Innovationsforskning i dagarna tre

En kortare version av denna artikel publicerades i Entré nr 4, 2004:

18-20 november 2004 stod forskning om innovationer i centrum för tre aktiviteter i Stockholm. CESIS (Center of Excellence for Science and Innovation Studies) arrangerade då ett internationellt symposium, ett nationellt seminarium samt en workshop för doktorander.

Deltagarna i symposiet fnuttInnovation, Entrepreneurship and Growthfnutt 18 november fick ta del av ett starkt startfält i form av europeiska och amerikanska talare. Sammanlagt presenterade och diskuterade tio forskare olika teman som rörde innovationer och tillväxt. Som en extra bonus fick deltagarna även se den första snön falla över Stockholm, något som verkade fascinera särskilt de internationella gästerna.

Symposiet genomfördes i Kungliga tekniska högskolans lokaler och inleddes med att KTHs rektor, Anders Flodström, hälsade välkommen. Moderator under hela dagen var CESIS föreståndare, professor Börje Johansson.

Från forskning till företag

Den första talaren, professor Paula Stephan från Georgia State University i USA, talade om kopplingarna mellan forskning och företagande.

– I forskningen om relationer mellan universitet och företag dominerar det amerikanska perspektivet. Att näringslivet och akademin samarbetar är heller inte något nytt i USA. Vi har en lång tradition av att låta lärosäten fokusera på en viss industri, sa Stephan och exemplifierade med University of Wisconsins fokus på mjölkprodukter, University of Iowas fokus på majs, och University of Indianas fokus på järnvägsteknologi.

– På vissa håll finns en utbredd entreprenörskultur. Många forskare använder en stor del av sin tid till att försöka sälja de resultat som framkommer i laboratoriet.

Men fortfarande finns mycket att göra för att förbättra kommersialiseringen av forskningsresultat, menar Stephan. Hon föreslog en rad olika policyåtgärder som skulle kunna öka graden av samverkan mellan lärosäten och näringsliven.

– Universiteten kan underhålla relationen till industrin exempelvis genom kontor för teknologiöverföring.

– Företagen kan interagera med universiteten genom att finansiera forskning, anlita forskare som konsulter, licensiera forskningsresultat eller helt enkelt genom att närvara vid forskningskonferenser, sa Paula Stephan.

– Tack för en intressant föreläsning. Kanske borde vi byta namn på det här stället till Royalty Institute of Technology, sa Börje Johansson.

Professor Manfred Fischer, Vienna University of Economics and Business Administration, kommenterade Stephans anförande. Han påminde om att frågorna om kommersialisering ser olika ut på olika håll.

– Man måste hålla i minnet att vi alla har olika glasögon. Jag har europeiska medan dina förstås är amerikanska, sa han.

Gammalmodig dynamik

Nästa talare var professor Zoltan Acs, University of Baltimore, USA. Hans del av symposiet handlade om dynamiken i ekonomin. Acs började med att rita ett streck på svarta tavlan. På den ena sidan om strecket skrev han fnuttKunskapfnutt, och på den andra sidan fnuttTeknologifnutt.

– Jag är en gammaldags kille, så jag tänkte försöka förklara hur jag ser på dagens ämne på ett enkelt sätt.

– fnuttKunskapfnutt är det vi vet – vi kan betrakta det som historien. fnuttTeknologifnutt är det vi är på väg mot. Strecket som skiljer kunskap från teknologi är entreprenörskap. Entreprenörer försöker förvandla det förgångna till framtid, sa Zoltan Acs.

Acs talade om olika typer av ekonomiska förklaringsmodeller som har varit giltiga i olika perioder. Länge dominerade synsättet som förespråkade effektivitet, skalekonomi och monopolvinster. En annan populär teori betraktade företaget som en statisk korg av resurser som det gällde att förvalta på bästa sätt.

Så småningom växte den evolutionära synen sig stark. I och med den föddes tankarna om en verkligt dynamisk industri. Man insåg att industrier utvecklades när individer valde att avsluta sina anställningar och starta nya företag.

– Det här är en process av fnutttrial and errorfnutt. Man kan inte i förväg ta reda på om man kommer att vara framgångsrik som företagare. Man vet heller inte om den produkt man tänker introducera kommer att fungera på marknaden.

– Om man vill förstå den industriella dynamiken gäller det att studera företags inträden, utträden, överlevnad och tillväxt, sa Zoltan Acs.

Många små, få stora

Han konstaterade vidare att tillväxten kan undersökas på fyra nivåer: inom företaget, industrin, regionen eller på ett makroekonomiskt plan.

– Ett är säkert: inom alla industrier och i alla länder ser storleksfördelningen likadan ut. Varje industri innehåller ett stort antal småföretag men bara ett fåtal verkligt stora.

– För att växa sig stort måste företaget verka innovativt. Det är sunt förnuft i dag, men det har det inte alltid varit.

Enligt Acs är det inte särskilt svårt att skaffa riskkapital för att genomföra en bra idé, men däremot kan det vara svårt att komma åt den nödvändiga kunskapen. För framgång krävs både teknologisk och marknadsmässig kunskap, något som exempelvis Microsofts och Dells grundare hade. Hur skaffade de den?

