen, när entreprenören kämpar för att överleva och blomstra, blir hen en hjälte.
När man intresserar sig för hur personer utvecklas till entreprenörer, faller det sig naturligt att forska om utbildningens roll, anser Ulla Hytti. Hennes första vetenskapliga artikel handlar om just entreprenörskapsutbildning, och hon har också studerat inkubatorer. Men för en tid sedan funderade hon på att sluta forska om entreprenörskapsutbildning.
– Jag förlorade inspirationen. När jag läste ny forskning kändes det som samma artikel om och om igen. Alla skrev att entreprenörskapsundervisningen har lång väg kvar att vandra, och att inslaget av föreläsningar är alltför stort. Varför just föreläsningar skulle vara ett problem förklarades aldrig.
– Det fanns en samstämmighet om att experimentella metoder var det enda rätta, och jag saknade en reflektion om lärandemålen. Dessutom är jag övertygad om att en traditionell föreläsning funkar alldeles utmärkt emellanåt.
Hytti anser att det finns många ”sanningar” som ständigt cirkuleras. Till exempel ”Alla företag ska växa” eller ”Ju mer entreprenörskap, desto bättre”.
– Entreprenörskap och entreprenörskapsutbildning har fått en normativ, positiv stämpel men fenomenen bör ifrågasättas och placeras i rätt kontext. Vi forskare måste inte dyrka entreprenörskapet, säger Ulla Hytti.
I dag finns en framväxande forskningsfåra, särskilt inom entreprenörskapsutbildning, som anlägger ett kritiskt perspektiv. Den tände Hyttis intresse för utbildningsfrågor på nytt.
– Men jag skiljer mig från de renodlat kritiska forskarna, och vill snarare definiera mig som konstruktivt kritisk. Kritiker sätter fingret på problem – och det är bra, men de föreslår inga lösningar. Jag vill odla en dialog mellan det vi kallar ”mainstreamforskningen” och de kritiska rösterna.
I ett bokkapitel från förra året skriver Ulla Hytti om att göra motstånd mot ”McEducation”.
– I dag vill alla universitet och högskolor erbjuda sina studenter entreprenörskap. När resurserna samtidigt är knappa, görs det på enklast möjliga sätt med standardiserade kursplaner. Det blir som Mc Donald’s.
Att utöka standarderbjudandet gör ingen nytta, menar hon.
– Vi förutsätter att alla är jämlika, men studenterna har inte samma möjligheter. Vi behöver tänka till för att anpassa utbildningar till fakulteter som humaniora och medicin. Studenterna behöver tränas i att se konsekvenser, och coachas mot idéer som är socialt och miljömässigt hållbara.
Samtidigt som Hytti vill utveckla utbildningen är hon tydlig med att entreprenörskap inte bör vara obligatoriskt.
– Arbetsgivare behöver en mix av människor, både entreprenöriella individer och andra, säger hon.
För närvarande är Hytti redaktör för en kommande specialutgåva av tidskriften Entrepreneurship Education and Pedagogy där många kritiska perspektiv på utbildningsfrågor ventileras. Hon är också redaktör för en bok om entreprenöriella universitet som kommer att ges ut av förlaget Edward Elgar. Ulla Hytti ser fram emot att få låta mainstream och kritik mötas.
– I dag befinner sig forskarna som ställer kritiska frågor i marginalen. Genom att flytta in den kritiska diskussionen i centrum kommer vi att få stora positiva effekter.
I sin egen forskning studerar Hytti just nu kollektivt entreprenörskap som ett sätt att tackla osäkerhet. Ett annat projekt handlar om manliga techentreprenörer i Finland.
– När jag analyserade materialet märkte jag hur starkt de betonar sina familjer. Det hade jag inte väntat mig, och inte heller sett i litteraturen. Är det för att vi inte har ställt rätt frågor? Och är det specifikt för den finländska kontexten? Jag tror att det kommer bli en intressant berättelse, säger Ulla Hytti.
Kontakta ullhyt@utu.fi
Mer av Ulla
Entrepreneurship, Innovation and Education. Frontiers in European Entrepreneurship Research. Edward Elgar, 2018 (redaktör tillsammans med Robert Blackburn och Eddy Laveren).
Epilogue: critical entrepreneurship education: a form of resistance to McEducation? Kapitel i Revitalizing Entrepreneurship Education. Adopting a Critical Approach in the Classroom. Routledge, 2018.
Enterprise education pedagogy and redesigning learning outcomes: Case of a public reform school. Kapitel (tillsammans med Sirpa Koskinen) i The Sage Handbook of Small Business and Entrepreneurship. Sage Publications, 2018.
Identity work of science-based entrepreneurs in Finland and in Russia. Entrepreneurship and Regional Development, nr 5–6, vol 29, 2017 (tillsammans med Päivi Karhunen och Irina Olimpieva).
Navigating the family business: A gendered analysis of daughters’ identity construction. International Small Business Journal, nr 6, vol 35, 2017 (tillsammans med Gry Alsos, Jarna Heinonen och Elisabet Ljunggren).
Research Handbook on Gender and Innovation. Edward Elgar, 2016 (redaktör tillsammans med Gry Agnete Alsos och Elisabet Ljunggren).
Mer om Ulla
Bakgrund Ulla Hytti började jobba på enheten för entreprenörskap vid University of Turku i Finland 1996. Hon disputerade vid samma lärosäte 2003 och blev adjungerad professor 2007. Hytti har varit enhetens forskningsdirektör sedan 2009. 2010–2011 och 2012–2016 hade Hytti en professorstjänst i entreprenörskap på universitetets campus i Pori. Sedan 2013 är Ulla Hytti en av redaktörerna för Journal of Small Business Management.
Fritid Ulla Hytti är mån om att hitta en bra balans mellan arbete och avkoppling. På fritiden tränar hon yoga, dans och crosstraining, läser böcker (helst skandinaviska deckare) och går på hundpromenader i alla väder. Familjen har två norfolkterriers, Rambo och Bono. De har också två äldre hus, ett i staden och ett i skärgården, så det finns alltid något renoverings- eller trädgårdsjobb att ta tag i.
Aktuell Som mottagare av 2019 års European Entrepreneurship Education Award. Ulla Hytti besöker Lunds universitet för att ta emot sitt pris och hålla ett föredrag under European Entrepreneurship Education Workshop. Den arrangeras av Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship 28–29 mars. Läs mer på www.entrepreneur.lu.se———