”Allt går för sakta”

En kortare version av denna text publicerades under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 1, 2021:

Slavica Singer, förändringsbenägen professor:

Med övertygelse och envishet har Slavica Singer byggt upp det entreprenöriella ekosystemet i Kroatien. Inspirationen hämtade hon från såväl Grameen Bank i Bangladesh som Harvard University i USA.

Slavica Singer skrattar när hon återberättar vad en tidigare kollega sa till henne: ”Du kan aldrig bli rektor – du är alldeles för intresserad av förändring!”

– Det här fick jag höra för många år sedan, och kollegan hade ju rätt. Men sedan dess har jag insett att man kan göra större skillnad om man inte sitter på en chefspost, säger hon roat.

Slavica Singer är professor emeritus på Josip Juraj Strossmayer University of Osijek i Kroatien. Hon föddes 1942, i en familj med kroatiska, ungerska, tyska och judiska rötter. Andra världskriget rasade och familjen var tvungen att – bokstavligen – gå under jorden.

– Under min första tid i livet levde vi gömda i en tom oljetank som var nedgrävd i trädgården till vårt hus. Mamma smög ut på nätterna och skaffade mat, och det var bara ett fåtal grannar som kände till var vi fanns.

– När jag var ung hade jag otroligt svårt för tomatsoppa, och jag visste inte varför. Men en dag fick jag förklaringen: Det var en av de få saker vi hade att äta när jag som ettåring levde under jord.

Några släktingar dog i Auschwitz, andra flyttade till Israel efter kriget. Men Slavica Singers familj beslöt att stanna i hemlandet Jugoslavien. Hon gick först en yrkesförberedande utbildning, men kände att hon ville plugga vidare. Hon började läsa vid University of Zagreb och blev den första i familjen som skaffade en högre utbildning.

Platta organisationer inspirerade

Efter några års anställning på ett stort, exportinriktat livsmedelsföretag, lockade akademin igen. 1971 packade Slavica Singer sina väskor och flyttade till USA för att gå en masterutbildning vid Purdue University i Indiana.

– När jag var klar med utbildningen erbjöd de mig en plats som doktorand, men jag ville tillbaka till Jugoslavien. I USA hade jag sett både sådant som jag gillade, och annat som jag inte gillade lika mycket. Jag ville ta med mig allt jag lärt mig och tillämpa kunskapen hemma. Till exempel var jag inspirerad av platta organisationer där arbetare hade mer att säga till om. Jag var full av entusiasm!

Tajmingen var god. University of Zagrebs filial i Osijek var i slutfasen att ombildas till ett nytt universitet. Osijek är Slavica Singers hemstad i östra Kroatien, där delar av hennes familjeträd sträcker sig 300 år tillbaka i tiden. Hon fick en anställning på den nationalekonomiska institutionen.

– 1973 startade min akademiska karriär. Jag arbetade för att utveckla forskning och utbildning, alltid med ett öra mot omvärlden. På 1980-talet märkte jag att entreprenörskapsutbildningar växte fram som svampar ur marken i USA.

– Jag tänkte: ”Om amerikanerna anser sig behöva mer entreprenörskap – då borde det vara viktigt att satsa på även här i Jugoslavien.”

I ett land där den ekonomiska politiken byggde på marxism, blev Singer en pionjär.

– På något sätt lyckades jag övertala min fakultet, och 1989 lanserade vi entreprenörskap som en inriktning vid sidan av marknadsföring och management. Jag var både glad och stolt.

Minröjning och mänskliga rättigheter

Men sedan kom kriget – igen. 1991 började oroligheterna i det forna Jugoslavien. Grannar blev till fiender, och förstörelsen, våldsamheterna och lidandet bara växte. Läsåret 1991–1992 ställdes in helt, och när granatattacker krossade fönstren på universitetsbyggnaderna i Osijek för tredje gången satte man in plast i stället för glas.

Slavica Singer kämpade för att förändra situationen till det bättre, både under och efter konflikterna. Hon engagerade sig i mänskliga rättigheter, försökte hjälpa utsatta människor oavsett ursprung, och kontaktade internationella organisationer för att berätta vad som hände.

Hon vände sig bland annat till FN för att prata om hur ekonomiskt stöd kunde riktas för att bygga upp det som kriget hade raserat. Minröjning var en av frågorna hon tog upp – för att människor skulle kunna leva och driva företag som förut.