– Det är inte så lätt att svara på. Det behövs gammal kunskap – ur patentstocken – och ny kunskap – från forskning och utveckling.

– Den viktigaste analysenheten är inte industrin, utan regionen. Det sker en lokal kunskapsspridning från exempelvis universitet. Informationen rör sig med ljusets hastighet, men det enda sättet att komma över den tysta kunskapen är att vara på rätt plats.

För Zoltan Acs står det klart att ekonomins viktigaste aktörer är entreprenörerna. De startar nya företag som skapar viktiga jobb och tillväxt.

– Entreprenörskap handlar om att förvandla kunskap till dollar, sa han.

Flexibla visioner

Professor Roger Stough är verksam vid George Mason University i USA. Han inledde sitt anförande med att ställa frågan: fnuttVad gör en region innovativ?fnutt. Stough menar att ledarskapet och institutionerna är två avgörande faktorer.

– Insatsvaror i en regional ekonomi är exempelvis råmaterial, kapital och infrastruktur. Produkterna kan mätas i till exempel jobb, välstånd, teknologi och BNP. Men vad finns i den fnuttsvarta lådanfnutt mellan input och output?

Roger Stough tog upp en lång rad kännetecken för innovativa regioner. Till dem hör proaktivitet, att kunna agera och anpassa sig snabbt. Starkt ledarskap, visioner med flexibilitet och entreprenöriell kultur är andra kännetecken.

– Innovativa regioner uppnår en hållbar utveckling genom att vara lärande, och på så vis upprätthålla konkurrenskraften.

– Det är viktigt att komma ihåg att regionernas ledarskap är kollektivt. Det bygger på samarbete, tillit, delad makt och entreprenörskap, sa Stough.

Utvärdering av innovationspolitiken

I och med nästa talare, professor Luc Soete från University of Maastricht i Holland, skiftades fokus från USA till Europa. Soete belyste bland annat olika europeiska innovationssystem och konstaterade att det är markanta skillnader mellan länder som Sverige, Grekland och Irland.

– Jag är en stor förespråkare av en systemisk innovationspolitik, sa han.

För att skapa en positiv tillväxtspiral behöver varje region eller system fyra komponenter: kontinuerlig förnyelse av det humana och sociala kapitalet, högkvalitativ statlig forskning, teknologisk och organisatorisk innovation samt en hög absorptionsförmåga hos individer och i företag.
Enligt Soete bör innovationspolitiken inriktas på att aktivera en rad olika områden.

– På humankapitalnivå bör exempelvis potentialen hos alla som har disputerat realiseras. Inom EU ökar antalet doktorer med 70 000 varje år.

– Forskningsbudgeten bör också aktiveras, liksom potentiella entreprenörer, finansiellt kapital och teknologiöverföring. Dessutom behövs en innovationslänk mellan produkter och arbetsmarknaden, sa Luc Soete.

Professor Ari Kokko från Handelshögskolan i Stockholm kommenterade Soetes inlägg. Han påpekade att vi i Sverige är bäst i världen på att producera forskning, men att vår BNP per capita kanske till och med understiger genomsnittet.

– Våra svagheter är möjligheterna till entreprenörskap, småföretagande och kommersialisering, sa Kokko.

Forskningsgap om Bayh-Dole

Symposiets sista tema var institutioner och immaterialrätt. Professor Bart Verspagen från holländska Eindhoven University of Technology diskuterade effekterna av USAs fnuttBayh-Dole Actfnutt.

– Bayh-Dole är en lag som tillåter universitet att patentera statligt finansierad forskning.

– Sedan Bayh-Dole infördes har antalet patent ökat, men få har gett stora inkomster. Genomsnittsuniversitetet har fortfarande låga licensintäkter. Det är heller inte säkert att lagen har lett till fler teknologiöverföringar, sa Bart Verspagen.

Han konstaterade att det saknas forskning på området, men att de fallstudier som finns visar att teknologiöverföringen går lättare om teknologin är välutvecklad. Det är svårare att kommersialisera embryonisk teknologi.

– Den kan vara så att Bayh-Doles och universitetspatenteringens roll som teknologiöverförare är övervärderad, men det kan vi inte säga säkert. De indirekta effekterna, i form av nya institutioner, är också outforskade, menade Verspagen.

Professor Charlie Karlsson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, inledde sin kommentar till Verspagens anförande med att ifrågasätta innovationssystemteorin.

– Jag undrar om vi verkligen kan tala om en innovationssystemteori? Definitionerna av innovationssystem är ofta väldigt vaga och innefattar allt som påverkar systemet. Men enligt min mening är en definition som innefattar fnuttalltfnutt ingen bra definition.

– Bart, du hävdar att vi behöver mer empirisk forskning om det här området. Jag skulle vilja påstå att vi även behöver mer teoretisk forskning – den påverkar universitetens målformuleringar och strategier, sa Charlie Karlsson.

För mer info: www.infra.kth.se/cesis———–