Efter konkursen

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2013:

rubrikhbEfter konkursenklartslut

Under en tremånadersperiod går över 1 000 företag i konkurs i Sverige. Men det är inte bara siffror på ett papper. Bakom siffran finns en människa som, ofta på egen hand, måste hantera känslor av oro, skam och stress. Efter en konkurs väntar förutom pengabekymmer förlust av arbetskamrater, investeringar och sysselsättning.
– Det finns mycket att vinna på att försöka förstå den här situationen, säger Anna Jenkins.

Jenkins har intervjuat 300 aktiebolagsägare om deras personliga konkurssituation. Hon har tidigare studerat nationalekonomi, men hennes avhandling kom att handla mer om människans inre.

– Jag var intresserad av individen och av att undersöka varför människor reagerar så olika på liknande upplevelser. Jag insåg att det var lättare att studera detta ur ett socialpsykologiskt perspektiv, säger hon.

– Det är viktigt att undersöka hur människor hanterar en konkurs, då får vi en bättre förståelse för hur man kan tänka i sådana situationer.

-En konkurs berör det mycket personliga. Det kan vara svårt att forska kring vad som händer i människor som mår dåligt, menar Jenkins. Kanske håller de tillbaka det jobbiga hellre än pratar om det med en forskare. För att företagaren skulle få lite perspektiv genomfördes intervjuerna sex månader efter en konkurs.

– Jag ville inte att de skulle må sämre av att vi frågade om negativa känslor. På ett sätt tvingar vi dem att tänka på konkursen igen, och gå tillbaka till svåra stunder. Men jag tror att det är nyttigt att gå igenom det som har hänt.

I avhandlingen visar hon att en företagskonkurs och känslan av personligt misslyckande hos entreprenören går hand i hand. Perioden efteråt kan vara jobbig, men det är viktigt att få tid att tänka över hur det har gått till och vad man kan göra åt sin situation nu och i framtiden. Jenkins menar att den här processen är nödvändig för att man ska kunna hantera känslan av misslyckande.

– Silverkanten på problemet är att det finns en möjlighet att lära sig av processen, även om det känns jobbigt. Ingen vill gå in i företagandet och samtidigt tänka på risken att misslyckas, men det kan vara bra att mentalt känna till riskerna. Och vara beredd genom att sätta gränser kring hur mycket pengar och tid man är redo att förlora om det går dåligt, säger hon.

Alla tolkar och hanterar en konkurs olika och det finns ingen lätt väg igenom tiden efteråt.

– Det är naturligt att känna att det är hårt, poängterar Anna Jenkins.

– Flera personer i undersökningen sa att det var skönt att upptäcka att de inte var ensamma. Att se att många andra går igenom samma sak.

Entreprenörer, speciellt de som verkar inom ett område som de är passionerat intresserade av, lägger ner massor av tid och energi på sitt företag. De brinner för företagandet och förknippar ofta sitt välmående med det. Många identifierar sig med sitt företagande, och ser det som ett personligt misslyckande när det går dåligt.

– Den sortens entreprenörer har svårt att efteråt hantera ett misslyckande. När självkänslan är kopplad till företaget mår personen sämre om företaget går i konkurs. Det är inte bara företaget som gått i konkurs, utan du som person som har misslyckats. Den som kan separera mellan företaget och sig själv mår bättre efter en konkurs och har lättare att gå vidare.

Hur man hanterar det hela har inte bara med personligheten att göra, utan även med om man driver företaget på heltid, samt vilka tidigare erfarenheter av företagande man har.

– Det är lättare att gå vidare om man tidigare har drivit andra företag som det gått bra för. Då kan en konkurs ses som otur snarare än som ett personligt misslyckande.

Den som hanterar sin konkurs på ett bra sätt vill snabbare gå vidare med nästa projekt och börjar snart tänka på nya möjligheter.

– Det är viktigt att man bibehåller sin entreprenöriella passion och motivation. Att betrakta misslyckandet som något tillfälligt. Det är mer troligt att den som ser entreprenörskapet som en del av sin karriär startar företag på nytt.

– De som koncentrerar sig på tiden kring konkursen har det svårare efteråt. Och det är mindre sannolikt att den som har svårt att hantera misslyckandet kommer starta ett nytt företag. De som i stället betraktar hela företagandet, från start till slut, repar sig ofta fortare och lär av sina misstag.

Hälften av de tillfrågade hade en personlig skuld som var kopplad till företaget och fler än hälften kände sig finansiellt utsatta.

– Det är alltid svårast för den som har förlorat personligt kapital. Ofta har entreprenören belånat sitt hus för att investera i företaget. Även om man har fler idéer och vill starta igen har man inte tillräckligt med finansiering efter en konkurs.

Anna Jenkins har fortsatt forska efter att avhandlingen blev klar i vintras. Nu undersöker hon hur samhället reagerar på konkurser och det stigma som finns kring detta ”misslyckande”.

– Varför anklagar vi entreprenörer som misslyckas? När någon förlorar sitt jobb känner vi empati med den personen. Men i en konkurssituation, när en person kanske förlorar både inkomst och sysselsättning, blir de ofta anklagade för att de misslyckats som företagare.

Det viktigaste i en konkurs är att låta processen ta tid, vare sig det handlar om ilska, sorg eller något annat.

– För att lära sig något av konkursen krävs att man tittar på sin egen roll, vad man gjort och inte gjort, och att man tänker igenom sitt eget bidrag till misslyckandet. Och hanterar allt detta. När man misslyckats måste man titta på sina egna tillkortakommanden, vilket i sig generar negativa känslor. Men det är på det här sättet vi människor lär oss av våra misstag och kan gå vidare, säger Anna Jenkins.

Kontakta anna.jenkins@jibs.hj.se———