– När jag fick till svar att det var för tidigt att prata om det, och att det förmodligen skulle ta 30 år att röja bort alla minor, blev jag frustrerad och ledsen. Vid den här tiden hade jag hunnit läsa en massa entreprenörskapslitteratur, och för mig var det så tydligt att vi behövde entreprenöriell energi, säger Slavica Singer.

Hon använder sig ofta av Harvardprofessorn Howard Stevensons definition av entreprenörskap, men har twistat till den lite.

– För att vara entreprenöriell måste man vara proaktiv. Det duger inte att sitta och vänta på att Godot eller någon annan ska lösa allt. Man måste vara innovativ och kreativ i hur man definierar problem, och inte bara fokusera på att hitta lösningar.

– I Stevensons definition ingår också risktagande. Det har jag ändrat till vad jag tycker är viktigare, nämligen att man måste ta ansvar för sina egna val. Det är något som mina krigsupplevelser har lärt mig, säger Singer.

Fokus på gräsrötterna

När stridigheterna började lägga sig återupptog Slavica Singer sitt målmedvetna arbete för att stärka Kroatiens entreprenörskap. Nu fokuserade hon på gräsrotsnivån.

– Jag insåg att människor behöver ha pengar för att kunna dra igång småföretag. Så jag åkte till Bangladesh, träffade Muhammad Yunus och studerade hans Grameen Bank. Allt kunde inte översättas till kroatiska förhållanden, men det fanns en hel del att ta fasta på. När jag kom hem startade vi Noa, Kroatiens första mikrolåneinstitut, 1996.

USA lämnade tre miljoner dollar i bistånd till regionen, det blev Noas grundplåt. Summan har växt sedan dess, och mikrolåneinstitutet finns fortfarande kvar.

Men pengar är inte allt – kunskap och kompetens behövs också. Nästa steg var att etablera entreprenörskapscenter där företagare kunde få hjälp. 1997 var de i full gång med att utbilda vuxna i att skriva affärsplaner och driva företag.

För Singer och hennes kollegor var det uppenbart att även universitetsstudenter skulle kunna ta till sig sådana kunskaper, men de jobbade i motvind. Den gängse uppfattningen var att entreprenörskap är medfött – inget man kan lära ut.

– Först fick vi bara negativa besked. Men till slut, år 2000, lyckades vi övertyga utbildningsdepartementet om att få starta en masterutbildning i entreprenörskap på universitetet i Osijek, berättar Slavica Singer.

Sarasvathys teori viktig ledstjärna

Påhejad av europeiska kollegor som Allan Gibb och Antti Paasio åkte hon till Harvard University för att träffa Howard Stevenson, och lära sig mer om hur de jobbade där. Finansieringsfrågan var brännande, och Slavica Singer förstod snabbt att de 4–5 miljoner dollar hon behövde var kaffepengar med amerikanska mått mätt. Ändå verkade det omöjligt att skrapa ihop i Kroatien. Affärsmannen George Soros stiftelser sköt till 200 000 dollar, och med den summan fick Singer och hennes kollegor hushålla.

– Vi var så fattiga. Vi hade inte råd att köpa in data, eller ens prenumerera på tidskrifter. Och vi hade inte råd att betala föreläsarna på våra kurser något arvode. Ändå fick vi toppnamn som Allan Gibb, Antti Paasio, Jerry Katz, Saras Sarasvathy och många andra att komma till Osijek.

Sarasvathy har utvecklat teorin kring effectuation, en entreprenöriell metod. Kortfattat går metoden ut på att entreprenörer jobbar med de resurser som står till buds, och utnyttjar dem på bästa sätt. När Singer kom i kontakt med Sarasvathys filosofi insåg hon att den stämde väl överens med verkligheten på hennes lärosäte. De finansieringsrundor om hundratals miljoner dollar som Stevenson på Harvard hade berättat om, var mer av en fantasivärld.

– Vi var tvungna att skapa något utifrån minimala resurser. Vi vände verkligen på varje slant, berättar hon.

