Kompetens som konkurrensmedel
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 1998: Kunskapsföretag genomgår en snabb internationaliseringsprocess och utgör en viktig del i svensk och internationell ekonomi. Det är därför viktigt för Sverige att utveckla sina kunskapsföretag för att bli internationellt konkurrenskraftiga. Anders Majkgård, Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, har i sin doktorsavhandling undersökt internationalisering av svenska kunskapsföretag. […]
Nya idéer – nya jobb
Följande text publicerades i temat fnuttInnovationfnutt i Entré nr 3, 1998: Såväl små som stora företag behövs för utvecklingen rubrikhbNya idéer – nya jobbklartslut Forskning allena räcker inte för att skapa jobb i morgondagens Sverige. Det är tillämpningen av ny teknik och nya processer i faktiska produkter och tjänster som betyder något, något som kräver […]
Det är svårt att få tag på äkta riskkapital i Sverige
Följande text publicerades även under temat fnuttRiskkapital/finansieringfnutt i Entré nr 4, 1998: Jan Phersson-Broberg, VD Daydream: 50 miljarder kronor väntar i riskkapitalbolagens gömmor. Trots detta talas det ofta om bristande finansieringsmöjligheter för lovande svenska företag och affärsidéer. – Det är uselt ställt med riskkapitalet i Sverige i dag. De som satsar gör det alldeles för […]
Successionen viktig i familjeföretaget
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 1998: I familjeföretaget är successionen en ständig process. Det gäller att prata om företagets oskrivna regler redan när de tilltänkta arvtagarna är barn. – De unga ser annars bara reglerna när de bryter mot dem, och det är ett tungt sätt att lära sig saker, säger Svante […]
Affärsutveckling för mindre skogsägare
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 1998: För att klara sina flotta tillväxtkvoter stirrar politikerna stint på exportföretagen inom IT och tillverkning. Men för sysselsättningen är basnäringarna fortsatt viktiga, framför allt i glesbygden. Pär Vilhelmsons (numera vid högskolan i Gävle-Sandviken, men tidigare vid SLU i Uppsala) syfte med avhandlingen Mera pengar från skogen […]
”Entreprenörer är mycket intressanta människor”
Följande text publicerades även under vinjetten fnuttPorträttetfnutt i Entré nr 3, 1998: Psykologen Kelly Shaver: När psykologen Kelly Shaver började intressera sig för entreprenörskapsfrågor i slutet av 80-talet befann sig området i en slags identitetskris. Vad handlade forskningen egentligen om? – Jag upptäckte att jag hade en del att bidra med. Som psykolog menar jag […]
IT-branschen har sin egen logik
Följande text publicerades i temat fnuttInnovationfnutt i Entré nr 3, 1998: Den snabbväxande IT-branschen följer en särskild innovationslogik som premierar litenhet och snabbhet. Samtidigt ger den extrema vinstmarginaler. Våra traditionella ekonomiska modeller kan inre spegla innovationsarbetet i de mest dynamiska företagen, menar Kathleen M. Eisenhardt, professor vid Stanford University. Snabbare produktutveckling inte bara ökar intäkterna […]
Kunskap saknas om effekter av stöd till småföretagare
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 1998: Det finns idag mer än 140 olika stöd till småföretag. Eftersom stöden administreras lokalt, regionalt samt på nationell nivå är det svårt att isolera effekterna av enskilda stöd. Kunskapen om effekterna av småföretagspolitiska insatser är också mycket begränsad. Det visar en ny forskarrapport. Rapporten fnuttSvensk småföretagspolitik […]
Innovation för fler jobb – eller färre
Följande text publicerades i temat fnuttInnovationfnutt i Entré nr 3, 1998: Sysselsättning, ekonomisk tillväxt och effektiva företag – allt gott härleds gärna till ordet fnuttinnovationerfnutt. Det handlar inte bara om uppfinningar, utan kanske framför allt om förmågan att hitta nya användningsområden för existerande teknik. Hur skiljer sig innovationsprocessen mellan det stora och det lilla företaget? […]
Konsten att knyta kontakter utomlands
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 1998: Det blir allt vanligare och viktigare för mindre och medelstora svenska företag att tidigt skaffa sig fotfäste bland leverantörer och kunder i utlandet. Men hur går man till väga för att etablera ett bra internationellt nätverk trots begränsade resurser? Det började med ett vidareutbildningsprogram vid Handelshögskolan […]
