Innovationssystem blev retoriskt vapen

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2007:

Sverige förhöll sig inte passivt när OECD introducerade begreppet fnuttinnovationssystemfnutt. I stället användes det som retoriskt tillhygge av dem som ville behålla samhällets inflytande över forskningen. Sverige har på flera sätt varit unikt i begreppets historia.

Det finns en utbredd tanke om att många länder bara är passiva mottagare av de idéer och begrepp som kommer från OECD. Eftersom Sverige har döpt en myndighet efter det OECD-stödda begreppet innovationssystem, har vi förts fram som ett exempel på ett sådant passivt land. Verket för innovationssystem, Vinnova, bildades 2001 och arbetar med de aktörer som är inblandade i att en uppfinning blir en samhällsnyttig produkt.

Magnus Eklund, Uppsala universitet och CIND, visar i avhandlingen Adoption of the Innovation System Concept in Sweden att svenska aktörer var mer aktiva än man trott.

– Begreppet innovationssystem var som mest populärt inom OECD vid precis rätt tidpunkt för de svenska aktörerna, som då förde en debatt om den samhällsnyttiga forskningen, säger Magnus Eklund, filosofie doktor i ekonomisk historia.

Rädd för nyfikenhet

1998 kom den statliga utredningen Forskning 2000 med ett nytt förslag. Det gick ut på att finansieringen av den forskning som bedrivs utifrån samhällsrelevans snarare än av vetenskaplig nyfikenhet skulle föras över till forskningsråd där forskare var i majoritet, i stället för att ligga på styrelser som dominerades av politiker, tjänstemän och andra samhällsföreträdare.

– Då tog det hus i helvete. De myndigheter som hade haft hand om resurserna, exempelvis Nutek, skulle förlora dem. Man var rädd att forskarnas nyfikenhet skulle ta över på bekostnad av samhällsintresset.

Sverige stod ut i ett internationellt perspektiv. Enligt Eklund är det möjligt att grundforskningen hade en starkare ställning i Sverige än i andra länder, och att det kan ha framkallat en mer markerad konflikt.

Osannolikt slagträ

För att försvara sig rekryterade de berörda organisationerna begreppet innovationssystem som retoriskt vapen.

– Egentligen var det ett osannolikt slagträ att välja, säger Magnus Eklund. Innovations- och forskningsdebatten i Sverige hade länge varit separerade och vissa företrädare för innovationsforskningen hade tagit ställning för autonoma universitet.

Men begreppet innovationssystem slog igenom nästan över en natt. Dels beskrevs universiteten som en del av ett system som främjade samhällsnyttiga innovationer, dels hämtades legitimitet från OECD. Om Sverige gick emot andra länders politik skulle vi halka efter i tillväxt, menade man.

Förslaget från Forskning 2000 hejdades delvis. Forskningsråden tog inte över makten helt, men det var bara inom Vinnova som tjänstemän och samhällsföreträdare kom att få stort inflytande över forskningsfinansieringen. Enligt Magnus Eklund är frågan om den nyfikenhetsdrivna forskningens styrka fortfarande en vattendelare i Sverige.

– Någon på Vinnova hävdar säkert att grundforskningen är jättestark i Sverige och att Vinnova behöver mer resurser. En professor i fysik som drivs av sin egen nyfikenhet kommer i stället att säga att grundforskningen är hotad och att han eller hon är beroende av externa resurser.

För mer info: magnus.eklund@ekhist.uu.se
———–