”Etablerade företag avlar sin egen konkurrens”
- Publicerad: 8 jun 2011,
- 12:00 f m
- Uppdaterad: 8 jun 2011,
- 3:26 e m
Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 2, 2011:
Kungen av branschkunskap, Steven Klepper:
Steven Klepper är den trogna typen. I 31 år har han varit på samma lärosäte. Lika länge har han intresserat sig för hur branscher utvecklas. Han har till och med återanvänt samma dataset flera gånger under sin karriär. Klepper är årets mottagare av ”Global Award for Entrepreneurship Research”. Själv tror han att kontinuiteten är en anledning till att han får priset.
När Steven Klepper utbildade sig i USA i slutet på 1960-talet var medborgarrättsrörelsen i sitt slutskede och vietnamdemonstrationerna pågick för fullt. Det var radikala tider. Studenterna utmanade myndigheterna och revolterade mot etablerade idéer. Hans mål då var att använda sina nyvunna ekonomikunskaper till att minska storföretagens inflytande och bekämpa kartellbildningar.
– Och i dag säger jag att stora företag är bra. Det trodde jag aldrig, säger Steven Klepper.
Det som har fått honom att ändra åsikt är snart fyrtio års forskning inom ett och samma område: Hur branscher utvecklas över tid. Bland annat har han fokuserat på hur det går till när nya företag gör entré i en bransch.
Innovation har också alltid varit en del av hans forskning. Men det var egentligen mer en följd av att han gav sig i kast med en av de stora frågorna inom nationalekonomin: Hur organiserar man företagandet för att på bästa sätt främja samhället?
– Merparten av den ekonomiska tillväxten kommer från innovation. Om samhället innoverar går det bra, om inte har vi problem.
Vad är bäst för samhället, ett stort antal små företag eller ett mindre antal stora företag?
– I slutändan finns det en fördel i att vara stor. Man kan lägga mer resurser på innovation. Förr menade många att mer konkurrens alltid är bättre för samhället. Sedan kom Schumpeter, som höll med om att konkurrens är bra för att hålla ner priserna. Men när det handlar om innovation i ett längre perspektiv, fungerar det inte med för många små företag. De saknar resurser för att ta hand om innovationer.
Att Klepper kom in på de här frågorna, var inte helt och hållet hans eget val.
– När jag var nyutexaminerad fick jag en hög med data i knäet av en senior forskare: ”Gör något av det här!” Det handlade om ett femtiotal framgångsrika produkter, som tv:n, penicillinet och jetmotorn. En sak stod ut när man tittade på dem över tid: I en branschs begynnelse ökar antalet producenter stadigt. Men efter en tid vänder utvecklingen och producenterna minskar i antal, trots att den totala försäljningen i branschen kan fortsätta öka. Det sker en konsolidering, en så kallad shake out – utskakning – av företag. I extrema fall går det så långt att 2-3 företag tar 70-80 procent av branschen.
– Det lönar sig att komma tidigt in i en bransch. Då är chansen större att bli en av de stora som håller sig kvar när utskakningen börjar.
Klepper har fortsatt gräva i det här datasetet, fast på senare tid har han utvecklat det med hjälp av assistenter och kollegor. Bland annat har forskarna gått bakåt i historien och undersökt hur det gick till när företagen i en bransch bildades. Vilka var grundarna och vad hade de gjort innan?
– Det var ett gigantiskt arbete, nästan ett hjältedåd om jag får säga det själv. Det går bara att studera företag som har riktigt bra dokumentation. Och de är inte så många.
I laserbranschen gick genomgången hyfsat smidigt, enligt Klepper. Det tog lång tid, men var görbart eftersom det fanns en bra branschtidning med förteckningar över nya företag. 30 årgångar av tidningen gick forskarna igenom. Ibland var det ett riktigt detektivarbete att leta upp grundarna och ta reda på vad de gjort innan.
– Men det är betydligt svårare i äldre branscher, som däckbranschen till exempel. Det tog oss ett år att kartlägga däckföretagen bara i Ohio. Och det gäller att ha tur. Det hände att vi fick tag i en bibliotekarie på någon liten ort, och frågade henne om en viss företagare: ”Jo, jag har för mig att jag har sett en dödannons med det namnet”.
Ett tydligt resultat från Kleppers forskning är att de som tidigare drivit företag i samma bransch lyckas bättre. De blir ofta branschledande senare. Det är heller inte ovanligt att de lyckas bra i en närliggande bransch. Ett annat intressant resultat är att sådana här avknoppningar sällan är medvetna.
– Etablerade företag avlar sin egen konkurrens och är därmed ytterst ovilliga, men samhällsnyttiga, utbildare.
