Informella kontakter fogar samman kluster

Kvällens cafébesök med kortspel är viktigare än dagens formella möten och utbyten av visitkort. Det menar professor Piero Formica som nyligen besökte Sverige. Vänskapliga – såväl som mer fientliga – relationer mellan individer är grunden för varje kluster.

-Piero Formica är av italiensk härkomst men sitter i dag på stolar i fyra olika länder. Han är verksam vid International University of Entrepreneurship at Ijmuiden i Amsterdam, Men”s Higher College of Technology i Abu Dhabi, University of Tartu i Estland samt vid Postgraduate School of Business Law, University of Bologna. 19 maj 2003 besökte han Stockholm och höll i ett forskarseminarium arrangerat av ESBRI och SSES. Seminariets tema var fnuttKnowledge Clustersfnutt och med sina rötter har Piero Formica haft full inblick i paketeringsindustrins huvudstad – Bologna.

Vid mitten av 1800-talet beviljades två italienare – Formica kallar dem fnuttakademiska hjältarfnutt – medel för att studera nya forskningsrön i andra länder. De besökte bland annat Manchester och Paris och vände hem till Bologna med värdefulla kunskaper i mekanik. Denna kompetens la grunden till dagens förpackningskluster.

— I Bologna tillverkas i dag alla sorters paketeringsmaskiner, bland annat för te, tvål, vatten och cigarretter. Katalysatorn kom ursprungligen från universitetet. Därefter har uppbyggnaden av klustret varit en lång och smärtsam organisk process. Spindlarna i nätet är vanligt folk, industriarbetare och tekniker, berättade Piero Formica under seminariet.

Kunskap kommuniceras spontant

Han menar att kontakten mellan människor är livsviktig för varje kluster. I spontana möten överförs den fnutttysta kunskapenfnutt, det vill säga de färdigheter man inte kan läsa sig till utan måste lära av någon som redan behärskar dem.

– Att spela kort på ett café på kvällen tillsammans med kollegor från samma – eller ett konkurrerande – företag är bra mycket viktigare än att springa på affärsmöten och byta visitkort med varandra.

Efter den initiala insatsen från de akademiska hjältarna och den efterföljande kunskapsuppbyggnaden hos arbetarna följde en period av avknoppning i Bologna.

— Generationer av intraprenörer sa till sig själva: fnuttJag är inte dummare än min chef!fnutt och startade egna företag. Alla spin-offs skapade en positiv spiral där företagen inspirerade varandra, även inom olika nischer. En företagare i tvålbranschen kunde till exempel hitta lösningar till sina problem genom att titta på hur en annan företagare paketerade sitt te.

Innovationer löser problem

Detta är den positiva sidan av kluster, menar Formica. Den negativa liknar han vid den gordiska knuten. Enligt legenden kunde ingen människa lösa upp den – trots att många gjorde tappra försök. Men så en dag kom Alexander den store och klöv den gordiska knuten med sitt svärd. Därmed löste han problemet.

– Det gäller att se bortom det uppenbara. Kluster kan lätt förvandlas till en framgångsfälla. När det går bra är det många som tänker att fnuttvi är bäst på det vi gör och kan fortsätta så här i hundra årfnutt. Det är farligt för då slutar man vara innovativ.

En annan fara i klustren är att seniora fnutttyrannerfnutt kan bromsa utvecklingen. Bolognas långa tradition av att tillverka maskiner kom inte bara förpackningsindustrin till godo. Även sportbilar behöver motorer och regionen hyser både Ferrari och Maserati.

– Enzo Ferrari var inte direkt någon trevlig man. Han var en rastlös kosmopolit, men samtidigt praktiskt lagd och en duktig organisatör. Han vägrade dock dra nytta av elektricitet i sina bilmotorer som han menade skulle vara helt mekaniska. Inte förrän efter hans död kunde Ferrari påbörja sin modernisering.

Sund fientlighet

Piero Formica använde Ferrari och Maseratis grundare som exempel på individers betydelse i kluster. Mellan dem rådde ett slags hälsosam rivalitet där både regelrätta strider och informellt småprat byggde upp relationen. I dag äger Ferrari Maserati och de båda företagen bildar ett kompetenskluster inom bilindustrin.

– Återigen var det inte ett formellt utbyte av visitkort som var det viktiga. Ferrari och Maserati fann varandra för att de kom från samma kultur – och det var inte från universitetet!

Formica är mycket skeptisk till det moderna universitetets inverkan på entreprenörskapet. Han menar att på medeltiden var universiteten både kundorienterade och verkligt entreprenöriella. Numera finns ingen koppling mellan forskningsprojekten och studenterna.

– Drivs entreprenörskap av vetenskap? Jag vill sätta ett stort frågetecken efter den frågan. Jag är 60 år och snart pensionerad så jag kan säga detta: varför sker ingen förändring inom universiteten? Allt annat ändras ju.

Piero Formica ställer sig också frågande till hur entreprenörsandan ska överleva EUs byråkrati. Han tycker att det är orimligt att pengar ska vandra från exempelvis Göteborg via Stockholm och Bryssel innan de slutligen når de göteborgska företagen. Det mesta hamnar ju i konsulternas fickor på vägen.

– Professorerna och konsulterna och byråkraterna i Bryssel skapar inga företag. Entreprenörskapet föds hos individuella aktörer, säger han.

För mer info: formica@bo.nettuno.it—–