Innovationshantering ämne för vinnande uppsats
- Publicerad: 5 dec 2001,
- 12:00 f m
- Uppdaterad: 5 dec 2001,
- 3:25 e m
Under NUTEKs tillväxtseminarium 4 december korades vinnarna i uppsatstävlingen läsåret 2000/2001. Två bidrag från Handelshögskolan i Stockholm hamnade på prispallen, men det var en uppsats skriven vid Högskolan i Halmstad som knep förstapriset.
– Uppsatsen handlar om att stora företag har svårt att hantera idéer och teknologi som inte ligger inom deras kärnverksamhet, och hur de försöker hantera sådana initiativ, säger Richard Grönevall.
Hanteringen av innovationer innebär i detta fall att de flyttas över i så kallade ICV-program. De nya affärsprojekten skiljs därmed från den befintliga verksamheten. I princip hanteras de som nya företag som startas inom den gamla organisationen.
– Vi har intervjuat personer på Ericsson Business Innovation i Stockholm och Göteborg, och följt företagets utveckling under fyra månader, berättar Viktoria Ledel.
Uppsatsförfattarna konstaterar att ICV-programmen upplevs som problem eftersom de skapar intern konkurrens om resurserna, men menar att denna konkurrens kan vändas till något positivt. Och vem som är den fula ankungen i sammanhanget vill de låta vara osagt.
– Man kan se ankungen som den udda idén eller som ICV-verksamheten. Det är inte uttalat i uppsatsen, säger Andreas Sandahl.
– Vi fann att entreprenörerna är väldigt duktiga på att fokusera sin uppmärksamhet. Samtidigt saknar de vissa kognitiva förmågor, exempelvis flexibilitet och förmåga att planera, säger Isabella Raccuia. Majoriteten av de undersökta entreprenörerna visade sig ha koncentrationsstörningen ADHD, som periodvis innebär enorm kreativitet, prestations- och koncentrationsförmåga. Deras främsta drivkraft är omvärldsstimuli.
– Enligt många teorier reagerar entreprenörer på interna stimuli. Vi menar däremot att ADHD-dragen gör att de måste reagera på externa stimuli för att må bra. Det kan resultera i framgångsrika företag, men det är välmåendet som uppnås när entreprenörerna reagerar på omvärldsstimuli som är viktigast för dem, fortsätter Raccuia.
– Vi har studerat hur komplexa organisationer kan öka sitt lärande, säger Anders Östlund.
– Det handlar om att få dem att göra saker på andra sätt än fnuttdet gamla vanligafnutt, säger Sinéad Murray.
Östlund och Murray menar att lekfullhet och experimentering med enkla prototyper och modeller skapar nytänkande och kreativitet. I fnuttlekgruppernafnutt bör anställda med olika kompetens, från olika expertområden, ingå för att maximera lärande och tillväxt.
Frågan är hur man bygger in lek i organisationen, utan att därmed gå miste om lekens dynamik. Författarna utvecklar en modell som åskådliggör deras slutsatser kring lekande och lärande. Modellens centrum utgörs av den traditionella lärandecykeln. Kring den kretsar en ansenlig mängd lek. I modellens yttersta cirkel finns experimentering, samarbete och idégenerering.
Första pris:
Internal Corporate Venturing – historien om den fula ankungen
av Richard Grönevall, Viktoria Ledel & Andreas Sandahl, Högskolan i Halmstad
Juryns motivering
Andra pris:
Entrepreneurial Profiling – stimuli, reaction, action
av Anna Levander & Isabella Raccuia, Handelsh ögskolan i Stockholm
Juryns motivering
Tredje pris:
Managing Play – a master thesis in entrepreneurship
av Anders Östlund & Sinéad Murray, Handelsh ögskolan i Stockholm
Juryns motivering
Tre uppsatser fick juryns hedersomnämnande:
Strukturella och demografiska faktorers inverkan på nyföretagande – en studie av NyföretagarCentrum i Jönköping
av Jessika Karlsson, Karin Sjöberg & Bengt Hansson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Inköpssamarbete i nätverk – en framtida möjlighet?
av Mats Andersson & Johan Walther, Högskolan i Halmstad
Ekonomistyrning i småföretag – en tvärsnittsstudie
av Mattias Axelsson & Mikael Frödin, Linköpings universitet——