Familjeföretag är världens vanligaste företagsform, därtill ett av de snabbast växande forskningsfälten. En ny bok sammanfattar de teoretiska perspektiv som legat till grund för fältet, och pekar ut nya riktningar.
Familjeföretagsforskare måste ta hänsyn till två system: företaget och familjen. Det gör fältet unikt och spännande, menar Mattias Nordqvist, Leif Melin, Matthias Waldkirch och Gershon Kumeto. De är redaktörer för Theoretical Perspectives on Family Business.
Bokens upprinnelse är en europeisk doktorandworkshop som hölls i Jönköping för två år sedan. Deltagarna fick under tre dagar diskutera centrala teman och möjligheter inom familjeföretagsforskningen. De diskussionerna ligger nu till grund för bokens 13 kapitel.
Doktoranderna – forskningsfältets framtid – går i kapitlen igenom olika teoretiska perspektiv som kan användas för att ringa in familjeföretagandet, och kasta nytt ljus över det. Vissa teorier har använts brett medan andra inte är lika kända. Det handlar bland annat om agentteori, genus, behaviorism, social identitet och processtänkande.
Flera av kapitelförfattarna är verksamma vid svenska universitet och högskolor. Henrietta Nilson argumenterar i sitt kapitel för att forskaren bör etablera så kallade kritiska dialoger. De kan leda till att assymetrier och maktförhållanden synliggörs, i familjen och/eller företaget.
Naveed Akhter granskar betydelsen av släktskap, och hur det påverkar kontinuitet, succession, arv och resurser i familjeföretaget.
