Sociala entreprenörer använder sina entreprenöriella färdigheter för att bekämpa exempelvis fattigdom, miljöförstöring och hälsoproblem. De gör det på många olika sätt: i företag, i ideella organisationer eller i hybrider däremellan. Det akademiska intresset för dessa entreprenörer har hittills ofta inriktat sig på hur de lyckas med sina projekt. Det vill redaktörerna Johanna Mair, Jeffrey Robinson […]

1988 publicerade David Audretsch, tillsammans med forskarkollegan Zoltan Acs, artikeln Innovation in Large and Small Firms: An Empirical Analysis i tidskriften American Economic Review. I artikeln konstaterade de, till sin förvåning, att småföretagen verkade driva innovationen inom vissa industrier. Sedan dess har Audretsch fortsatt att forska om de små och entreprenöriella företagens roll i ekonomin. […]

Trots vår stressiga vardag – eller kanske på grund av den? – väljer vi att resa allt mer. Vi träder nu in i massturismens tidsålder, spår Maria Giaoutzi och Peter Nijkamp som är redaktörer för boken Tourism and Regional Development. De menar att det ökade resandet kommer att påverka den regionala utvecklingen på turistmål runt […]

Kvinnors entreprenörskap ökar explosionsartat världen över, och minoritetsgrupper står för en stor del av ökningen. Det skriver Andrea Smith-Hunter i Women Entrepreneurs Across Racial Lines. I boken redogör hon för hur kvinnor har gått från att vara hemmafruar till att bli löntagare och egenföretagare. Hon bidrar med en översikt av befintlig litteratur i ämnet och […]

Ny informations- och kommunikationsteknologi (IKT) öppnar en värld av möjligheter. Det gäller inte minst för småföretag – och i synnerhet i utvecklingsländerna. Genom att utnyttja exempelvis e-handelssystem kan ett litet, lokalt företag bli en aktör på den globala marknaden. Banji Oyelaran-Oyeyinka och Kaushalesh Lal jämför i boken SMEs and New Technologies hur IKT påverkar småföretagens […]

Det är skillnad på entreprenörer och entreprenörer. Det menar Deniz Ucbasaran, Paul Westhead och Mike Wright i boken Habitual Entrepreneurs. De skiljer på förstagångsföretagare – noviser – och återfallsföretagare – ”vaneentreprenörer”. De gör också en åtskillnad mellan olika typer av vaneentreprenörer: serieentreprenörer som har ett företag i taget, och portföljentreprenörer som är involverade i flera […]

En omvandling från planekonomi till marknadsekonomi innefattar privatisering av den offentliga sektorn, många företagsstarter och skapandet av nya arbetstillfällen. Vilken betydelse har företagsamma kvinnor i denna process? Friederike Welter, David Smallbone och Nina Isakova diskuterar frågan tillsammans med 13 andra forskare i Enterprising Women in Transition Economies. Boken innehåller bland annat empiri från Uzbekistan, Litauen […]

Per Davidsson, Frédéric Delmar och Johan Wiklund har alla ägnat en betydande del av sin forskning åt små företags tillväxt. I Entrepreneurship and the Growth of Firms samlar de tre författarna ett antal av sina viktigaste bidrag inom området. Bokens tre avsnitt tar upp frågor som: vad karaktäriserar fenomenet småföretagstillväxt? Vad motiverar små företag att […]

Vilken roll spelar regionerna i vår globala ekonomi? Redaktörerna Arnoud Lagendijk och Päivi Oinas ställer frågan i Proximity, Distance and Diversity. Boken innehåller 15 kapitel från 23 internationella forskare. Närhet, klusterkontakter och lokal inbäddning ställs mot distans, externa relationer och mobilitet. Uppsalaforskarna Daniel Hallencreutz och Dominic Power bidrar med ett kapitel om uppbyggnaden av upplevelseindustrier […]

De fem initiativtagarna till forskningsprojektet Diana (se även artikeln på sidorna 8-9) är redaktörer för Growth-Oriented Women Entrepreneurs and their Businesses. Boken är indelad i två delar. Den första innehåller lägesrapporter om arbetsmarknaden och entreprenörskapet i sju olika länder. I Danmark, Norge och Finland står kvinnor för 25, 27 respektive 33 procent av de entreprenöriella […]

Förväntningarna på forskare, lärare och studenter är höga: de ska kommersialisera, avknoppa och göra affärer av sina akademiska kunskaper. Men de svenska universiteten och högskolorna är inte rustade för detta, menar Lars Bengtsson. De har varken resurser, kunskap eller en organisation som stödjer entreprenörskap. För många akademiker ter sig företagandet därför både främmande och skrämmande. […]