Forskning lägger grund för stabil innovationspolitik

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2010:

Vinnova satsar 54 miljoner kronor på forskning om innovationssystem. Det nya programmet drar igång hösten 2010.
– Vi vill se mer av den policyrelevanta forskningen, säger Magnus Lagerholm som är programledare på Vinnova.

De senaste sex åren har Vinnova finansierat svensk innovationssystemsforskning vid fyra centrum: Cesis, Cind, Circle och Ride. 2009 avslutades det gamla programmet och under våren 2010 gjordes en ny utlysning. Bland de sökande fanns de ursprungliga forskningscentrumen – i både nya och gamla konstellationer – samt flera nya aktörer.

Nio kandidater granskades av en internationell expertpanel som under sommaren kom med sitt utlåtande. De klarast lysande stjärnorna var veteranerna Cesis och Circle, samt Ciir – en forskargrupp med hemvist i Luleå och Umeå. Vinnova valde att gå på bedömningsgruppens linje, och finansierar de tre centrumen med tre miljoner vardera under de närmaste tre åren. Sedan görs en avstämning med chans till förlängning i ytterligare tre år.

– Både Cesis och Circle är jätteduktiga. När ansökningarna granskades stod det snabbt klart att de var två av toppkandidaterna. Cesis har jobbat länge och bra med att bygga upp sina databaser. Och Circle har vuxit starkt av egen kraft, de har fått finansiering även från andra aktörer. Det är kul att se att Vinnovapengarna har fungerat som en hävstång, säger Magnus Lagerholm.

Cesis är verksamt vid KTH i Stockholm och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Circle är ett samarbete mellan Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola. Och det nya centrumet, Ciir, förenar alltså forskare vid Luleå tekniska universitet och Umeå universitet.

– Ciir lämnade in en intressant ansökan. Centrumet samlar samhällsvetare och ingenjörer inom bland annat företagsekonomi, informatik och teknik. De intresserar sig för IKT som en plattform för innovation.

– Forskningen utgår från norrländska förhållanden. När det är glest mellan folk och företag kan IKT hjälpa till att bygga sektoriella innovationssystem. Och det oavsett om människorna som ingår i systemet finns på grannorten, i Stockholm, eller i Tyskland, USA och Indien.

Efter det första programmet gjordes en utvärdering som visade att satsningen var lyckad. Centrumen producerade bra forskning och bidrog till kunskapsbasen om innovationssystem. Däremot, betonade utvärderarna, borde man kunna kommunicera resultaten tydligare för att öka policyrelevansen.

– Det här är något som vi har tagit fasta på i det nya programmet. Vinnova kommer att jobba närmare centrumen för att föra ut resultaten på olika sätt. Vi har även bett dem att själva fundera över hur forskningen kan kommuniceras, vid sidan av vetenskapliga artiklar och böcker.

– Det handlar mycket om att förstärka det man redan gjort. Till exempel att knyta kontakter med regionala policymakare och göra forskningsresultaten tillgängliga på nätet. Genom att öka kontakterna med policy kan forskarna även få uppslag till nya forskningsområden.

Lagerholm berättar att centrumen också kommer att arbeta närmare varandra. Dels för att diskutera vad som är på gång, dels för att bistå varandra med praktiska råd.

– Alla tre är starka aktörer men vi tror att de tillsammans kan hitta samarbetsområden som alla har nytta av. Kanske kan de även hjälpa varandra med frågor som: Hur driver man bäst ett forskningscentrum av den här typen? Hur hittar man finansiering utöver basfinansieringen? Och hur når man ut med kunskapen?

I utvärderingen betonades vikten av att arbeta med kvantitativa data på nya sätt. Förhoppningen är att kunna leverera forskningsbaserade svar på frågor som är aktuella i ett policysammanhang. Här kan Vinnova fungera som en länk mellan forskare och innovationspolitiska beslutsfattare.

– Det vore ju intressant om näringspolitiken kunde innehålla ett mer strategiskt tänk kring innovationer, säger Magnus Lagerholm.

Kontakta magnus.lagerholm@vinnova.se

–

Cesis

Cesis (Centre of Excellence for Science and Innovation Studies) startade i i november 2003 och är ett samarbete mellan KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Föreståndare är Börje Johansson.

Hur många är ni?
Vi är 15 seniora forskare och 6 doktorander.

Vilka är era viktigaste forskningsområden?
1. Dynamik i företagens innovationsansträngningar – strategier, kunskapsresurser, organisationsrutiner och utveckling
2. Internationella nätverk, exportutveckling och innovationer
3. Nätverk för kunskapsflöden, FoU-samarbeten och innovationsförmåga

Vad är den största utmaningen inom fältet?
Att formulera innovationssystemsansatsen på ett sådant sätt att den blir operationaliserbar och öppen för empiriska analyser på olika nivåer (företag, regioner, länder och sektorer).

Vilka specialkompetenser har ni?
Till våra kompetenser hör bland annat nätverksanalyser (identifiering av betydelsefulla länkar och dess flöden i form kunskap och idéer, samt effekter av nätverksstrukturer på interaktion och informationsutbyte mellan och inom företag), empiriska tester av hypoteser inom innovationssystemlitteraturen, beslutsunderlag för hur man kan underlätta innovationsbefrämjande nätverksstrukturer (internationellt såväl som nationellt) samt internationaliseringens effekter och villkor för små och medelstora företag.

