CORONASPECIAL: ”Kanske blir det tuffare för entreprenörer”

Följande text ingick även i temat ”Coronakrisen” som publicerades i Entré nr 2, 2020:

En pandemitrött befolkning är inte intresserad av nya tjänster och produkter, utan söker sig hellre till beprövade företag. Det kan göra det svårt för nya entreprenörer att etablera sig.

Osäkerheten kring covid-19 påverkar oss på alla nivåer: som individer, företag och nationer. Vi ändrar vårt beteende, både utifrån myndigheters restriktioner och sociala normer i samhället. Per Kristensson, professor i psykologi med inriktning konsumtion och innovation vid Karlstads universitet, menar att kreativa människor nog kan få många nya idéer i den här typen av kris. Beteendeförändringarna väcker tankar om hur fler saker kan göras annorlunda.

Vad innebär det exempelvis att vi snabbt skiftade över till digitala mötesplatser? Betyder det att vi kan förändra vårt beteende även på andra områden? Och hur mår våra ryggar av att jobba från soffan? Finns det utrymme för nya produkter och tjänster kopplade till hemarbete? Den typen av möjligheter kan innovatörer och entreprenörer ta vara på.

– Vi får ofta höra att nöden är uppfinningarnas moder, men det påståendet har inte mycket vetenskapligt stöd. Det handlar snarare om att kriser visar hur vi kan leva våra liv på andra sätt. Inre motivation är en grogrund för kreativitet, säger Per Kristensson.

Samtidigt tror han att det kan bli tuffare för nya entreprenörer att etablera sig framöver. Coronakrisen har redan tvingat oss till beteendeförändringar, och då är det inte säkert att vi är så pigga på att prova nya saker.

– Entreprenörer måste slå knut på sig själva för att få folk att testa nya varor och tjänster. Det kommer inte att bli lätt, säger Per Kristensson.

Hans tips till företagsledare och entreprenörer som vill hantera krisen på ett bra sätt bygger bland annat på auktoritetsprincipen, och handlar om att skapa trovärdighet.

– Många uppfattar statsepidemiologen Anders Tegnell som trovärdig, utifrån de budskap han levererar. Som ledare är det viktigt att säga som det är: ”Vi vet inte om vi kommer kunna åka på konferens i augusti, det beror på hur det utvecklar sig.” Ärlighet skapar tillit.

Tillit hänger också ihop med att dela information på ett tydligt sätt. Det kan minska rädslan och osäkerheten.

– En arbetsgivare bör inte säga: ”Jobba hemma om du har möjlighet och känner stark oro…” Det blir väldigt diffust för medarbetarna, minskar tilliten och leder sannolikt ökad oro.

Som företagsledare gäller det att adressera det som kunderna undrar över. En hotelldirektör som upplever att gästerna är osäkra, behöver förklara varför det inte är farligt att bo på just deras hotell. Det är också en god idé att engagera sig och göra en samhällsinsats.

– Företag som har gjort något positivt, skänkt alkogel eller levererat matkassar till äldre människor, tenderar vi att tro mer gott om. Inom psykologin kallas det för haloeffekt, säger Kristensson.

När krisen blev ett faktum var vi snabba att ändra våra beteenden. Men hur länge kommer förändringarna att bestå? Per Kristensson förklarar att det beror på vilka effekter vi ser. De beteendeförändringar som ger omedelbara positiva effekter kommer vi att upprätthålla, resten kommer vi successivt att överge. Den psykologiska termen för detta är diskontering.

– Videokonferenser sparar både tid och pengar, så det kommer vi att fortsätta med. Vi har insett att vi inte behöver åka tåg en halv dag för att ha ett fysiskt möte. Och tiden vi sparar kan vi ägna åt något mer produktivt.

Användningen av handsprit kommer troligen att minska över tid, men de nya hygiennormerna kan få andra effekter. Kanske får vi se en återgång till egna arbetsplatser, i stället för att medarbetarna delar arbetsplatser i stora kontorslandskap, tror Kristensson.

Kontakta per.kristensson@kau.se———