Forskarkåren – en armé av objektiva superhjältar?
Följande text ingick även i temat fnuttForskare är inga superhjältarfnutt som publicerades i Entré nr 3, 2002: De förväntas genomskåda allt, uppfatta minsta ljud, reagera blixtsnabbt och leverera Sanningen om Verkligheten. Men forskarna är inga superhjältar. De har varken röntgensyn eller övermänsklig objektivitet, utan måste tampas med fördomar och stereotyper precis som alla andra. Valda […]
Småföretagare fruktar extern finansiering
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2002: Många småföretagare är tveksamma till att ta in finansiering utifrån. De är rädda att förlora kontroll över sin skapelse. – Behovet av autonomi är vanligtvis starkt i de här företagen. Det är ju ofta själva grunden till entreprenörskapet, säger Björn Berggren. I avhandlingen Vigilant Associates – […]
Forskning i styrelserummet fattas
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2002: Under 1990-talet har forskningen om styrelsens roll i mindre företag ökat kraftigt. Ändå finns fortfarande många obeforskade områden, konstaterar Jonas Gabrielsson och Morten Huse i artikeln The venture capitalist and the board of directors in SMEs: roles and processes (Venture Capital, vol 4, nr 2, 2002). […]
Hundra år av företagsamhet
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2002: Om svensk företagsamhet under hundra år berättar Jan Jörnmark i sitt kapitel i boken Omvandlingens sekel (Studentlitteratur, 2002). Innovativa vågor, samförståndsanda, snilleindustrier och globalisering är några av de faktorer som format utvecklingen. Under perioden 1870-1914 föddes företag som Alfa Laval, AGA och ASEA, och de växte […]
Kreativiteten lever vidare
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2002: Ur kaoset föddes Silicon Valley. Åtminstone om man får tro Bengt-Åke Gustafsson som i boken Kreativa miljöer – Silicon Valley (FSF, 2002) hävdar att kreativitet och entreprenörskap aldrig kan planeras fram. Det utvecklas enligt kaoslogikens lagar. Däremot kan man skapa incitament och attraktiva miljöer för att […]
Informella processer viktigare än styrning
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2002: Mer styrning behövs. Det är ofta slutsatsen när forskare studerar familjeföretag. Men det stämmer inte alltid, menar Emilia Florin Samuelsson i avhandlingen Accountability and Family Business Contexts – An Interpretive Approach to Accounting and Control Practices. Ekonomie doktor Emilia Florin Samuelsson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, tycker […]
Kvinnor osynliga i familjeföretag
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2002: Män har oftast en mer framträdande roll i familjeföretag som består av två makar. Männen syns utåt medan kvinnorna osynliggörs, trots samma arbete. Men advokatpar är mer jämställda än ICA-handlare. Eva Javefors Grauers, ekonomie doktor vid Linköpings universitet, har undersökt fördelningen av arbetsuppgifter och roller mellan […]
Finansiärer bör väljas med omsorg
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2002: Olika typer av finansiärer är bra på olika saker. För ett entreprenöriellt företag med tillväxtambitioner gäller det därför att plocka ihop den portfölj av investerare som bäst tillgodoser dess behov, och tillför mest värde. Det menar Markku Maula vid Tekniska högskolan i Helsingfors. I sin doktorsavhandling […]
Moget entreprenörskap baseras på erfarenheter
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2002: Alla entreprenörer tillhör inte kategorin fnuttunga och hungrigafnutt. För en del är entreprenörskapet snarare ett välkommet inslag i en karriär som inte längre känns utmanande. Det visar Diamanto Politis och Hans Landström i artikeln Informal investors as entrepreneurs – the development of an entrepreneurial career (Venture […]
Företagare positiva till utvecklingsstöd
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2002: Glenn Hultman, Alger Klasson och Magnus Nilsson, samtliga vid Linköpings universitet, diskuterar i Vinnova-rapporten Organisationsövergångar och unika kulturer EUs stödsystem Växtkraft Mål 4. Stödet syftar till att främja kompetensutveckling i samband med förnyelsearbete och därigenom öka sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft. Författarna har studerat företag i Västerbotten, […]