Det åtråvärda entreprenörskapet

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2013:

De värden och egenskaper som förknippas med begreppet entreprenörskap har blivit åtråvärda. Både individer och företag vill ses som entreprenöriella. Men vad vi vill och vad vi gör är ibland helt olika saker. Hur vi ser och tänker på tillvaron påverkar hur vi agerar.

Linda Höglund har i sin avhandling studerat två företag och deras så kallade diskursiva praktiker. Med det menas hur de i text och tal konstruerar möjligheter och strategiska fördelar inom företaget. Företagen som Höglund har studerat finns inom IT-industrin respektive livsmedelsindustrin. Trots att företagen är i helt olika branscher har de ändå ganska likartade idéer om vad som är strategiskt viktigt. Höglund tror att det kan bero på att entreprenörskapsbegreppet är något alla strävar efter i dag.

– Det finns en rådande företagsamhetsdiskurs i samhället, där entreprenörskap, och egenskaper förknippade med entreprenörskap, hyllas. Det rör sig om decentralisering, förnyelse, innovation, flexibilitet, kundbehov och marknadsanpassning.

– De här visar att de stora samhälleliga diskurserna påverkar även större företag, säger Linda Höglund.

På alla företag finns det idéer om vad som är viktigt och vad som bör prioriteras inom företaget, ett slags lokalt språkbruk.

– I ett av de studerade företagen var repertoaren reaktiv. ”Vi är agila och flexibla”, sa man internt, vilket ledde till att företagets fokus hamnade på att uppfylla kunders behov och möta marknadsförändringar.

Samtidigt kunde Höglund konstatera att företaget hade en ambition och målsättning att vara proaktivt och leda marknaden.

– En liknande situation såg jag också i det andra företaget som studerades. Den rådande och dominerande repertoaren var ”samarbete med kunderna”. Konsekvensen blev att fokus i företaget låg på att möta kundbehov snarare än att driva förnyelse på marknaden via proaktiva åtgärder.

– De flesta företag i dag vill gärna positionera sig själva som proaktiva. Det ville båda de här företagen som jag studerade. Men båda uppvisar ett språkbruk som bygger på ett reaktivt tankesätt.

Huvudidéerna följer ett spår, men när chefer och mellanchefer redovisat vad som verkligen händer i företaget visar det sig att de egentligen agerar reaktivt. Och det här får konsekvenser, menar Höglund.

– Det är viktigt att företagen förstår vilket språkbruk som är rådande i organisationen.

Företag som positionerar sig som entreprenöriella brukar också bli det i förlängningen. Det beror på att sättet vi förstår vår omvärld skapar handlingar som går i den riktningen.

– Människor som positionerar sig som förändringsbenägna och villiga till förnyelse tenderar att ha lättare att ta in detta i det dagliga arbetet, och göra det till en del av den rådande praktiken.

Ett annat begrepp som Höglund intresserat sig för är möjlighetssökande. Hur finner ett företag nya möjligheter och hur drar de nytta av dessa så att de kan vinna fördelar på marknaden?

– Traditionellt, när man i tidigare forskning tittat på hur möjligheter uppstår, ses det som något som existerar utanför människan. Det är något som flyter runt på marknaden, något som den som är tillräckligt alert kan gå ut och fånga upp och använda sig av.

Ett annat traditionellt sätt att se på möjligheter är att de skapas inne i huvudet. Höglund tror i stället på ett tredje synsätt, där möjligheter är något som skapas i samtal och diskussioner mellan människor.

– Vartefter jag pratar om min idé med andra människor justeras den när de ger mig feedback. Sakta men säkert börjar jag förändra min syn. Möjligheten är något som växer fram när vi interagerar med andra människor, säger hon.

Hur vi tror att möjligheter skapas får konsekvenser för hur vi söker efter nya möjligheter, både som individer och i företagssammanhang.

– Min forskning visar att möjligheter och fördelar uppstår i social interaktion.

Kontakta linda.hoglund@oru.se———