Historien påverkar framtida företagsetablering

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2007:

Järnbruken har genom historien legat på platser där det redan tidigare har brutits järn. Genom att utnyttja fördelarna med geografisk närhet har järnproduktionen kommit att betyda mycket för regionen den funnits i.

Den svenska järnhanteringen har under långa perioder varit koncentrerad till Bergslagen. Definitionen av regionen har varierat, och så har också förekomsten av järnbruk. Fredrik Olsson har lagt fram avhandlingen Järnhanteringens dynamik – Produktion, lokalisering och agglomerationer i Bergslagen och Mellansverige 1368–1910 vid Umeå universitet.

– Under 1500-1600-talen fanns nästan all järnproduktion i Bergslagen. Sedan spreds branschen till norra och södra Sverige under 1700-talet, för att senare åter koncentreras i och med industrialiseringen, säger filosofie doktor Fredrik Olsson.

Klustergränser förändras

Han menar att den historiska utvecklingen har stor betydelse när nya företag väljer var de ska etablera sig.

– Jag såg ett samband mellan lokaliseringen av järnhanteringen och verkstadsindustrin.

– De 100 största verkstadsföretagen 1931 låg geografiskt så att de visade ett statistiskt samband med var järnbruken etablerades på 1600-talet.

Regionen Bergslagens gränser har förändrats över tid, och definitionen av vad som faktiskt är att räkna som ”Bergslagen” har också varierat. Dynamiken har att göra med att järnproduktionen och dess verksamheter har förändrats genom historien. Efterfrågan på varor och de tekniska förutsättningarna är två exempel på växlingar i järnhanteringens historia. Även i dag kan delar av ett län ha en stark individuell utveckling – den ekonomiska indelningen måste inte vara densamma som den administrativa.

– Vi kan betrakta Bergslagen som ett industriellt kluster, säger Fredrik Olsson. Gränsen för det här klustret har förändrats genom åren. Därmed ändras också förutsättningarna för företagen i området att expandera och verka.

I Bergslagen fanns tillgång till arbetskraft. Företagen samarbetade i projekt som exempelvis rörde infrastruktur. Alltså fanns de fördelar som dagens finansiella kluster också har. Och många av dåtidens entreprenörer sökte sig dit.

Tidig industrialisering

Inte ens lokaliseringspolitiken, som använde ganska starka styrmedel, lyckades helt flytta vidareförädlingen av järnmalmen.

– Politikerna försökte lyfta produktionen från den administrativa regionen Bergslagen för att spara resurser, och framför allt för att spara skogarna.

Från skogen kom träkolet som var en viktig del i järnbrytningen. Den som ville bedriva järnproduktion blev tvungen att söka tillstånd.

På 1800-talet avreglerades järnindustrin och då koncentrerades produktionen återigen till Bergslagen. Vissa områden i Bergslagen var industrialiserade 1810, vilket var tidigt för att vara i Sverige. Fredrik Olsson ser ett klart samband mellan närheten till liknande industrier och industrialiseringen.

– Om en socken var industrialiserad så var sannolikheten större att grannsocknen också var det. Närheten har på sikt betydelse för den egna utvecklingen, säger han.

För mer info: fredrik.olsson@ekhist.umu.se———–