En viss grupp av entreprenörskapsforskare arbetar nära företagare för att förstå entreprenörskap och innovation som fenomen. De kallas för EaP-forskare (Entrepreneurship as Practice) och tänker på entreprenörskap som något pågående och mycket praktiskt. De fjärmar sig från tanken om att entreprenörskap är något högst individuellt. I stället ser man att sociala, kulturella och materiella sammanhang påverkar vad en entreprenör gör.
I forskningsantologin Research Handbook on Entrepreneurship as Practice undersöker ett gäng EaP-forskare entreprenörskapets natur, praktik och konsekvenser. Den kan ses som en introduktion till forskning om entreprenörskap, management och organisation och vänder sig till forskare och praktiker inom dessa områden. Bokens redaktörer vill kasta nytt ljus över klassiska entreprenörskapsfrågor och presentera nya metoder inom området.
Bland bokens forskarkår hittar vi tre svenska bidrag. Henrik Berglund, Chalmers, har tillsammans med en kanadensisk kollega skrivit ett kapitel där de introducerar begreppet ”entreprenöriella artefakter”. Det kan till exempel vara prototyper, landningssidor och pitchar. Helt enkelt saker och aktiviteter som är centrala i entreprenöriell praktik. De föreslår en typologi som ska underlätta för forskare att förstå och studera artefakter; abstrakta artefakter är till exempel affärsmodeller, materiella artefakter kan vara fysiska som prototyper är, eller digitala som landningssidor. Affärsplaner och pitchar tillhör de narrativa artefakterna.
Bengt Johannisson, Linnéuniversitetet, presenterar i ett kapitel en metodik där forskare själva startar företag för att på riktigt kunna reflektera över erfarenheterna. Camilla Eline Andersen, vid Stockholms universitet, tar tillsammans med en holländsk kollega, fram ett framtidsmanifest för EaP-forskare.
