Biotekniken är ett olydigt barn

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2007:

Henrik Mattsson kallar den biotekniska innovationsprocessen för olydig, och använder barnet som metafor.
– Det finns höga förväntningar på ett nyfött barn, och många vill hjälpa till med uppfostran. Men barnet kommer ändå att bli som det blir när det växer upp, säger han.

Slutsatserna i Henrik Mattssons avhandling, Locating Biotech Innovation – Places, Flows and Unruly Processes, följer tre teman: Var äger bioteknik rum, vad vill vi med bioteknik, samt hur ska vi studera bioteknik?

Avhandlingen består av fyra artiklar. I den första har Mattsson följt bioteknikforskare och nystat i deras personliga nätverk. Genom intervjuer tar han reda på vilka händelser, människor och platser som har varit avgörande för forskarnas karriär.

– Genom att studera forskarnas biografi har jag skrivit en biografi över biotekniken. Det står ganska snabbt klart att människor är viktiga i det här. Men även platser och politiska processer spelar roll, säger filosofie doktor Henrik Mattsson, som har lagt fram sin avhandling vid kulturgeografiska institutionen och CIND, Uppsala universitet.

I den andra artikeln dyker Mattsson ner i ett politiskt skapat bioteknikkluster i Strängnäs.

– Man säger ofta att företag som finns i ett kluster är mer framgångsrika än de som inte gör det. Men det finns många kluster som inte liknar dem i läroböckerna. Strängnäs är till exempel inte alls likt Hollywood. I den här typen av kluster är det inte klusterdynamik à la Hollywood som gäller. Däremot kan klusterbyggandet ha positiva effekter i sig, även det som är politiskt skapat. Det samlar aktörer och bygger nätverk i regionen.

I den tredje artikeln diskuterar Mattsson om det är människor eller platser som är grejen. Länge fick platser stor uppmärksamhet. Men sedan en tid tillbaka fokuserar många forskare, med bland andra Richard Florida i spetsen, på människor och deras talang i stället. Platsen är enligt det tankesättet främst viktig för att locka till sig talanger.

– Jag tror att det ligger något i båda argumenten. Platsen spelar roll, men på ett mer grundläggande sätt – som att det måste finnas bra infrastruktur och universitet. Samtliga bioteknikkluster ligger nära universitet. Det är mindre tydligt att övriga fördelar som brukar tillskrivas kluster spelar någon avgörande roll. Min studie visar också att framgångsrika bioteknikforskare ofta är alldeles för orörliga för att passa in i en teori som bygger på rörlig talang.

Den fjärde artikeln handlar om bioteknikföretag och undersöker varför vissa företag väljer att stanna på en plats, och andra väljer att flytta. För att förstå varför företag flyttar kan man enligt Mattsson inte bara titta på platsen eller företaget. Avgörande är i stället hur faktorer såsom klusterstruktur, ägande och företagskaraktäristiska samverkar från fall till fall. De här frågorna är också relevanta ur ett policyperspektiv.

– Det finns stora politiska intressen att förstå de här processerna. Hur mycket äger rum lokalt, och hur mycket kan man därmed påverka politiskt? Bioteknik har stor potential så det är inte konstigt att folk är fascinerade. Men även om vi vill ha full kontroll, kommer vi aldrig att få det.

– I den enklaste innovationsprocess inom bioteknik ingår många komplicerade delprocesser. Det gör bioteknik till en olydig innovationsprocess.

För mer info: henrik.mattsson@kultgeog.uu.se———–