”Innovationsfältet växer och blir bara mer och mer fascinerande”

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttPorträttetfnutt i Entré nr 2, 2007:

Maureen McKelvey, Chalmersprofessor med fascination för innovation:

När Maureen McKelvey påbörjade sin forskarbana var innovationsfältet relativt smalt. Sedan dess har kunskapen om innovationsprocesser ökat enormt.
– För femton år sedan var man glad om universitet och industri samarbetade överhuvudtaget. I dag vet vi så mycket mer om hur samarbetena ser ut, och varför de är viktiga.

Maureen McKelveys rötter är amerikanska: hon är född i Seattle, Washington, och har en grundexamen i nationalekonomi och statsvetenskap från Rice University i Houston, Texas. Kärleken förde henne till Sverige och nu är hon rotad i Göteborg, på Chalmers tekniska högskola. Vägen dit gick via studier i statsvetenskap på Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet, doktorandutbildning på Linköpings universitet och ett år som gästforskare i Australien.

– Jag har alltid varit intresserad av gränslandet mellan politik, ekonomi och teknik. Jag pluggade i Lund i slutet av 1980-talet, och då fanns inte det här inom befintliga discipliner. Innovationsforskningen höll precis på att växa fram.

– Som doktorand kom jag till Linköpings universitet, och Tema teknik och social förändring. Det var verkligen mitt i prick för mig, säger Maureen McKelvey.

Intressanta innovationer

Hon la fram sin avhandling med titeln Evolutionary Innovation: Early Industrial Use of Genetic Engineering 1994. På det forskarspåret har hon sedan fortsatt. McKelvey intresserar sig för innovationsprocesser: hur kunskap omvandlas till produkter som i sin tur förändrar hela samhällen. Bioteknik är ett av hennes specialområden.

– När jag började forska om innovation var man tvungen att åka utomlands för att träffa kollegor. Det fanns inte så många i Sverige. Forskningsfältet var globalt redan från början och internationella frågor, till exempel kring EU-projekt, har alltid varit en viktig del.

1996 blev McKelvey docent och läsåret 1999-2000 tillbringade hon delvis vid University of Western Sydney i Australien. Där ingick hon i en forskargrupp som levererade utredningar direkt till beslutsfattarna.

– Så nära policybesluten låg inte den svenska forskningen vid den tiden. Nu har Sverige ledande innovationsforskning – som även påverkar beslutsfattarna.

Hösten 2000 kom Maureen McKelvey till sin nuvarande arbetsplats – Chalmers. Ett och ett halvt år senare blev hon professor i innovationsekonomi. När Vinnova under 2004 drog igång fyra nya forskningscentrum kring innovationer blev McKelvey föreståndare för RIDE, med kopplingar till bland annat Chalmers, IMIT och Högskolan i Halmstad (se även notisen på sidan 7). Sedan 2006 är hon också chef för avdelningen Management and Economics of Innovation vid institutionen Teknikens ekonomi och organisation.

– Innovationsfältet växer och blir bara mer och mer fascinerande. Forskare från närliggande discipliner strömmar till, och innovationsforskningen uppmärksammas exempelvis inom Academy of Management i USA i år. Det ökande intresset har också lett till mer specifik kunskap, till exempel om olika mekanismer i innovationsprocessen.

– I dag ser man inte längre företag och innovationssystem som separata enheter. Man kopplar samman dem och studerar deras olika drivkrafter. Det är verkligen spännande!

McKelvey och hennes forskargrupp är involverad i flera pågående forskningsprojekt. I gruppen ingår några av hennes tidigare doktorander som numera är verksamma i andra länder. Ett projekt undersöker hur europeiska universitet ska konkurrera som kunskapsmiljöer i framtiden, både på utbildnings- och forskningssidan.

– Universitetsvärlden håller på att förändras radikalt. Olika lärosäten måste bli bättre på att locka till sig såväl forskare som studenter. I projektet betraktar vi universiteten som sektoriella innovationssystem.

Det leder till flera frågor: Hur kan man konceptualisera att universitet konkurrerar med varandra? Vad konkurrerar de om och vilka resurser är viktiga?

Nya rön om patentering

I ett internationellt projekt undersöks hur många akademiker som söker patent i Frankrike, Italien respektive Sverige.

– I tidigare studier har man oftast tittat på universitetens patenteringsgrad och funnit att vi i Europa är ganska dåliga om man jämför med USA. Vår undersökning på individnivå visar att europeiska forskare söker patent i ungefär samma utsträckning som sina amerikanska kollegor.

Studien har stark koppling till kunskapsbaserat entreprenörskap och förnyelsen av industriföretag.

– Frågor om hur och varför företag lyckas konkurrera med kunskap är viktiga. Till exempel sätter vi stort hopp till bioteknikindustrin, men företagen har svårt att gå från kunskap och projekt till vinst, säger Maureen McKelvey.

Fakta

Namn: Maureen McKelvey

Bakgrund: Disputerade 1994 vid Linköpings universitet, blev docent två år senare. Professor i innovationsekonomi vid Chalmers tekniska universitet sedan 2002. Föreståndare för RIDE sedan 2004.

Aktuell: Som en av föreläsarna på Esbris 100:e Estrad 11 juni 2007. Medförfattare till två böcker hösten 2006: Flexibility and Stability in the Innovating Economy (Oxford University Press) och Management and Economics of Biotechnology (Edward Elgar). Nästa bok kommer under 2008.

För mer info: maureen.mckelvey@mot.chalmers.se———–