Bra dagis ger kreativa föräldrar

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2012:

Kreativa individer är hett villebråd. Där de väljer att slå ner sina bopålar blomstrar ekonomin, åtminstone om man får tro kreativitetsgurun Richard Florida. Men riktigt så enkelt är det inte, menar Jonathan Borggren i sin avhandling.

Den amerikanska professorn Richard Florida har många anhängare, inte minst i Sverige. Hans teorier om den kreativa klassen som attraheras av tre T – talang, teknik och tolerans – har fått stor spridning och influerar förmodligen åtskilliga samhällsplanerare.*

-Men Florida har också många kritiker. Jonathan Borggren är en av dem. Han har lagt fram avhandlingen Kreativa individers bostadsområden och arbetsställen – Belysta mot bakgrund av näringslivets omvandling och förändringar i bebyggelsestrukturen i Göteborg vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet.

På grundutbildningen i kulturgeografi vid Umeå universitet kom Borggren i kontakt med Richard Floridas bok The Rise of the Creative Class från 2002. När han sedan påbörjade sin doktorandutbildning vid Göteborgs universitet ville han undersöka om Floridas teser verkligen stämde.

– Richard Florida utgår från en amerikansk kontext. Han menar att städer som vill växa måste locka till sig grupper av kreativa individer. När de träffar likasinnade i en miljö som kännetecknas av talang, teknik och tolerans kommer de att vilja bo och arbeta kvar i stadskärnan, säger Borggren.

– Jag trodde inte riktigt på att människor är så lojala en miljö. Det måste finnas annat som påverkar om de väljer att bo i stan eller förorten, i lägenhet eller villa. Som doktorand fick jag möjlighet att undersöka detta i en longitudinell databas som innehåller Sveriges hela befolkning.

Jonathan Borggren valde att studera samtliga individer bosatta i Göteborg 1990, och som är födda mellan åren 1956 och 1960. Utifrån de utbildningar de genomgått identifierade han en grupp kreativa individer och en ”okreativ” jämförelsegrupp. Bland de kreativa individerna fanns ”bohemerna” – till exempel journalister, konstnärer och designers – och ”konsulterna”, som främst var ingenjörer. Därefter jämförde han var de bodde år 1990 respektive 2006.

– 1990 var de undersökta personerna 30-35 år och 2006 var de 45-50 år. Min undersökning visar att de flesta gjorde en konventionell boendekarriär, oavsett hur kreativa utbildningar de hade. När de var unga bodde de inne i Göteborg, och när de blev äldre flyttade cirka 40 procent utanför kommungränsen. Jag har inte tittat specifikt på skälet till detta, förmodligen handlar det om att man behöver ett större boende när man bildar familj.

– Visst finns en liten klick av kreativa individer som är lojala stadskärnan, men jag menar att Floridas påstående inte stämmer, säger Borggren.

Av de kreativa individer som stannade i stan var fler bohemer än konsulter. Det hänger troligtvis ihop med att medelinkomsten för en journalist eller konstvetare är lägre än ingenjörens.

Jonathan Borggren intresserar sig också för så kallad waterfront redevelopment, något som pågår i många svenska städer. Det handlar om att exploatera mark nära vatten, exempelvis gamla varvsområden. I Göteborg finns Norra Älvstranden, ett stort projekt som ska locka högutbildade höginkomsttagare. Tanken är att man ska jobba i den östra delen av området, och bo i den västra. Men trivs de kreativa individerna i de tillrättalagda miljöerna? Det vet man egentligen inte.

– Det vore intressant att se forskning på hur kommunaltjänstemän och andra har påverkats av Floridas teoribildning. Om de har använt sig av den när de planerat nya stadsdelar, och om satsningarna haft effekt. Någon sådan forskning finns inte i dag.

– Jag tror att de kreativa individerna vill ha det som alla andra också vill ha. Elementära och osexiga grejer som fungerande närservice, minimal pendling, bra dagis. När man är tillfreds med det kan man vara kreativ var som helst, säger Borggren.

Kontakta jonathan.borggren@geography.gu.se

* Richard Florida porträtterades i Entré nr 1, 2006. Du hittar denna artikel, och även andra texter kring hans forskning i Kunskapsbanken.———