Globala affärer redan på 1700-talet

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2016:

Geografiska avstånd, språkbarriärer, kulturella och juridiska skillnader. Det är mycket som måste överbryggas när företag satsar internationellt. Och så var det redan på 1700-talet, då Svenska Ostindiska Kompaniet satte kurs mot Kina.

-Lisa Hellman har disputerat i historia vid Stockholms universitet. I avhandlingen Navigating the foreign quarters. Everyday life of the Swedish East India Company employees in Canton and Macao 1730–1830 visar hon hur européer som ville bedriva handel med 1700-talets största ekonomi fick anpassa sig till, eller välja att kringgå, de hårda kinesiska lagarna.

Med hjälp av reseskildringar, korrespondens och juridiska dokument, skrivna av europeiska, nordamerikanska och kinesiska män och kvinnor, beskriver Hellman hur vardagslivet kunde te sig för européer i Kina. De lydde under kinesisk lag, fick bara bedriva handel i hamnstaden Kanton och isolerades i några få kvarter. Utländska kvinnor fick inte komma till Kanton, och utländska män fick inte träffa kinesiska kvinnor.

Men reglerna efterlevdes inte alltid: Kvinnor var aktiva i handeln och europeiska män fick barn med kinesiska kvinnor.

För att handeln skulle komma till stånd krävdes ofta långa förhandlingar. Båda parter behövde bygga relationer, släppa sina fördomar och etablera förtroende. Precis som i dag, alltså.

Kontakta lisa.hellman@historia.su.se———