Entreprenörskapsforskningen som eget fält växte fram under 1970- och 80-talen. Intressanta forskningsuppslag och fräscha forskningsanslag resulterade i att forskare från många olika områden strömmade till. Fältet växte explosionsartat under de kommande årtiondena.
Trots entreprenörskapsforskningens relativt korta historia på egna ben, finns mycket att lära av att se bakåt. Det menar i alla fall Hans Landström, professor vid Ekonomihögskolan och Circle, Lunds universitet, och Franz Lohrke, professor i entreprenörskap vid Brock School of Business, Samford University, USA, som är redaktörer för boken.
I sitt inledningskapitel framhåller de värdet i den forskning som bedrevs under fältets barndom. Den höll hög kvalitet, var praktiknära och kan tjäna som förebild för dagens forskare, menar de. Det finns också en hel del entreprenörskapsrelaterad forskning som är betydligt äldre än 30-40 år. Tidiga bidrag från 1800- och 1900-talen kan lära oss mycket, enligt Landström och Lohrke. En anledning att se bakåt är för att lära mer om de teorirötter som ligger till grund för dagens entreprenörskapsforskning.
Boken innehåller en rad svenska bidrag, bland annat från Frédéric Delmar, Jonas Gabrielsson, Lennart Schön och Johan Wiklund. Henrik Berglund skriver i ett kapitel, tillsammans med Saras Sarasvathy, om entreprenörer och beslutsfattande. Redan 1959 behandlades detta ämne för första gången, enligt författarna. Det var psykoanalytikern Heinz Hartmann som skiljde mellan hur managers och entreprenörer fattar beslut.