Ett sätt att öka utväxlingen på resurser kan vara att slå sig ihop med andra. Tillsammans med kollegor på universitet i Finland, Slovenien, Österrike och Storbritannien etablerade Singer 2010 ett doktorandprogram inom entreprenörskap och innovation. Det lockar doktorander från hela världen, och framöver hoppas hon att en fond kan knytas till programmet. Via stipendier skulle då även mindre bemedlade doktorander kunna delta på plats.

– Att vi fick till det här programmet räknar jag som en av mina största bedrifter. Särskilt med tanke på att Kroatien inte ens var medlem i EU då.

Att bygga ekosystem tar tid

Slavica Singer har också arbetat policyinriktat: 2001 bidrog hon till starten av tankesmedja som bygger på lärdomar från den globala studien Global Entrepreneurship Monitor. Hon konstaterar själv att mycket har hänt på entreprenörskapsfronten sedan det sena 1980-talet, och hon är glad över att ha kunnat bidra.

– Vi var helt enkelt tvungna att bygga upp Kroatiens entreprenöriella ekosystem, bit för bit. Det handlar om passion. När en tanke väl har slagit rot i huvudet och hjärtat, står dörrarna öppna.

Ändå är Slavica Singer inte riktigt nöjd med utvecklingen.

– Allt går för sakta. Med den här förändringstakten skulle medellivslängden behöva vara 150 år, säger hon.

Kontakta singer@efos.hr

Mer av Slavica

Perception of the national entrepreneurship conditions – differences across time and expert specialization. South East European Journal of Economics and Business, nr 1, vol 16, 2021 (tillsammans med Sanja Pfeifer, Nataša Šarlija och Sunčica Oberman Peterka).

Polymathy – the missing link to increase access to relevant knowledge. Kapitel i Humanistic futures of learning: Perspectives from UNESCO Chairs and UNITWIN Networks. UNESCO, 2020.

Role of the University in Sustaining the Relevance of Knowledge amid the Future Shock. Konferensbidrag till 3rd International Conference on Economics and Social Sciences, 2020.

Gender Patterns of Business with Growth Potential in Croatia. Kapitel (tillsammans med Nataša Šarlija, Sanja Pfeifer och Sunčica Oberman Peterka) i Technology, Commercialization and Gender. A Global Perspective. Palgrave Macmillan, 2017.

Global Entrepreneurship Monitor – 2014 Global Report (tillsammans med José Ernesto Amorós och Daniel Moska Arreola). Global Entrepreneurship Research Association, 2015.

Back to the future – case of the entrepreneurship graduate program at the J.J. Strossmayer University in Osijek. Konferensbidrag till Gateway to Entrepreneurship Conference, 2005 (tillsammans med Allan Gibb och Piotr Korynski).

Mer om Slavica

Bakgrund Grundutbildning vid University of Zagreb, Kroatien, och Purdue University, USA. Disputerade i nationalekonomi på University of Zagreb 1975. Josip Juraj Strossmayer University of Osijek i Kroatien har varit basen för Singers akademiska karriär. Hon har arbetat med entreprenörskap i teori och praktik på många olika nivåer. Är engagerad i Global Entrepreneurship Monitor, European Council of Small Business och OECD. 2008 tilldelades hon Unesco Chair in Entrepreneurship Education och 2010 blev hon hedersdoktor vid University of Turku, Finland.

Fritid Gillar att titta på film (gärna baserad på verkliga händelser), läsa (särskilt intresserad av biografier, historia och religion), hänga med i politiken (men blir ofta frustrerad) och laga mat. Bäst trivs Slavica när hon umgås med sin dotters familj – antingen i holländska Rotterdam där familjen bor, eller på resa. ”När jag träffar Jasenka, Jaap, Emma och Sara får jag vara mamma, svärmor och mormor på samma gång. Det är det bästa jag vet.”

Aktuell 2021 års mottagare av European Entrepreneurship Education Award, priset delas ut av Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet. Det går till individer och organisationer som har gjort stora insatser för att främja europeisk entreprenörskapsutbildning Prissumman är 100 000 kronor. Singer är en av huvudtalarna på European Entrepreneurship Education Workshop 22–23 april, läs mer och anmäl dig på entrepreneur.lu.se
”Att jag får årets pris kom som en stor och glad överraskning för mig. Jag känner många av de tidigare pristagarna, inte minst Allan Gibb som var den första pristagaren. Vi jobbade tillsammans under många år, han var fantastisk”, säger Slavica Singer.———–