HALLÅ DÄR! Malin Malmström, vars forskning fått genomslag i FN

Entreprenörskvinnor diskrimineras när de söker investeringar. Det visar Malin Malmströms forskning, som är grunden till att FN:s kapitalutvecklingsfond, UNCDF, nu sätter ner foten för att stoppa diskrimineringen – i samarbete med Malmström, Luleå tekniska universitet och Harvard University.

Grattis! Hur känns det att din forskning har fått sådant gehör?
– Det är jätteroligt! Det är en fantastisk möjlighet till spridning och gehör för min forskning. Genom FN når den ut till en helt annan publik än tidigare, till banker och riskkapitalister världen över.

Din forskning handlar om att kvinnor diskrimineras när de söker investeringar, vilket gör att de har svårare att få kapital. Varför är det så?
– Det finns många myter om hur kvinnors företagande skiljer sig åt mot männens. Som att de har sämre tillväxt, är mindre riskbenägna eller presterar på en lägre nivå. Det är antaganden som jag har motbevisat med fakta. Att kvinnor får sämre villkor vid investeringar handlar alltså inte om att de är sämre entreprenörer än män. Problemet ligger främst i betraktarens – i det här fallet investerarens – ögon.

– Det finns en struktur i att investerare bedömer kvinnors investeringspitchar på ett annorlunda sätt än mäns. Investerare pratar också om företagande kvinnor och män på olika sätt. Som att en ung kvinna är ”ung och oerfaren” medan en man är ”ung och lovande” eller att mäns försiktighet i affärssammanhang är ”rationell” medan försiktiga kvinnor ”inte vågar”. Fördomar och förväntningar på hur kvinnor ska vara är det som ställer till det för entreprenörskvinnor.

Hur fick FN:s kapitalutvecklingsfond, UNCDF, upp ögonen för din forskning?
– Jag deltog i en paneldebatt som de arrangerade i våras. Senare bjöds jag in till deras podcast för att berätta om min forskning. Det slutade med att de föreslog att vi skulle skapa ett samverkansprojekt kring frågan – göra något som ingen annan tidigare har gjort.

Så, berätta om projektet!
– Investerare skriver så kallades investeringsmemos över entreprenörers investeringsunderlag, som är ett underlag när de i grupp tar interna beslut om vilka affärsidéer de ska investera i. Eftersom kvinnor och män får olika frågor och behandlas olika vid investeringspitchar, tror vi att företagande kvinnor och män beskrivs på olika sätt i de interna underlagen. Detta påverkar förstås vem man investerar i.

– I projektet ska vi titta på de interna underlagen och undersöka om det finns systematiska genusstrukturer i hur de formuleras, och pröva samband med företagens prestation. Alltså finns det en koppling mellan hur entreprenörskvinnor och män beskrivs och hur deras bolag sedan presterar? Med resultaten ska vi utveckla en AI, maskinlärande algoritm, som snabbt och enkelt kan hjälpa investerare att upptäcka när investeringsmemos innehåller risk för fördomar om kvinnors entreprenörskap och ge förslag på hur riskerna kan hanteras.

Varför tror du gör att FN satsar på den här typen av arbete på en global nivå just nu?
– Tiden mogen för mindre snack och mer verkstad. Medvetenhet om diskrimineringen av entreprenörskvinnor har funnits länge. Men det har hittills inte funnits vetenskapligt förankrade verktyg för att hjälpa till att förändra beteenden. Tekniken gör det i dag möjligt att använda maskininlärande algoritmer för det här syftet.

Kontakta malin.malmstrom@ltu.se

Mer av Malin Malmström

Malmström forskar inom ramen för det nystartade forskningscentrumet Sustainable Finance Lab, där hon är en av två föreståndare. Sex universitet/forskningsinstitut är kopplade till centrumet som bedriver forskning för en mer jämlik finansbransch. Läs om forskningsprojektet i Esbri-artikeln Miljonprojekt ska rädda jämlikheten inom AI.———–