Hur kommer ni att sprida era forskningsresultat utanför akademin?
Vi kommer till exempel att arbeta med nyhetsbrev, seminarier och workshops, populärvetenskapliga publikationer och debattartiklar. Dessutom kommer vi att jobba med att stärka förekomsten av innovationssystemsanalyser i utbildningar.

–

Ciir

Ciir (Centre for Inter-organizational Innovation Research) drog igång hösten 2010 och är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Föreståndare är Håkan Ylinenpää.

Hur många är ni?
Vi är ett 50-tal forskare och doktorander vid fyra forskningsämnen och tre centrumbildningar vid Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Vi har en multidisciplinär kompetens inom områden som innovationer och entreprenörskap, informatik och IKT, produktutveckling och regional utveckling.

Vilka är era viktigaste forskningsområden?
Vi fokuserar på hur modern IKT och digitala innovationer möjliggör både nya innovativa arbetsformer och produkter, och har ett särskilt intresse för innovationssystem som också innefattar icke-storstadsområden. Några frågor vi avser att fördjupa oss i: Hur modern teknologi öppnar vägen för mer öppna och funktionella innovationssystem, hur vi på ett bättre sätt kan kapitalisera på dynamiken mellan mindre och större företag/organisationer, samt vilken roll globala länkar spelar i detta sammanhang.

Vad är den största utmaningen inom fältet?
I dag finns god kunskap om nationella och regionala innovationssystem. Däremot är kunskapen om hur distribuerade och mer öppna system egentligen fungerar, och hur policyområdet kan stimulera dem, begränsad. Här vill Ciir lämna ett viktigt kunskapsbaserat bidrag.

Vilka specialkompetenser har ni?
Vid våra två nordligaste universitet anser vi oss ha ett gediget track record av att samverka med såväl policymakare som praktiker, vilket bland annat kommer till uttryck i att vi involverat tre centrumbildningar som driver tillämpad forskning i Ciir. Vi fokuserar också på teknologiska innovationssystem och bör ha goda förutsättningar att generera praktiskt användbar kunskap, till gagn för framtida policyinsatser.

Hur kommer ni att sprida era forskningsresultat utanför akademin?
Vi planerar en rad aktiviteter som innefattar kunskapsspridning i såväl etablerade som nya former: En egen skriftserie, en interaktiv kunskapsplattform, egna utbildningar inom området och lärplattformar genom aktivt deltagande i verkliga projekt. Eftersom vi är nystartade kommer detta att konkretiseras framöver.

–

Circle

Circle (Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy) startade i juli 2004 och är ett samarbete mellan Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola. Föreståndare är Charles Edquist.

Hur många är ni?
24 disputerade forskare och 6 doktorander – från 12 discipliner och 14 länder.

Vilka är era viktigaste forskningsområden?
Innovation, entreprenörskap, forskningspolitik

Vad är den största utmaningen inom fältet?
Vi ser framför allt två utmaningar. Den första är att utveckla och använda mer dynamiska och historiska ansatser för att förstå hur innovationssystem utvecklas och förändras över tid. Här ingår att mäta hur mycket innovationer av olika slag som görs. Den andra är att innovationsforskningen försöker närma sig och utbyta erfarenheter med forskningen om entreprenörskap och om forskningspolitik för att skapa nya perspektiv. Hittills har de tre forskningsfälten bedrivits parallellt.

Vilka specialkompetenser har ni?
I och med Circles fokus på att bygga upp en fysisk miljö har vi uppnått en kritisk massa som ger en rad fördelar i bidraget till policy. En är möjligheten att både förvalta ett kunskapsarv och att driva nya spännande projekt som ifrågasätter och utmanar ”etablerade sanningar”. Mångfalden bland de anställda, både vad gäller disciplinär bakgrund och nationellt ursprung, ger också en unik blandning av perspektiv. Circle har ett mycket stort kontaktnät världen över, vilket ger viktig input i frågor som rör internationella förhållanden och globalisering.

Hur kommer ni att sprida era forskningsresultat utanför akademin?
Circle har sedan starten haft fokus på policyrelevant forskning. I och med denna ansökan har vi fått tillfälle att reflektera över våra policyinsatser ytterligare. Förutom våra traditionella etablerade spridningssätt (populärvetenskapliga artiklar, debattartiklar, medverkan på policyseminarier) kommer vi att upprätta en ”Policy Reference Group” som ger feedback på planerade forskningsprojekt, ett återkommande ”Knowledge Exchange Forum” (möten mellan Circle och policymakare), en ”Annual Policy Day” (regionala och nationella policymakare samt näringsliv bjuds in för dialog), samt en ”Policy Front Desk” (ett webbaserat interface för att underlätta spridning av policyrelevanta forskningsresultat).

Läs mer på cesis.abe.kth.se och www.circle.lu.se
Ciir har ännu inte lanserat sin webbplats men mer info lämnas av hakan.ylinenpaa@ltu.se—–