Bubbelföretagen var trögrörliga

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2009:

När den så kallade it-bubblan sprack, utplånades många av de företag som hade växt upp som svampar åren innan. Det berodde främst på en kraftig överetablering, men också på att många av företagen var trögrörliga. De hade svårt att anpassa sig i en föränderlig omvärld.

It-branschen börjar växa kraftigt i mitten av 1990-talet. Tillväxten kulminerar runt år 2000, för att sedan avta och plana ut. Den här ganska dramatiska perioden i svensk näringslivshistoria beskriver Magnus Eriksson i avhandlingen Industrial Dynamics: A Multilevel Study of the Swedish IT Industry*.

Han har gjort en totalundersökning av branschen. I studien ingår alla företag som var verksamma i it-branschen mellan åren 1990-2004. Det rör sig om ungefär 20 000 företag.

Teknologie doktor Magnus Eriksson, numera på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, var själv involverad i olika bolag under it-bubblan.

– Det var något speciellt för oss som var med, mycket hände under väldigt kort tid. Jag tror också att det har varit bra för min förförståelse inför avhandlingen, säger han.

Kraftig dynamik

Ändå menar han att perioden industrihistoriskt påminner om andra perioder. Sådana här cykler har ofta mer liknande mönster än man kan tro. Företag startar, det sker en överetablering och många bolag avvecklas innan en stabilisering till slut kommer till.

– Men visst, it-bubblan bjöd på en kraftig industriell dynamik. Väldigt många nya bolag etablerades, och väldigt många avvecklades. Fast utslagningen av företag berodde inte på en nedgång i efterfrågan, det handlade mer om ren överetablering.

Eriksson har undersökt hur en rad olika parametrar påverkade it-branschen under den studerade perioden. Bland annat hur kopplingen till riskkapitalbolagen såg ut. Det har diskuterats om den extremt goda tillgången på riskkapital var positiv eller negativ.

– Riskkapitalbranschen hjälpte i alla fall mer än den stjälpte. Den hade helt klart en positiv roll i branschutvecklingen. Riskkapitalet bidrog till tillkomsten av nya företag, och hjälpte företagen att överleva.

Han har också jämfört hur det gick för avknoppningsföretag respektive nystartsföretag. Dessa två typer av företag konkurrerade om samma resurser. Resultaten visar att avknoppningarna gick bättre än de helt nystartade företagen. Som avknoppat företag har man ofta tillgång till resurser från moderföretaget. Det ger även en viss legitimitet att vara avknoppad, och grundarna har vanligen mer erfarenhet än grundarna av helt nya företag.

Kluster skapar överlevare

Magnus Erikssons studie visar, tvärtemot vad man kanske kan tro, att it-företagen under den här tiden var trögrörliga.

– Företagen hade svårt att anpassa sig till omgivningen. När bubblan sprack år 2000 och det blev ont om resurser, gick många under. De företag som hade grundats när tiderna var lite sämre klarade sig i allmänhet bättre. Tiden för bildandet är alltså viktigt för hur det går för företaget. Den påverkar bland annat grundarnas mentala modell för hur man bygger och driver företag, och hur man tänker när man rekryterar personal.

Han har också undersökt kluster och klusterdynamik. Hur klarade sig de företag som verkade i ett kluster jämfört med dem som inte gjorde det? Med andra ord, hur viktigt är det att finnas där andra företag finns?

– Det är tydligt att klustertillhörighet ökar förmågan att överleva, säger Magnus Eriksson.

För mer info: magnus.eriksson@handels.gu.se

*Avhandlingen har lagts fram vid Chalmers tekniska högskola.
———–