Hemvändare ökar innovationen i utvecklingsländer
- Publicerad: 20 jun 2017,
- 12:00 f m
- Uppdaterad: 20 jun 2017,
- 3:26 e m
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2017:
Entreprenörer som studerar utomlands och sedan återvänder till sina hemländer för att starta företag, är en växande grupp. Hemvändarna bidrar till ökad innovation och internationalisering i många utvecklingsländer. Wensong Bai kommer ursprungligen från Kina och har forskat om ämnet på Uppsala universitet.
Hemvändarentreprenörer har uppmärksammats i länder som Sydkorea, Kina, Indien och Taiwan. Man menar att de ökar exporten och FoU-investeringarna i länderna. De tar med sig viktig kunskap hem. Dels teknisk, dels nya sätt att organisera företag.
– Jag har flera vänner i Kina som har återvänt från utlandet och startat företag. Indien har dragit nytta av ett stort antal välutbildade individer som har återvänt från en tid i USA. Företag som rustar sig med arbetare med utlandserfarenhet har bättre innovationskraft än lokala entreprenörsföretag. Spridningseffekter gör att den lokala marknaden i stort drar nytta av kunskapen som hemvändarna tar med sig.
– Hemvändarföretagen fyller ett gap i utvecklingsländer när det gäller entreprenörskap och innovation. Ju större utvecklingsgapet är mellan ursprungslandet och värdlandet, desto mer tjänar de lokala företagen på utbytet, säger Wensong Bai.
Enligt hans definition ska hemvändare ha varit utomlands med syftet att läsa en högre utbildning eller ha ett avancerat jobb som ger motsvarande färdigheter.
Efter flera år i ett värdland återvänder de hem till sitt ursprungsland där de startar företag. Ursprungslandet är ofta ett utvecklingsland, medan värdlandet är utvecklat.
Hemvändarna finns i alla sektorer, men är överrepresenterade i högteknologiska och kunskapsintensiva branscher. Som till exempel IT, bioteknik och cleantech.
– Många högteknologiska företag i Kina, och flera av de stora venture capital-bolagen, är grundade av hemvändare.
– Hemvändarna är ofta experter inom sitt område, med egna patent. Det gör att företagen utvecklar nya produkter. Företagen som grundas av hemvändare är också bra på att utnyttja sina internationella nätverk och resurser.
Bai har gjort en fallstudie av ett framgångsrikt kinesiskt hemvändarföretag. Baserat på resultaten från fallstudien har han genomfört en enkätstudie bland 200 hemvändande entreprenörer i en region i Kina. De allra flesta hade tillbringat tid i USA, med Storbritannien på andra och Kanada på tredje plats.
Wensong Bai har undersökt hur det går för hemvändarnas företag, med särskilt fokus på innovation och internationalisering.
– Generellt visar hemvändarföretagen bättre resultat inom FoU och innovation, jämfört med andra företag. De registrerar exempelvis fler patent. Däremot klarar sig vissa sämre inom marknadsföring och kommersialisering. Det kan ha att göra med att deras internationella erfarenheter inte alltid ”passar in” på hemmamarknaden. Marknaden är kanske inte redo för den typ av innovationer som hemvändaren vill lansera.
– En annan utmaning för hemvändarna är att de har varit borta länge från sitt hemland. I utvecklingsländer händer det ofta mycket på kort tid. Deras kännedom om hemmamarknaden kan därför behöva fräschas upp. Hemvändarnas internationella erfarenhet blir också mindre värd med tiden. Kunskapen blir helt enkelt daterad, säger Bai.
Men det är framförallt ett positivt bagage som hemvändarna tar med sig tillbaka till sina ursprungsländer. Wensong Bais resultat visar att de hemvändande företagsgrundarna ”smittar” sina anställda och andra företagare med sin internationella erfarenhet.
Antalet hemvändare ökar, och konkurrensen mellan dem blir allt större. De som vill klara sig bra, bör redan i början av sin utlandsvistelse lägga upp en plan för kunskapsinhämtning, konstaterar Bai.
– Grundarnas kunskap är jätteviktig, men det är lika viktigt att den sprids inom företaget. Det går bättre för företag som medvetet satsar på spridning av kunskap, och på att utveckla organisationens kapacitet att ta emot kunskap.
– Bra lokala affärsrelationer kan vara avgörande. Här finns de kompletterande resurserna som behövs för att förvandla kunskap till innovationer. I Kina har lokala entreprenörer redan byggt den infrastruktur som behövs, och som även kan nyttjas av de hemvändande entreprenörerna. Det är så de verkligen kan kapitalisera på kunskapen som de hämtar utomlands.
– Hemvändarnas kunskap och erfarenhet är värdefull även för de lokala företagen. Det kan hemvändarna utnyttja för att förbättra sina egna sociala nätverk och attrahera affärspartners.
Regeringarna i utvecklingsländer är väl medvetna om värdet av hemvändare och har ofta gynnsamma policyer gentemot gruppen. Däremot vet man inte om policyerna ger någon utdelning.
– Det är svårt att säga något om hur stort fenomenet är, det saknas tillförlitliga data. Men intresset har växt och vad jag vet har alla stora städer i Kina en speciell business park som är tillägnad hemvändarföretag. De erbjuder inkubatortjänster och har som uttalat syfte att locka till sig hemvändare. I Kinas fyra största städer; Peking, Shanghai, Shenzhen and Guangzhou, räknar man med att det finns uppåt 15 000 hemvändarföretag.
En policyrekommendation är att ytterligare främja kontakten mellan hemvändare och lokala entreprenörer, till exempel genom särskilda mötesarenor. Det kan ge vinster till båda parterna, menar Bai.
– Även värdländerna där hemvändarna studerade eller jobbade bör ha en strategi. Hemvändarna sysslar ofta med internationella affärer, bara det är skäl nog att uppmärksamma frågan. Men det kan också handla om kunskapsspridning åt andra hållet, från ursprungslandet till värdlandet. Ett sätt att förenkla utbytet är att ha generösa migrationsregler gentemot hemvändarentreprenörer från andra länder, säger Wensong Bai.
Kontakta wensong_bai@hotmail.com———–