Den sociala företagaren

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2010:

Varför väljer vissa att starta företag, medan andra hellre är anställda? En del av förklaringen ligger i att många val i livet är socialt bestämda. Skillnaden mellan vad som räknas som norm i olika grupper – eller branscher – kan vara stor.

En av sociologen Pierre Bourdieus bärande tankar är att olika sociala ”fält” fungerar på olika sätt, och värdesätter olika typer av ”kapital”. Det är också den teoretiska utgångspunkten i Karin Darins doktorsavhandling Social Positions in Self-Employment – A Study of Employment Structures in Artistic Production and Management Consulting från Handelshögskolan i Stockholm.

– Tanken har varit att undersöka vem som blir företagare, men att gå utanför det psykologiska perspektivet. Jag vill sätta in frågan i ett socialt sammanhang, säger Karin Darin.

Hon fokuserar på två fält, som i det här fallet motsvaras av branschtillhörighet: managementkonsulter och kulturarbetare. Hon kombinerar analyser av branschstatistik med personliga intervjuer.

– Alla branscher har sin kultur, sina regler och värdesätter olika egenskaper – kapital – hos individerna. En av de saker som avgör om man startar företag, är om man har de egenskaper som värdesätts i den bransch man verkar inom.

I managementbranschen ger utbildning hög status och framgång i yrket. Helst av allt ska man vara högutbildad företagsekonom eller ingenjör. Även socialt ursprung spelar en indirekt roll, eftersom det ofta är tätt kopplat till utbildningsbana.

En annan logik råder i kulturbranschen. Utbildning är inte så viktigt, och därmed inte heller socialt ursprung – kulturarbetare har följaktligen en mer blandad bakgrund än managementkonsulter. I stället är det erfarenhet som värdesätts bland kulturarbetare: att ha varit aktiv en längre tid och jobbat mycket ger hög status.

I båda branscherna är det individer med relativt låg status som i störst utsträckning startar företag. Det innebär alltså att den största gruppen egenföretagare bland managementkonsulterna finns bland dem som saknar högre utbildning och högre social bakgrund.

– Inom kulturbranschen är det främst de med mindre erfarenhet som startar eget. En anledning till att de har liten erfarenhet kan vara att de är nya i branschen. Kontakter betyder mycket för att få jobb, och har man inte varit i branschen så länge kan eget företag vara den enda möjligheten. En annan anledning till brist på erfarenhet är hög arbetslöshet i branschen.

På grund av den höga arbetslösheten finns ganska många så kallade kombinatörer i kulturbranschen. Att kombinera verksamhet i eget företag med en löneanställning, ofta i en helt annan bransch, kan ibland vara enda sättet att få ihop ekvationen.

Karin Darin har också undersökt om tidigare erfarenhet av egenföretagande spelar någon roll för försörjningsval senare i livet.

– Mycket tyder på det i tidigare forskning, men jag får inget utslag på det. Det betyder inte att erfarenhet inte spelar någon roll alls, bara att andra faktorer är viktigare – i alla fall i de här två branscherna.

– Våra val påverkas av sociala faktorer, vi är inte helt rationella. Därför är det viktigt att titta på den sociala kontexten för att förstå företagandet. Om man vill få fler att starta företag, kan det vara bra att veta hur olika branscher, och grupper inom dessa branscher, fungerar. Det kanske kan hjälpa policy att utforma bättre stöd till företagare, säger Darin.

Kontakta karin.darin@yahoo.com ———–