Intressantare skola med entreprenörskap

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2007:

Bättre resultat och intressantare undervisning med mer samarbete. Det blev effekterna på två gymnasieprogram som förde in entreprenörskap på skolschemat. Men risken finns att skolarbetet trivialiseras. Därför är det viktigt att lärarna styr processen och ger stöd till eleverna.

OECD och EU har en övergripande policy för att föra in entreprenörskap i skolan. I avhandlingen Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis. Om villkor och lärande i gymnasieskolans entreprenörskapsprojekt har Gudrun Svedberg undersökt hur detta omsätts i praktiken.

Hon har studerat två olika gymnasieprogram i Västerbotten där man på olika sätt har valt att arbeta med entreprenöriellt lärande. Bakgrunden för båda programmen var att lärare och skolledning upplevde att elevernas motivation för skolarbetet var låg och att studieresultaten var svaga. Eleverna verkar tycka om det nya sättet att arbeta.

– Överlag säger eleverna att det blir intressantare att arbeta så här – jobbigt, men intressantare. De får mer sammanhang och ser vitsen med att lära sig olika saker, säger filosofie doktor Gudrun Svedberg, Umeå universitet.

Inte bara handklapp

Men det finns också risker med entreprenöriellt lärande. Om skolarbetet i för hög grad lämnas över till eleverna, riskerar det att trivialiseras. I stället för att ta tag i svårigheter, kan det vara lättare att skjuta upp – eller ta en väg runt – problemen.

– På så sätt går eleverna miste om det de skulle ha lärt sig om de hade fått stöd att ta sig igenom svårigheten. Där har lärarna en jätteviktig uppgift. Man får absolut inte tro att lärarna kan ta ett kliv tillbaka och att deras betydelse minskar. De har en minst lika betydelsefull uppgift att handleda och hjälpa eleverna fram genom svårigheter.

Även om eleverna överlag tycker om det nya sättet att arbeta, så är det ökade inflytandet och ansvaret över det egna lärande inte alltid välkommet.

– Eleverna klappar inte alltid händerna över att arbeta så här. En elev sa: ”Åh, jag längtar efter att bli korvstoppad!” Eleven tyckte att det krävdes mycket engagemang, och att det skulle vara skönt att bara sitta där och vara passiv mottagare ett tag.

Samarbete som röd tråd

Det entreprenöriella lärandet består till stor del av olika former av samarbetslärande. Svedberg har hittat tre typer av samarbeten i sin studie: kooperativt lärande, kollaborativt lärande och komparativt lärande.

Kooperativt lärande handlar om en gemensam uppgift som eleverna delar upp mellan sig och utför, för att därefter föra samman resultatet. Kollaborativt lärande betyder att eleverna jobbar tillsammans med att lösa uppgiften.

– Den tredje formen fann jag inte beskriven i litteraturen, så jag gav den benämningen komparativt lärande. Där jämför, stödjer och hjälper eleverna varandra i grupper. Den här tredje formen tycker jag är väldigt intressant. Det blir lättare att bedöma varje elev eftersom varje elev gör sin uppgift, och ändå får man med samarbetsvinsterna.

Gudrun Svedberg berömmer det arbete som har genomförts på de två program hon har studerat.

– Framförallt har lärarnas enorma arbetsinsats imponerat. När man startar något nytt krävs inte bara pionjäranda, utan uthållighet och massor med tid och kraft.

För mer info: gudrun.svedberg@educ.umu.se———–