Många företag, särskilt i USA, försöker därför på olika sätt stoppa detta. De anställda får skriva under avtal som förbjuder dem att gå till en konkurrent eller starta eget i samma bransch om de lämnar sin anställning. Det blir enklare för företagen att skydda sina intellektuella tillgångar, men det hindrar samtidigt nya avknoppningar som kunde ha blivit viktiga för den ekonomiska utvecklingen.
– Det är såklart svårt att veta hur många företag som inte ser dagens ljus på grund av den här typen av avtal. Men det är nog en hel del. Några stater i USA har förbjudit dessa avtal, till exempel Kalifornien där ju Silicon Valley råkar ligga. En stor del av Silicon Valleys framgång bygger på avknoppningar.
Klepper menar även att annan lagstiftning och skatter som hindrar rörligheten på arbetsmarknaden kan ha stor inverkan på antalet avknoppningar.
– Det finns många saker länder kan göra för att få erfarna människor att starta fler företag. Med en förståelse för varifrån nya företag kommer, och vilka det går riktigt bra för, kommer man en bra bit på väg.
Det är just för att ha bidragit till den förståelsen som Steven Klepper nu får ”The Global Award for Entrepreneurship Research”. Men det var inget besked han satt hemma på professorskammaren i Pittsburgh och väntade på.
– När jag fick mejlet från Sverige trodde jag först att det var en bluff. En gammal kollega och jag brukar skämta med varandra, jag tänkte att det nog var han som varit i farten. Sedan såg jag webbsidan och insåg att det var lite för avancerat för att vara ett ”practical joke”. Då ropade jag på min fru…
– Jag ser det här priset som ett erkännande av en hel karriär. Att ens samlade arbete har haft en inverkan. I mitt fall är det extra tydligt, eftersom jag har ägnat i princip hela min karriär åt samma frågor.
Han erkänner att han faktiskt inte kände till priset innan det där mejlet damp ner i inboxen.
– Vilket är rätt konstigt eftersom jag känner minst hälften av de tidigare pristagarna.
Samtidigt förstår han varför. Akademiker är inte så vana vid att få den här typen av priser, så det kanske inte är det första samtalsämnet som kommer upp när man träffar en kollega.
– Vi är snarare vana vid att bli kritiserade på olika sätt, när vi skickar in artiklar för publicering till exempel. En artikel kanske har 5-10 procents chans att bli publicerad – om man har tur. Det normala är att bli refuserad, och granskarna kan vara ganska brutala. Men det är så det ser ut, det får man acceptera.
Entreprenörskap har inte haft en särskilt stark ställning inom nationalekonomin. Men Klepper menar att det håller på att ändra sig. Själv blev han introducerad till ämnet via Josh Lerner, förra årets mottagare av ”The Global Award for Entrepreneurship Research”.
– Han bjöd in mig till en workshop om entreprenörskap för ungefär fem år sedan. Jag tackade först nej, eftersom jag inte tyckte att jag tillhörde ämnet. När Josh sa att det skulle handla om nyföretagande ändrade jag mig.
– Jag vet inte riktigt varför vi nationalekonomer inte har sett oss som entreprenörskapsforskare, även om vi har varit intresserade av nya företag. Delvis handlar det nog om att det tidigare inte fanns någon förståelse för hur viktig entreprenörskapsprocessen är. Den dominerande synen var att nya företag kommer att bildas så länge det finns bra möjligheter. Som om det skulle finnas ett oändligt antal företag som bara väntar på att födas. I dag vet vi att mycket annat spelar in.
Kontakta sk3f@andrew.cmu.edu
Mer om Steven
Namn: Steven Klepper
Bakgrund: Gjorde grund- och doktorandutbildning på Cornell University. Han var sedan anställd i några år vid State University of New York at Buffalo, innan han kom till Carnegie Mellon University 1980. Där blev han också docent 1984 och professor 1991. Sedan 2003 är han Arthur Arton Professor of Economics and Social Science vid samma lärosäte.
Aktuell: Mottar 2011 års ”Global Award for Entrepreneurship Research” på ICSB-konferensen i Stockholm i juni.
Mer om priset:
”Global Award for Entrepreneurship Research” har delats ut sedan 1996 och går till en forskare som bidragit till att öka kunskapen om entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling.
Det delas ut av Entreprenörskapsforum, Institutet för Näringslivsforskning och Tillväxtverket.
Sedan 2008 sponsras det även av entreprenören Rune Andersson.
Priset består av Carl Milles statyett ”Guds hand” och 100 000 euro.
Bland de tidigare pristagarna finns William Baumol, Dianaprojektet, Bill Gartner och Bengt Johannisson.
Läs mer på e-award.org———–